Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 november 1949 - Rationell kostnadsberäkning, av T Paulsson Frenckner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
TEKNISK TIDSKRIFT
vid de trafikförändringar, som är praktiskt relevanta.
Kalkylerna kommer sålunda att gälla ökning, minskning eller
nedläggande av befintlig trafik eller upptagande av ny
trafik, vare sig det sker automatiskt på grund av
efterfrågans variationer eller genom järnvägsföretagets aktiva
dispositioner såsom genom taxeändringar, kundtjänst,
kvalitetförändringar i transporterna etc.
Den totala merkostnaden för en trafikförändring ernås
såsom en summa av ett antal partiella merkostnader för
olika tjänsteställen etc. enligt den bokföringsmässiga
redovisningens indelning. Även i dessa merkostnadsformler för
olika relevanta kombinationer av drift- och trafiktekniska
förhållanden måste emellertid vissa antaganden göras
rörande terminalkostnadernas proportionalitet mot antalet
sändningar och undervägskostnadernas mot antalet
vagn-kra. 1 de gränskostnadsberäkningar för styckegodstrafiken,
som utförts i en av bilagorna, har särskilt understrukits, att
sändningarnas volym utgör en viktigare
kostnadsbestäm-mande faktor än sändningarnas vikt.
Med hänsyn till driftkontrollen föreslås en intensifierad
kontinuerlig budgetkontroll. För budgetarbetet och
analysen av budgetkontrollen borde man också genom
arbetsstudier fastställa ett antal prestationsnormtal samt
utnyttja de ovan i samband med lönsamhetskalkylerna
diskuterade regressionsstatistiska kostnadssambanden.
Till och med 1928 utfördes årligen en arbetskrävande
Lesultatredovisning för olika bandelar. Sedan 1930 utföres
resultatredovisning för olika trafikslag. den s.k. löpande
kostnadsberäkningen. Denna skiljer sig från de mer
intermittent förekommande minimitariffberäkningarna för
taxeändamål genom att vara uppbyggd ungefär såsom
industriell självkostnadsredovisning med fullständig
uppsplittring av samtliga kostnader på de olika kostnadsbärarna.
Direkta kostnader redovisas månadsvis, medan indirekta
blott fördelas en gång om året på de olika trafikslagen.
1 stället för en sådan, gärna missvisande
resultatbedömning föreslås en uppläggning av efterkalkylerna efter ett
kalkylationsschema, som ej ger ett kategoriskt ja eller nej
på frågan om ett trafikslags lönsamhet, utan ger uttryck
för vilket bidrag olika trafikslag ger till täckandet av mer
svårfördelbara kostnader. Ett sådant kalkylationsschema
skulle säkerligen också vara mer värdefullt för flertalet
industriföretag än de summariska men arbetskrävande
självkostnadsefterkalkyler för enskilda produktslag, som nu
ofta utföras. Om man antar att inga för flera trafikslag
gemensamma intäkter (samintäkter) förekommer, ser detta
kalkylationsschema ut sålunda:
Trafikslag nr
I II III
Intäkter (1) .................................... I, 1„ l,„
V arian ta kostnader (2) _.......................... KJ K// K}Ir
Överskott utöver varianta kostnader (3)=(1)—(2) Ö", Ö", Ö"„,
Konstanta särkostnader (4) ...................... "K’, "K?, ’Kj,,
Överskott utöver varianta kostnader och
konstanta särkostnader 01={3> —(4)..........................0’/ O", Ö’/„
Konstanta samkostnader (6) ............................................fiK/-///
Nettovinst (7)=(5)—(6) ..................................................V
Kommittén föreslår, att resultatredovisningen efter detta
schema utföres årsvis såväl för olika trafikslag som för
olika bandelar.
1 utredningens slutkapitel understrykes behovet av en
fortlöpande järnvägsekonomisk forskning och planering,
helst inom en särskild byrå med högt kvalificerad personal.
Dessutom framlägges ett flertal förslag till
specialutredningar och kompletteringar av SJ:s bokföring och
statistik.
I bilagorna, som behandlar för järnvägarna mer speciella
förhållanden, finnes också vissa delar, som är av allmänt
intresse. Hit hör t.ex. kalkyleringen av pensionskostnader
och ledighetskostnader i bilaga 1 samt analysen av olika
kostnadsbestämmande faktorer i bilaga 3. Däri visas
också vilket ogynnsamt läge i konkurrensen, som man
kan råka ut för, om kalkyler och priser bygges på
fördelningsgrunder, som icke ger elt logiskt uttryck för hur
kostnaderna orsakas.
Diskussion
Det torde vara få utredningar, som så friskt och
framgångsrikt behandlar så många besväriga
problemställningar i en så begränsad, men klart disponerad
framställning. På ett par punkter synes det dock anmälaren
som om utredningens begrepp och reformförslag kunde
diskuteras.
Beträffande den så gott som genomgående föredömliga
terminologin är det risk för all valet av utländska ord,
särskilt uttrycket variant kostnad, försvårar ett mer
allmänt accepterande av begreppen. Direkt missledande är
"kostnadernas varians", som kan förblandas med det
statistiska begreppet varians (i= standardavvikelsens kvadrat).
Att skilja mellan fördelning av kostnader efter mer
objektiva grunder och fördelning av samkostnader efter
godtyckliga grunder är önskvärt, men distinktionen mellan
utredningens termer därför, "uppdelning" resp.
"fördelning", kräver en språkkänsla, som få människor torde
besitta.
Begreppen utbetalning — utgifter — kostnader resp.
inbetalningar — inkomster — intäkter har hämtats från
lerminologiarbetet inom Mekanförbundet. Tyvärr har man
emellertid inte observerat, att bokföringen efter verkställd
årsperiodisering uppvisar kostnader och intäkter, som på
grund av skiljaktigt urval, periodisering och värdering kan
avvika från kostnadsberäkningens. Dock omnämnes
begreppet bokföringens merkostnader.
Orden för- och efterkalkyl, som åtminstone inom
företagsekonomin vanligen brukar beteckna vad som beräknas,
användes dels i denna betydelse, dels synonymt ined de
också förekommande uttrycken kalkylering och
kalkyla-tion, vilket försvårar förståelsen.
Att använda särkostnader och direkta kostnader
synonymt strider mot gängse definition av det senare
begreppet. Särkostnader är enligt utredningen sådana
kostnader, som åtminstone principiellt kan hänföras till visst
produktslag, viss avdelning e.d., medan direkta kostnader
är sådana, som i redovisningen verkligen hänföres till olika
kostnadsbärare.
Slutligen anser anmälaren det olyckligt att binda ordet
resultatredovisning till "en analys av ett förflutet års
bokförda inkomster och utgifter". Dels borde det stå bokförda
kostnader och intäkter, dels kan väl resultatredovisning
likaväl avse kostnadsberäkningens i bokföring eller
statistik noterade kostnader och intäkter. Ja, flertalet moderna
kontoplaner sätter till och med den kalkylmässiga
resultatredovisningen för driftkontrolländamål i första hand.
I kapitlet om kostnadsberäkning för taxesättning har man
understrukit, att tariffsystemet förutsätter konstans i tid
och rum. Men hur skall kostnadsberäkningarna utföras?
Skall kostnaderna bedömas efter förhållandena vid
belastningstoppar eller efter genomsnittsbelastning? Skall
kilometerkostnaderna bedömas efter förhållandena vid
genomsnittlig bantracé och trafikintensitet eller efter de
ogynnsammaste sektionerna? Vid kostnadsberäkningarnas
utnyttjande för taxeändamål blir detta inte bara en fråga
om hur kostnaderna orsakats utan också hur trafikslagens
bärighet påverkas av pålagda kostnader.
Får inte förhållandena vid ogynnsammaste läge påverka
taxorna, synes det troligt, att järnvägarna i alla fall i
konkurrensen med biltrafiken skulle kunna bli hänvisade
att utföra en mängd oekonomiska transporter men bli av
med de mer lönsamma. Av samnia skäl efterlyses en
behandling av kostnadsberäkningens utnyttjande för extern
rationalisering, dvs. för löpande rationalisering av
kund-och prestationsstrukturen.
Kommitténs behandling av efterkalkgleringen synes icke
vara helt i konsekvens med utredningens övriga delar. Är
det med utredningens ingående förkalkyler med
jämförelser mellan tänkta och verkliga lägen verkligen ändamåls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
