Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 14 januari 1950 - Böcker - Kemistens hjärna — ett utrymmesproblem, av J Tandberg - Hobbyboken 1950, av Sven A Hansson Jr - Mutor och deras bekämpande — Kontroll av välgörenhet - AB Wilhelm Becker - AB G-Man - Ohio Brass Co. - Kungörelser, av R S - TNC: 1. »Volymvikt», av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
tidigare rent intuitivt organiserat sina egna studier enligt
principer, vilka han först senare som nyvorden professor i
sitt älsklingsämne kunnat utreda, teoretiskt härleda och
— i enlighet med sitt ämbetes höga syftemål — på lämpligt
sätt klarlägga för sina lärjungar (blivande ingenjörer),
tidigare lärare jämte övriga "bildningens gynnare och vänner".
J Tandberg
Hobbyboken 1950, redigerad av Lexnart Sundström.
Lindqvists Förlag, Stockholm 1949. 158 s., ill. 3,75 kr.
Hobbyboken (Tekn. T. 1947 s. 60) innehåller som vanligt
även i år särskilda avdelningar om modellflyg,
modell-båtar, modelljärnvägar och modellracerbilar. En nyhet för
i år är avdelningen om modellhus. Avdelningarna om
modellflyg och modellracerbilar är i år mycket omfattande
och upptar tillsammans mer än, hälften av hela boken.
Däremot är avdelningen om modellbåtar mycket liten.
Utstyrseln är som vanligt med ränder — i år gula
och röda — men formatet har minskats till oktavformat.
Trycket och bilderna är av god kvalitet.
Själv tycker jag att boken är trevligt och bra skriven och
den lämpar sig för ungdom från 12 år och uppåt.
Sven A Hansson, Jr
Mutor och deras bekämpande — Kontroll av
välgörenhet, utgiven av Institutet för bekämpande av mutor
och bestickning samt Näringslivets granskningsnämnd för
gåvor och understödsannonser, Stockholm 1949. 32 s.
Denna nyttiga upplysningsskrift beskriver i sitt första
avsnitt vad som menas med mutor, vilka lagbestämmelserna
är mot mutor samt hur mutor kan förhindras eller
motarbetas; dessutom anförs de nu gällande lagtexterna. I
broschyrens andra avdelning behandlas Näringslivets
Granskningsnämnds uppgift, organisation och arbetssätt,
bl.a. utlämningen av kontrollgirokonton, revision och
upplysningsverksamhet.
Detaljuppgifter om de båda utgivarorganisationerna ingår
även.
AB Wilhelm Becker, Stockholm. Till bolagets
85-års-jubileum utgav Beckerkoncernens personaltidning Färg och
Forum ett 44-sidigt specialnummer, helt ägnat bolagets
verkställande direktör, Gösta Browall, som efter uppnådd
pensionsålder avgår den 1 januari 1950 efter nära trettio
års tjänst i företaget. I det rikt illustrerade numret hyllas
denne i ett stort antal bidrag av medarbetare och vänner
både inom och utom Beckerkoncernen.
AB G-Man, Trelleborg. Prospektblad över firmans
Typo-speed tryckfärger, som har stor inslagningshastighet.
Ohio Brass Co., Mansfield, Ohio, USA. "Mining and
Industrial Catalog No. 27" (134 s.).
Kungörelser
Svensk Författningssamling
1949
539 28/10 Upphävande av kungörelsen den 5 maj 1949
(nr 192) om beslag och reglering av
handeln med vissa slag av fönster- och
spegelglas (fr.o.m. 10/11 1949).
568 11/11 Reglering av handeln med och förbrukningen
av vissa flytande bränslen (fr.o.m. 12/11
1949).
569 11/11 Upphävande av vissa kungörelser om beslag
på gummiringar m.m. (fr.o.m. 12/11 1949).
602 2/12 Upphävande av kungörelsen den 26 april 1940
(nr 290) om beslag på aluminium m.m.
(fr.o.m. 10/12 1949).
603 2/12 Upphävande av kungörelsen den 24 oktober
1941 (nr 816) om beslag på vissa metaller
och metallegeringar m.m. samt reglering av
deras användning (fr.o.m. 10/12 1949).
604 2/12 Upphävande av kungörelsen den 1 mars 1946
(nr 51) med bestämmelser om användningen
av kärl av glas eller plåt m.m. (fr.o.m. 10/12
1949).
609 9/12 Ändrad lydelse av § 1 kungörelsen den 20
april 1945 (nr 126) om tillfällig inskränkning
i rätten att sjöledes transportera explosiva
varor (fr.o.m. 1/1 1950).
Industrikommissionens Meddelanden
1949
397 8/11 Fri försäljning av fönster- och spegelglas
(fr.o.m. 10/11 1949).
398 3/12 Fri försäljning och förbrukning av bly och
tenn m.m. (fr.o.m. 10/12 1949).
400 28/11 Fri försäljning och förbrukning av titandioxid
och titanvitt (fr.o.m. 1/12 49).
401 28/11 Fri försäljning och förbrukning av kinesisk
och japansk träolja (fr.o.m. 1/12 49).
402 28/11 Fri försäljning och förbrukning av linolja
m.m.
403 22/12 Upphävande av licenseringen på gjutna, raka,
heltjocka muffrör av icke vridbart järn
(fr.o.m. 1/1 1950). R S
TNC
1. "Volymvikt"
Den som använder termen "volymvikt" förstår väl
därmed ett poröst eller kornigt materials "specifika vikt"
räknad på to/a/volymen. Ordet får alltså tolkas: kvoten
av vikt och total volym. Det viktiga attributet "total" har
emellertid kommit bort i ordet, som därför i sig själv inte
kan tyda på annat än specifik vikt, räknad som vikt/volym.
I tidigare publikationer har TNC visat att ordet
volymvikt över huvud taget är fel konstruerat (TNC 6 s. 37), och
dessutom påpekat den besvärande mångtydigheten hos
uttrycket specifik vikt (TNC 11 s. 44).
Det finns säkerligen mången som säger: Vad gör det att
ett ord inte är logiskt uppbyggt, bara man kommer
överens om vad det skall betyda? Invändningen är ofta giltig,
men räcker inte när det är fråga om matematisk-fysikaliska
termer sådana som storhets- och enhetsnamn; där måste
logiken sättas i högsätet.
Om man avser storheten vikt/volym är det rätta namnet
densitet eller täthet; se TNC Ils. 44. Täthet är än så länge
det vanligaste av dessa ord men kan ibland förväxlas med
ordet täthet innebärande egenskapen att vara tät, alltså
motsatsen till otät, porös, gles o.d. Därför har den
internationella termen densitet börjat komma till användning,
även i officiella normer.
Vill man ånge densiteten av t.ex. en sandhög, räknad som
vikt genom totalvolym, ligger det väl närmast till hands
att betrakta sandhögen som en blandning av mineral och
luft (och vatten), och termen medeldensitet eller
medeltäthet ger sig då själv. Man kan tala om sandens
medeldensitet, en partikelmassas medeldensitet osv. Är det i
stället fråga om en porös kropp kan man uttrycka sig på
samma sätt, t.ex. en tegelstens medeldensitet. Om en
partikelmassa består av porösa partiklar har man anledning
att tala om tre slags densitet, dels kompaktdensitet, som
uppvisar det högsta talvärdet, dels styckedensitet =
partikeldensitet, som är det enskilda sammanhängande
styckets medeldensitet, och dels hela partikelmassans
medeldensitet, som uppvisar det lägsta talvärdet. I stället för
efterleden -densitet i alla dessa ord är det fullt tillåtligt
att säga -täthet, men just när det gäller porösa eller
korniga material får man lätt i tankarna den andra betydelsen
av ordet täthet, vilket kan vara en olägenhet. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
