Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Helikopterns användning i fotogrammetri och geodesi, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
I TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Wilds precisionsflygkamera, inbyggd i helikopter;
observera den speciella sökartuben för kontroll av läget.
Tvärtom torde disig himmel vara att föredra
framför helklart väder, emedan skuggorna
komma att inverka mindre störande.
En annan betydande nackdel med nuvarande
fotograferingsförfarande ligger i svårigheten att
kunna exponera flygbilderna över på förhand
bestämda punkter, som utmärkts på den för
fotograferingen använda översiktskartan. På grund
av den höga hastigheten hos flygplanet måste
fotografen under nuvarande förhållanden sätta
kameran i verksamhet, innan planet nått in över
det för fotografering avsedda området och där-
efter låta den gå med sådan hastighet, att den
föreskrivna övertäckningen erhålles, medan han
själv måste koncentrera sig på att tillse, att
flygplanet följer den på kartan angivna riktningen
samt övervaka kamerans fungering. Bilderna
komma följaktligen i regel att falla i tämligen
godtyckliga lägen utefter fotograferingsstråket.
Vidare bli bilderna icke alltid fotograferade med
lodräta kameraaxlar, emedan vanliga
anordningar för effektiv kontroll av lodriktningen icke
fungera tillfredsställande på grund av de
förekommande centrifugalkrafterna. Detta gäller i
första hand vattenpassen, som icke kunna anses
pålitliga med högre noggrannhet än några grader.
Gyroskop ha ännu icke vunnit större användning
för kamerans lodhållning. I samband med
fotograferingen kan visserligen även horisonten
fotograferas, men detta förfarande medger endast, att
den vid fotograferingen föreliggande lutningen
hos kameraaxeln efteråt kan bestämmas, vilket
givetvis i och för sig innebär en stor fördel.
Man har även praktiserat att för samma ändamål
fotografera solen samtidigt med terrängen. De
bilder, som flygfotograferas enligt hittills
bruklika metoder, bli alltså som regel endast
approximativa lodbilder och måste efteråt
omfotografe-ras (restitueras) för att erhålla lodbildens
egenskaper, vilket innebär ett relativt omfattande
arbete, om icke horisontbilder föreligga.
För att närmare undersöka i vilken
utsträckning helikoptern i sin nuvarande utformning är
användbar inom fotogrammetri och även
geodesi har ett antal försök genomförts vid KTH:s
Institution för fotogrammetri med anslag från
Statens Tekniska Forskningsråd. Nedan lämnas
några erfarenheter från dessa försök.
Fig. 2. Williamson’s "Eagle’’-flygkamera med speciell
anordning för horisontering.
Fig. 3. Helikopter med inmonterad kamera ("Eagle").
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
