Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Instruments and Measurements 1949, av Wilhelm Forsling, Gunnar Hambræus, Sven Malmström, Björn Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
I TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Automatisk spektrometer (Applied Research
Laboratories); t.v. registreringsenheten, i mitten den optiska
delen — en 1,5 m gitterspektrograf — med provhållare, t.h.
gniste mittator.
en masspektrometer av Niertyp avsedd för isotopanalys.
Den kan liksom andra masspektrometrar användas för
upptagande av isotopspektra, men dessutom är det ordnat
så att man kan uppfånga jonströmmarna från två isotoper
samtidigt och noggrant mäta förhållandet mellan dem.
En intressant nyhet på det fysikaliska området var den
pneumatiska termometern, som grundar sig på att en gas
icke kan strömma genom ett litet munstycke med större
hastighet än vad som motsvarar ljudhastigheten vid
temperaturen i fråga. Temperaturer upp till 600°C mätes som
tryckskillnad mellan två munstycken, båda arbetande med
kritisk strömning.
Spektralanalys
På Fysiologiska institutionen i Uppsala pågår mätning av
biologiskt verksam ultraviolett strålning. För detta
ändamål har vid institutionen utvecklats en apparat för
semi-kvantitativ spektrografi inom det ultravioletta området,
vilken demonstrerades. I princip utgöres apparaten av en
spektrograf med kvartsoptik byggd för automatisk
registrering. Särskiljning av de olika biologiskt verksamma
delarna av det ultravioletta spektrum sker genom olika
filter. Så mätes exempelvis strålning, som framkallar
huderytem och omvandlar provitamin D till vitamin D,
med en kombination av ett Schött- och ett Bäckströmfilter
samt ett registrerande selenelement.
Forskningsinstitutet för fysik vid Frescati visade en
mikrofotometer för överföring av ett på en spektralplåt
erhållet linjesystem till en kurva på fotografiskt papper.
Intensitetsmätningen sker med en fotomultiplikator, som
Fig. 5. Perflektometerns princip (Leitz); 1 lampa, 2
kondensor, 3—4 hårkors, 5 projektionsobjektiv, 6 bild plan, 7
mät-objekt, 8 mikroskopobjektiv, 9—10 okularmikrometer, 11
mikroskopokular, 12 längdmätskala, 13 mikroskopets
bild-plan, 14 systemets optiska axel.
styr en spegelgalvanometer, vars utslag projiceras på det
fotografiska papperet. Genom att ändra
förskjutningsförhållandet mellan plåten och bordet, på vilket det
fotografiska papperet är uppspänt, mellan 1 : 3 och 1: 200 kan
man uppmäta linjeavståndet med önskad noggrannhet.
Den amerikanska spektrograffirman Beckman visade en
ny spektrofotometer, dvs. en automatisk spektrograf, där
spektralintensiteten direkt uppmätes fotoelektriskt.
Instrumentet synes förena hög mätteknisk standard med enklast
möjliga konstruktion och som följd därav relativt lågt
pris. Mätningar av absorptionsförmåga och absorption kan
utföras direkt på flytande, fasta eller gasformiga prov.
Apparaten kan dessutom användas för en rad andra
ändamål, där en god monokromatisk ljuskälla erfordras. Det
inbyggda Féry-prismat av borsilikatglas ger ett mätområde
från 320 ma och uppåt. För registreringen användes två
olika fotoceller känsliga för var sitt våglängdsområde
mellan 320 och 1 000 m«. Cellernas selektivitet är så god, att
ett halvvärdesområde av endast 5 m« erhålles, dvs.
avståndet mellan de två punkter på ömse sidor om en
spektral-linje, där utslaget nedgått till hälften av maximivärdet, är
5 mhu. Reproducerbarheten för transmissionsmätningar
synes också vara mycket god. Priset är ca 3 300 kr.
Till Beckmans kvartsspektrofotometer DU finns nu en
25 cm lång vätskecell för absorptionsmätning. Den
kommer till god användning vid mätningar på mycket utspädda
lösningar eller för svagt absorberande ämnen, där man
med de vanliga korta cellerna får för liten absorption för
att kunna mäta med god noggrannhet. Ljuset passerar
fram och tillbaka genom lösningen, varför våglängden blir
50 cm. Cellen kan även användas som nefelometerrör.
En spektrofotometer av enklare utförande utställdes av
Unicam. Det har en gittermonokromator, som inom
våglängdsområdet 400—700 ny* ger en halvvärdesbredd av
35 ny*. Priset är ungefär 1 200 kr.
Applied Research Laboratories i Californien presenterade
"quantometern" (fig. 4), en helautomatisk spektrometer,
som snabbt lämnar analysvärden med en
noggrannhet, som i gynnsamma fall lär närma sig vad man kan
erhålla med rent kemiska metoder. I
instrumentbeskrivningen ingår en rad tabeller över utförda analyser på
verktygsstål och rostfritt stål. Av dessa framgår, att en
förvånansvärt hög noggrannhet erhållits efter statistisk
bearbetning av ett tjugotal bestämningar, vardera utförd på
25 sekunder. Priset för en komplett apparatur rör sig om
25 000 resp. 30 000 $ för två olika utföranden.
Optiska instrument
Utställningen bjöd på en samling av optiska instrument,
vilken i omfattning och nyhetsvärde överträffade allt som
visats i Sverige sedan krigets början. Den främsta
anledningen härtill var de tyska firmornas återuppträdande på
marknaden, och man fick ett starkt vittnesbörd om att
deras tekniska standard inte lidit någon skada under kriget.
En stor samling Verkstadstekniska instrument visades av
Leitzverken, som alltmera tycks göra detta område till sin
specialitet. En allmän tendens var här att övergå till rent
optiska metoder för längd- och vinkelmätning. I stället
för att göra avläsningar på mikrometerskruvar, som
bringas i mekanisk kontakt med mätobjekten, läser man
med mikroskop av längdskalor, graverade i glas eller
metall. Härigenom blir man oberoende av slitningar och glapp.
Även för att ställa in ändmåtten på ett mätobjekt har
man funnit optiska metoder. Detta förhållande
demonstrerades i Leitz’ "perflektometer", en ny längdmätmaskin,
exempelvis för kontrollmätning av tolkar. Mätobjektet
lägges upp på ett horisontellt prisma med det mått, som skall
mätas, i prismats längdriktning. Längs prismat kan två
bryggor förskjutas, och på var och en av dessa finns dels
ett avläsningsmikroskop, som läser av bryggans läge på en
med uppläggsprismat parallell glasskala, dels ett
inställningssystem. Dettas princip framgår av fig. 5. Det består
av ett belyst hårkors 3 med projektionsobjektiv 5 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
