Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 4 februari 1950 - Ackord och arbetsstudier i amerikanska företag, av R L - Kostnadsbesparande åtgärder inom kraftverksindustrin, av Je - Åldrigt verktygsmaskinbestånd, av sah - Enkelt, av sah - Grönländska perspektiv, av W S - Alkoholkonsumtionen i USA, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
I TEKNISK TIDSKRIFT
För bestämning av standardtider använde samtliga
företag arbetsstudier, 8 % dessutom tidigare erfarenhet av
arbetet och 7 % dessutom ren bedömning. Vid förändring
av arbetsmetoden ändrades standardtiderna av samtliga
företag; vid felsättningar beroende på misstag från den
kamerala personalens sida av 84 % av företagen, vid årets
slut av 3 % av företagen, men av inget företag på grund
av för höga förtjänster. 65 % av den direkta arbetslönen
utgjordes av ackordsarbete i någon form och hos de
förejag, som använde ackord, låg medelförtjänsten 25 % högre
än timlönen. Ca 20 % av den indirekta arbetslönen var
ackordsarbete.
Hos 82 % av företagen var arbetarna anslutna till något
lackförbund, men hos endast ca 15 % av företagen hade
förbunden egna arbetsstudiemän inom företagen.
Bestämmelser i avtalet angående tidsstudier förekom hos ca 46 %
av företagen, mot endast 29 % år 1945 (Factory juni 1949).
R L
Kostnadsbesparande åtgärder inom
kraftverksindustrin. Enligt en amerikansk undersökning har man för
förstärkningen av överföringssystemet under åren 1939—
49 betalt endast en fjärdedel av vad som svarar mot en
ökning av utrustningen i takt med förbrukningen.
Kraftföretagen har uppmanats redovisa kostnadsbesparande
åtgärder. Nya arbetsmaskiner och arbetsmetoder har
tillkommit, man har övergått från användning av aggregat
med tre enfastransformatorer och en fjärde i reserv till
trefastransformatorer med mobil reserv, standardisering
av storlekar och utförande har införts, strömbrytare har
ofta kunnat ersättas av effektfrånskiljare, mindre stationer
har automatiserats, snabbare brytare och reläer samt
snabbåterinkoppling ger mindre materialskador och bättre
driftsäkerhet, distributionsnätens spänning har höjts etc.
(Electr. World 22 okt. 1949). Je
Åldrigt verktygsmaskinbestånd. En undersökning har
visat, att det för närvarande finns i drift i USA 1 762 000
skärande verktygsmaskiner, 471 000 maskiner för plastisk
formgivning och 885 000 svetsmaskiner,
balanseringsmaski-ner, kompressorer, transportredskap o.d. Över tio år gamla
är 43 % av verktygsmaskinerna, 55 % av den andra
gruppen och 34 % av den tredje gruppen. Till konstruktionen är
95 % av hela beståndet äldre än tio år. Denna utrustning
är givetvis rätt sliten och framför allt utnyttjar den inte de
nya teknisk-ekonomiska möjligheter, som
bearbetningstekniken av i dag medger. Under 1948 installerades endast
2 % nya verktygsmaskiner, en alldeles för låg siffra för att
industrin skall kunna producera till lägsta möjliga pris.
Ännu ogynnsammare är säkerligen förhållandena i Europas
industriländer (Amer. Machinist 3 nov. 1949). sah
Enkelt. I en radiofabrik i USA gjorde arbetare på ackord
800 lödningar per timme under de första
morgontimmarna, varefter arbetstakten sjönk. Först trodde man att
detta berodde på trötthet, men sedan upptäckte man att
vid den uppdrivna produktionstakten mera värme drogs
ur lödkolven än vad som dess effekt medgav. Försök med
en större lödkolv medförde verklig trötthet, och ännu mera
utpräglad produktionssänkning. Lösningen blev att förse
arbetarna med en ställning med tre lödkolvar, så att en
varm lödkolv alltid fanns till hands. Produktionen steg
till 900 lödskarvar per timme och man nådde en
minskning av 33 % i arbetskostnader och fasta kostnader per
tillverkad enhet (Electronics okt. 1949). sah
Grönländska perspektiv. Det grönländska näringslivet
synes ha fått flera nya möjligheter genom den tämligen
stadiga klimatutveckling mot mildare vintrar, som landet
har fått njuta av under de senaste årtiondena.
Temperaturstegringen beror på att vintervinden från att ha varit
nordlig alltmer har övergått till övervägande sydlig.
Januaritemperaturen har sålunda stigit från — 19,0°C år 1911 till
— 14,6°C 1940; årets medeltemperatur har under samma
tid stigit från — 6 till — 4°C. Det väsentliga är dock att
den period, under vilken temperaturen ligger över
fryspunkten, har förlängts med ungefär en månad.
Den högre temperaturen har fört med sig en ökning av
fiskbeståndet, vilken satte in ungefär vid den tid, då
Grönlands tidigare största naturtillgång, sälen, så gott som
försvann. Fisket måste upparbetas, och den tidigare
säl-fångaren fick bli fiskare. Detta innebar för grönländaren
en verklig omvälvning: en övergång från naturhushållning
till penninghushållning. Sälen hade hittills gett honom
direkt allt vad han behövde i mat och kläder, bränsle, hus,
båtar och fångstredskap. Fisken gav honom direkt endast
mat; allt annat måste han skaffa sig för pengar, som han
fick genom försäljning av fisk. Följden härav har blivit,
att grönländaren har fått lov att börja intressera sig för
sin omvärld, bli en samhällsmedborgare i mera modern
mening.
Fisktillgången har under de senaste åren blivit så riklig,
att man även från dansk sida börjat intressera sig för
fiske i de grönländska vattnen, i all synnerhet som det
hårda fisket efter kriget i Nordsjön starkt har minskat
fisktillgången där. Ett problem är dock, att ett danskt
deltagande i grönlandsfisket skulle fordra stora kapitalutlägg
för större fartyg och andra fångstredskap, vilka skulle
kunna ha varit mer eller mindre förgäves, i fall en
klimatförsämring om något år åter skulle driva fisken sydvart;
likaså är hamn- och konserveringsanläggningarna ett svårt
problem. Enligt meteorologerna torde emellertid risken för
ett plötsligt omslag vara minimal.
Utom fisket är fåraveln en betydande näringsgren i vissa
delar av Sydgrönland. I närheten av Julianehåb har man
sålunda tre gånger så inånga får som på Färöarna, i
förhållande till invånarantalet. Fåraveln är av mycket stor
betydelse för landets köttförsörjning; för köttets
konservering finns två konservfabriker.
På senare tid har även mineralförekomsterna på
Grönland låtit tala om sig (Tekn. T. 1944 s. 393). De hittills
mest betydelsefulla fyndigheterna är kryolitförekomstema
på Sydgrönland, där brytning har förekommit ända sedan
1850-talet. Under de senaste åren har man upptäckt stora
blyglanstillgångar, belägna ungefär mitt på östkusten.
Fyndigheten har stor utsträckning och möjligheterna till
nya fynd är stora. Malmen går upp i dagen och
koncentrationen är sådan, att fyndigheten utan vidare vore
brytvärd om den låge t.ex. på Bornholm. Huruvida en
brytning på Grönland blir ekonomisk eller ej, beror helt av
transportmöjligheterna. Den längs ostkusten liggande
storisen har hittills hindrat all normal sjöfart i dessa
farvatten. De enda fartyg, som brukar ta sig fram här, är
små specialbyggda träbåtar, som inte kan komma i fråga
för större transporter. Amerikanarna hade visserligen
under kriget kombinerade isbrytare och krigsfartyg på
5 000 t här uppe, men dessa var så fyllda av mekanisk
utrustning och förstärkningar, att de överhuvudtaget inte
hade något lastrum, och sålunda är utan intresse då det
gäller malmtransport. Med specialkonstruerade fartyg och
israpporter från spaningsflyg är det dock tänkbart, att
sjötransporten kan ordnas och brytningen göras
ekonomisk — i all synnerhet med nuvarande höga blypris och
med beaktande av att de kända blytillgångarna i världen
är små (Ingeniören 1948 h. 43). W S
Alkoholkonsumtionen i USA. I Förenta Staterna har
under 1948 konsumerats sammanlagt 660 Ml spirituösa,
vilket innebär en ökning med 20 % sedan 1940. Av denna
kvantitet belöpte sig hela 88,7 % på whisky (därav 4,2 %
på skotsk), 5,8 % på gin och enstaka procent på rom,
konjak och likörer. Längre torde icke standardiseringen
kunna drivas i detta avseende! Staten New York tog
lejonparten på konsumtionssidan med 12,6 % av den totala
förbrukningen och 25 % av hela konsumtionen av skotsk
whisky (Bus. Wk 10 sept. 1949). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
