Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 11 februari 1950 - Tekniska Högskolan i Zürich och K. Tekniska Högskolan i Stockholm, av Ragnar Woxén - SEN-normförslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
I TEKNISK TIDSKRIFT
dernas folkmängd som till att i Sverige
utbildning även sker vid Chalmers Tekniska
Högskola (CTH) i Göteborg. Totalantalet studerande
vid CTH 1947/48 enligt tillgänglig katalog
utgjorde för avdelningarna M, E, V, K och A 891.
Schweiz med 4,3 milj. invånare beredde sålunda
studiemöjlighet åt 3 116 och Sverige med 6,9
milj. invånare åt tillhopa 2 131. Jämför man å
andra sidan antalet inhemska studerande vid
ETH samt vid KTH och CTH tillhopa finner man
likaledes, att antalet studerande vid ETH är
högre, trots att med hänsyn till folkmängderna
och de båda ländernas industrialisering
förhållandena borde ha varit de motsatta. Vidare
framgår att ETH har procentuellt ca tre gånger så
många utländska studerande som KTH samt i
antal räknat icke fullt dubbelt så många
kvinnliga studerande.
Allmänna synpunkter
Tekniska Högskolan i Schweiz skiljer sig
organisatoriskt sett föga från de svenska tekniska
högskolorna, vilka numera ha enhetliga stadgar
och äro underställda en gemensam överstyrelse.
En väsentlig skillnad ligger dock däri att svensk
rektor väljes för en tid av fyra år och formellt
sett kan omväljas godtyckligt antal gånger,
under det att schweizisk rektor väljes för två år
och endast kan omväljas en gång, efter vilken
tid han dock har skyldighet att inträda som
prorektor ("Altrektor"). I Sverige är kontakten
med näringslivet formellt bättre säkrad genom
förekomsten av avdelningsråd vid varje
avdelning, sammansatta huvudsakligen av
representanter för näringslivet. I Schweiz däremot visar
industrien större intresse för sin högskola och
lämnar ekonomiskt stöd i helt annan grad än
vad som hittills varit fallet i Sverige.
Studietiden på de olika avdelningarna är
ungefär densamma, även oin studiebelastningen i
Schweiz i veckor per termin räknad är högre.
Medelåldern vid inträdet till högskolan ligger i
Schweiz omkring 19 år, i Sverige (KTH) mellan
21 och 22 år. Anledningen härtill är dels den,
att de schweiziska studenterna i genomsnitt äro
ett år yngre än de svenska, dels att ETH är
skyldig att bereda plats för varje schweizisk
student, under det att i Sverige platsbegränsning
tillämpas. Detta medför å andra sidan vid ETH
den nackdelen, att högskolan lätt blir
överbefolkad samt att lärarna i många fall säkerligen äro
överbelastade. ETH:s byggnader äro i stor
utsträckning gammalmodiga även om ett stort
antal moderna laboratorier förefinnes. KTH:s
byggnader och laboratorier äro i genomsnitt
modernare och alls ej lika överbefolkade.
Vad lärarnas anställnings- och
avlöningsförhållanden beträffar råder en markerad skillnad.
I Sverige utnämnas professorer med fullmakt
gällande fram till pensionsåldern 65 år samt äro
alla placerade i samma och alltför låga lönegrad.
De schweiziska professorerna däremot anställas
i normala fall för en tioårsperiod, vilket
förordnande kan förlängas, eller ock anställas de som
e.o. professorer för treårsperioder. Baslönen är
relativt hög. Till denna kommer tillägg
beroende på studerandeantalet. Härjämte ha
myndigheterna möjlighet att för att förvärva och
kvarhålla framstående professorer anvisa högre lön.
Lönen för en professor vid KTH varierar
beroende på antalet tjänsteår mellan 17 300 och 18 800
kr. Vid ETH ligger den mellan 20 000 och 25 000
fr. men uppgår i vissa fall till 35 000 fr.
Reallönerna äro sålunda väsentligt olika, särskilt om
man beaktar levnadskostnadsindex och
skattetryck i de båda länderna. En schweizisk
professor har vid fyllda 65 år rättighet att om han så
önskar kvarstå i sin tjänst men skyldighet att,
om icke annat beslutas, inträda i pensionsåldern
vid fyllda 70 år. De schweiziska lärarna ha dock
ofta större antal studerande och längre
undervisningstid än de svenska.
Av intresse är att konstatera att ETH vid
jämförbara avdelningar (M, E, V, K, A och L)
bereder studiemöjlighet åt ca 50 % flera
studerande än KTH och CTH tillsammans, och särskilt
beaktansvärt är att man inom Schweiz ined en
folkmängd på ca 4,3 milj. vid samma
avdelningar bereder studiemöjligheter åt större antal
studerande än i Sverige med sina 6,9 milj., en ur
schweizisk synpunkt säkerligen utomordentligt
god kapitalinvestering samt en utmärkt reklam
i utlandet, då ca 25 % av det sammanlagda
studerandeantalet äro utlänningar, en synpunkt,
som även torde gå igen bl.a. däri att man bildat
en veteranförening för utländska f.d. studerande
med sekretariat i Zürich och med ca 5 000
anslutna medlemmar.
Frågar man sig slutligen vad det är som givit
Tekniska Högskolan i Zürich dess internationellt
erkända ställning blir svaret: man har skapat
sådana anställnings- och arbetsförhållanden för
lärarna att framstående lärarkrafter kunnat
förvärvas och bibehållas, man har starkt stöd såväl
från staten som från näringslivet och man
bereder, kanske mest ur reklamsynpunkt,
studiemöjligheter för ett mycket stort antal utländska
medborgare. Till sist måste man emellertid
konstatera att det här liksom på alla andra områden
är den personliga insatsen, som har avgörande
betydelse. Lärarnas kvalitet och möjligheter att
utföra sin gärning bestämma en högskolas
kvalitet och insats.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen
har utsänt ett förslag till standard för glödlampssocklar
(SEN 45—40 — Sen 45—45).
Vidare har Kommissionen utsänt ett förslag till normer
för grundläggande begrepp och data för radiomottagare
(SEN 49). Bägge förslagen fås från Svenska
Teknologföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
