Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 18 februari 1950 - Konstruktiva synpunkter på svetsade fartyg, av Per Stenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
129
Konstruktiva synpunkter på svetsade fartyg
Varvsingenjör Per Stenberg, Malmö
Svetsningen och därmed sammanhängande
problem står alltjämt i centrum för intresset inom
skeppsbyggeriet. Detta är belt naturligt, då man
betänker, att svetsningen som
sammanbindningsmetod i större skala är tämligen ny, och
den har på många håll införts under kort
tidsperiod. Svetsningen inom skeppsbyggeriet
medför, korrekt utförd, så många från nitningen
art-skilda konstruktions- och arbetsmetoder, att
man med fog kan tala om en omvälvning inom
denna industrigren. Denna omvälvning har
givetvis inte genomförts utan misstag. Dessa har vi
fått del av genom erfarenhet av byggda fartyg i
drift, och sådant kräver tid. Den skickligaste
konstruktör kan aldrig helt frigöra sig från äldre
konstruktionsprinciper, när han övergår från
gammalt till nytt. På varven måste det korrekta
tänkesättet genomsyra hela organisationen från
ritkontor via verkstadsbefäl ned till arbetsledare
och yrkesmän, och en god kontakt verkstad—
ritkontor är å andra sidan nödvändig, för att
successivt rätta till vad som i ett eller annat
avseende ej blivit vad man önskat. Allt detta kräver
som sagt tid, och man frågar sig om övergången
från nitade till svetsade fartyg tillåtits ske för
snabbt. 1 dagens läge märker man i varje fall
en tendens till återgång i viss grad från svetsade
förbindningar till nitade. Vi kan sägas ha nått
därhän i utvecklingen och fått en sådan fond av
erfarenhet, att såväl anledning som möjlighet
föreligger att förutsättningslöst konstatera var
vi är i dag, och vart vi vill söka oss i morgon.
Den utveckling det här rör sig om skulle helt
schematiskt kunna anges enligt fig. 1. Kurva A
visar övergången från belt nitat till praktiskt
taget belt svetsat fartyg på svenska varv —
åtminstone förloppet vid Kockums Mek.
Verkstads AB i Malmö vars förhållanden jag är mest
insatt i. I vilken grad svetsning förekom i USA
inom handelsfartygsbyggandet åren före senaste
världskriget, känner jag icke närmare till, men
inga större överdrifter torde vidlåda påståendet
att utvecklingen i stora drag gestaltat sig enligt
kurva B. Amerikanarna tillämpade svetsningen i
stor skala som bekant, när de snabbt förstärkte
de allierades krigsresurser genom massbyggandet
av fartyg. Givetvis måste man beundra ameri-
621.791 : 629.12
kanarnas fantastiska insatser härvidlag, och vi
har kunnat hämta goda lärdomar från dem. Att
utvecklingen, åtminstone i USA, gått för snabbt
för att medge ett justerande i tid av de så
småningom konstaterade misstagen måste dock stå
klart.
Man frågar sig nu, om gjorda erfarenheter på
allvar bjuder oss att gå ned på kurvan — mot
ökad nitning — och om vi för framtiden skall
bli stående kvar där. Denna frågeställning torde
vara den för dagen mest aktuella inom
skeppsbyggeriet. Innan jag försöke belysa dessa frågor
ur olika synvinklar skall jag erinra om några
odiskutabla fakta.
En svetsad stålkonstruktion erbjuder långt
större möjligheter för ett ändamålsenligt
utnyttjande av materialet rent konstruktivt sett än vad
varje annan hopfogningsmetod kan ge. Å andra
sidan medför svetsningen i den skala som
erfordras på ett fartygsbygge en mångfald
problem, som måste lösas tillfredsställande för att
säkerställa ett fullgott, driftsäkert fartyg, vilket
givetvis måste vara förutsättningen. Kan vi i
dagens läge icke nå detta mål utan viss grad av
nitning, skall vi naturligtvis nita.
Svensk varvsindustri är i dag en betydande
exportindustri, som har möjlighet att tillföra oss
önskvärd valuta. Vi har all anledning att slå
vakt om den och därvid utnyttja, så långt ske
kan, produktionsbefrämjande metoder. Dit hör
i hög grad svetsningen. Att få folk villigt att
träna upp sig till goda nitare är numera en
synnerligen svår sak, och redan härigenom
föreligger ett produktionshämmande moment, om
återgång till nitning i nämnvärd grad skall ske.
Foredrag i av<l. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 26 oktober
1919.
Fig. 1. Ungefärlig övergång från nitade till svetsade
fartyg; A i Sverige, B i USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
