Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 18 februari 1950 - Konstruktiva synpunkter på svetsade fartyg, av Per Stenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
I TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Slagseghetsvärden på fartygsstål; A Domncirvets
"special"-material, B "vanligt" fartygsmaterial.
svara sin plats även i detta fall. Dylika hål skall
givetvis borras, ej stansas eller brännas då
kanterna lätt får hack, som i sin tur ger anvisningar
till sprickor.
Inom skeppsbyggeriet finns många liknande
fall. Håller konstruktionen, skall givetvis ingen
ändring göras, men möter man bristningar av
detta slag, anses lösningar av här antydd art i
varje fall värda att bli föremål för diskussion
och prov.
Materialegenskaper
I detta sammanhang kan icke spörsmålen om
stålmaterialet förbigås (Tekn. T. 1949 s. 301).
Att kraven på goda egenskaper hos fartygsstålen
iner och mer gör sig gällande finns det många
bevis för. Bl.a. anger klassificeringssällskapen
numera vissa riktlinjer för denna sak. Sålunda
anger Lloyd’s Register i sitt supplement till
senaste byggnadsreglementet vissa värden för
analysen och säger vidare, att stål över 1" i
bärande förband i till större delen svetsade
fartyg skall vara till "klassens speciella
godkännande" (tabell 1). Tydligen lämnar klassen frågan
öppen till diskussion med de olika stål- och
valsverken. Vad som eftersträvas är av allt att
döma stål med låg anvisningskänslighet. Helt
visst är detta ända vägen att gå, då tiden ännu
icke får anses mogen att införa något prov på
denna omdebatterade och svårdefinierbara
egenskap. American Bureau of Shipping säger, att
dess analysföreskrifter, som även de anges i
tabellen, har tillkommit för att försöka få föga
anvisningskänsliga stål. Nu är det gott och väl att
ånge analyser samt riktpunkter för förhållandet
mellan procenttalen för kol och mangan. Detta
räcker emellertid inte, utan
tillverkningsprocessen måste i fortsättningen strikt inriktas på ett
segt stål som slutresultat i vad som gäller slut-
valsningstemperatur, värmebehandling,
kiseltät-ning och annat.
Det anses, att stål med goda slagseghetsvärden
uppträder med sega brott, och att sådana med
påtagligt låga värden på slagsegheten kan
förväntas uppträda sprött. Härvid spelar många
faktorer in, t.ex. temperaturen och den
hastighet varmed belastningen uppträder m.fl.
faktorer som här icke skall ingås på. Naturligtvis
kan järnverken göra i här berörda avseenden
goda stål. Frågan är, vilken standard, som
rimligen skall eftersträvas, för att kostnaderna skall
hållas inom sådana gränser, att dessa ståls vara
eller icke vara inom skeppsbyggeriet överhuvud
skall kunna diskuteras. Här skall två sådana
material beröras fig. 7. Det första A, 25 mm
tjockt, är från Domnarfvets Jernverk och har
provats vid Kockums Verkstad, men var i varje fall
icke då avsett för handelsfartygsbygge utan för
specialändamål. Kurvorna /f, resp K0
representerar resultat, erhållna med Schnadts provstavar
(Tekn. T. 1949 s. 306). Kurvorna B härrör från
prov, utförda med klassat fartygsstål, som icke
utan sprickbildning i kanterna tålt vid en så pass
hovsam kallbearbetning som bockning av
slag-stråksplåt av 18,5 mm tjocklek till en inre radie
av 1 200 111111. Ett annat högklassigt material —
i detta fall av engelskt ursprung — visas i fig. 8,
kurva i. Provstaven är i detta fall av typ Charpy
men ined V-hack av den dimension som
utmärker Izodstaven, varför resultaten icke är direkt
jämförbara med dem enligt fig. 8. Som
jämförelse anges några värden från ett något
tjockare material taget på måfå ur Kockums lager.
Hade vi haft plåtar av samma tjocklek
tillgängliga och gjort en serie prov, hade vi måhända
Tabell 1. Utdrag ur klassens bestämmelser för kvalitet hus
och provning av fartygsmaterial.
Lloyd’s Register of Shipping
Plåttjocklek
under Va"—2" över 1"
Kol ............... % — — Enligt klas-
Kisel ............. % — — sens speci-
Mangan ........... % — X kol. % ella god-
Fosfor ....... max. % 0,06 0,06 kännande
Svavel ....... max. % 0,06 0,06 om fartyget
är till större
delen
svetsat och
plåten ingår i
ett bärande
förband
American Bureau of Shipping
Klass A Klass B Klass C
Kol ......... max. % — 0,23 0,25
Kisel ............. % — — 0,15—0,30
Mangan ........... % — 0,60—0,90 0,60—0,90
Fosfor ............ % 0,04 0,04 0,04
Svavel ............ % 0,05 0,05 0,05
* Plåtar enligt klass C bestämmelserna skall vara
finkorn-behandlade.
Samtliga analyser skall uttagas från chargeprov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
