Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 25 februari 1950 - Undervisningen vid KTH, av Karl Borelius - Kulramen vann över räknemaskinen - Köldfacklager i Sverige, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
157
fram sina synpunkter i de studiefrågor, som
hänger samman med fusket, och de är rätt många.
Elevinflytandet kan emellertid endast till en
del regleras av bestämmelser. Det väsentliga är,
att förhållandet lärare—elever är gott. På KTH
har vi teknologer en mycket god kontakt med
rektor och de övriga lärarna på några få
undantag när. Det visar sig i snart sagt varje fråga,
som kommer upp till diskussion. Detta goda
samarbete hoppas vi mycket av för framtiden,
inte bara därför att det direkt gör det lättare att
lösa undervisningsproblemen, utan också av den
anledningen att det efterhand ökar
elevrepresentanternas kännedom om Högskolan och
förståelse för dennas problem och att de därigenom
får bättre grunder för sina bedömanden av
studiefrågorna. På så sätt beredes marken för en
alltmera utvecklad undervisningsdemokrati.
Slutsatser
Grundliga utredningar om målsättningen för
undervisningen på KTH behövs. Många för
ingenjören troligen ytterst väsentliga ämnen är
antingen helt utestängda från schemat eller
förekommer där i mycket ringa grad. De bör
förutsättningslöst jämföras med dem, som nu
dominerar i läroplanerna, så att kombinationer så
nära optimum som möjligt kan nås på de skilda
fackavdelningarna. Redan gjorda utredningar
visar, att studiebördan är betydligt större än
den i kursplanerna förutsatta. Därigenom är
studieeffektiviteten onödigt låg och teknologen
får ej tillräcklig tid till aktiva studier och
rimlig allmänorientering. Undervisningsmetodiken
är i många fall ej den bästa ofta beroende på
att vid tillsättning av lärare inga hänsyn tas till
den pedagogiska skickligheten.
Undervisningsdemokratin är under utveckling vid KTH, som
vid landets övriga universitet och högskolor, och
vi teknologer hoppas att den i framtiden skall
fördjupas och förstärkas, en förhoppning, som
vi tror skall uppfyllas på grund av vårt goda
samarbete med Högskolans lärare.
Litteratur
1. Betänkande angående den högre tekniska undervisningen, SOU
1943 nr 34.
2. Pfleiderer, C: Möglichkeiten einer zusammenfassenden
Behand-lung verwandter Wissensgebiete ini Iluchschuleunterricht, VDI Z.
febr. 1948 s. 45.
3. En redogörelse för Studierådets skrivelse titt Kotlegienämnden
angående humanistisk och social undervisning på KTH, Kårbladet
1949 h. 5 s. 7.
4. Sillen, L G: Kemistens hjärna — ett utrymmesproblem,
Elementa sept. 1949 s. 161; ref. i Tekn. T. 1949 s. 932.
5. Undervisningen vid KTH, protokoll från en diskussion anordnad
av Tekniska Högskolans Studentkår 7 november 1949.
Kulramen vann över räknemaskinen i november 1926
då en amerikansk soldat, Thomas Wood, och en japansk
tjänsteman, Kiyoshi Matsuzaki, tävlade om vem som
kunde addera, subtrahera, multiplicera och dividera
fortast: amerikanen på en modern räknemaskin, japanen på
sin soroban (en orientalisk version av romarnas abacus).
Japanen vann ledigt.
Köldfack lager i Sverige. IVA:s kommitté för
köldbe-handlade livsmedel (KBH-kommittén), vars uppgift är att
främja den svenska fryskonserveringen, höll i oktober 1949
ett möte i Skåne, vilket ägnades åt köldfacklager ("locker
plants"). Kontentan av de föredrag som hölls vid mötet
är i stort sett följande.
I USA har hälften av familjerna på landsbygden tillgång
till frysfack. Detta har betytt en grundlig omgestaltning av
lanthustrurnas arbete och i kosthållet. Det är viktigt att
understryka, att endast 10 % av USA:s
frysfackanlägg-ningar återfinnes på orter med en befolkning på mer än
25 000. Den i vårt land populära föreställningen att dessa
"bankfack" för mat i första hand tillkommit för att möta
storstädernas behov är sålunda icke riktig. Vidare är
köldfackanläggningarna i regel kombinerade med
serviceavdelningar. Dessa utgörs icke blott av
fryskonserverings-avdelningar, utan hos flera än hälften är slakterirörelse
minst lika viktigt — kött är utan gensägelse den största
inlagringsposten.
I Danmark, där köldfackrörelsen har hunnit längst i
Europa, har man inte mindre än ca 6 000 anläggningar.
Andelsfryserierna har utvecklats snabbt. Deras betydelse
är icke bara ekonomisk, utan även rent praktisk. De
medför bland annat att slakten inte behöver begränsas
till vissa bestämda säsonger. För husmödrarna innebär
därtill djupfrysning av bär och grönsaker, vilken numera
sker i allt större utsträckning, en avlastning i
konserveringsarbetet. Av största betydelse för fryskonservernas
hållbarhet och kvalitet är emellertid varubehandlingen före
infrysningen och emballaget. Frågan om en offentlig
kontroll av de hygieniska förhållandena i övrigt på fryserierna
är därför under diskussion i Danmark. Frågan är viktig
på grund av de näringshygieniska fördelar, som de
enskilda hushållen kan uppnå genom att ha tillgång till
djupfrusna, hemmaproducerade livsmedel.
I Sverige började man först 1943 att i liten omfattning
och med stor försiktighet tillverka och försälja
fryskon-server. Man undgick därigenom de misslag som gjordes i
USA efter kriget, då marknaden snabbt fylldes av icke
alltid så förstklassiga varor. De varor som salutförts i vårt
land har alltid varit av förstklassig kvalitet, med påföljd
att konsumtion och tillverkning stigit snabbt. Den
industriella fryskonserveringen i Sverige är därför nu av icke
oansenliga proportioner. Däremot har intill det sista året
Sverige inte haft några köldfackanläggningar för hemmen
och husmödrarna. I Skåne, där man har hunnit längst i
Sverige inom denna gren av fryskonserveringen, är
emellertid nu fyra köldfacklager i gång och fyra väntas ytterligare
inom någon tid stå färdiga.
Vid årsskiftet 1949/50 kommer det till allmänhetens
förfogande att stå ca 3 000 köldfack à 100 1 i de skånska
anläggningarna. Mellan dessa har från början rått ett
gott samarbete och man skall nu bilda en förening på
vars program skall stå servicefrågor samt handbok och
rådgivare till allmänheten. Föreningens uppgift skall
också bli att arbeta för hög standard på såväl anläggningar
som deras skötsel och därmed de lagrade produkternas
kvalitet. Vid ett förberedande möte har beslutats att 100 1
borde bli normalstorlek för facken och hyran fastställdes
till 60 kr/år brutto. Av de kunder, som utnyttjar
frysfack-anläggningar i Skåne, är ca 80 % lantbrukare med gårdar
i mellanstorlek. De större gårdarna och slotten har i flesta
fall egna frysmöjligheter. Även småbrukare med blott
några tunnland är representerade. De återstående 20 %
utgöres av stadsbor. Bland dessa finner man nästan alla
yrken och samhällsskikt.
Svenska praktiska erfarenheter av fryskonservering på
landsbygden ger vid handen endast lovord för denna form
av konservering, som är idealisk för våra lanthushåll.
Önskemål är att frysboxarna för hembruk blir mera
ändamålsenliga, att med varje box följer kontrakt om service,
att allmänheten får tillgång till en gemensam
frysanläggning på var ort och att en god, praktisk och värdefull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
