- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
161

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 25 februari 1950 - Ruhrområdets återuppbyggnad, av P Rappaport

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 februari 1050

161

Ruhrområdets återuppbyggnad

Oberregierungsrat P Rappaport, Essén

Stora delar av Tyskland förstördes svårt genom
kriget, och särskilt blev det högindustrialiserade
Ruhrområdet mycket illa åtgånget av
flygangreppen. Det är dock intressant att konstatera
att skadorna i städerna övervägande har
drabbat bostadsområden och stadscentra, medan den
industriella verksamheten i mycket lägre grad
har störts av den endast partiella ödeläggelse
som övergick industrianläggningarna. Detta
gäller i synnerhet gruvdriften. De relativt
obetydliga anläggningarna ovan jord har fått endast
små skador, och kolbrytningen har sålunda inte
nämnvärt hindrats genom direkta krigsskador.
Indirekt har den dock hindrats genom att
gruvarbetarna, liksom den övriga befolkningen i stor
utsträckning fick sina bostäder förstörda. Till
de av fienden vållade krigsskadorna kommer den
grundliga förstöring av trafikmedlen, som
tyskarna själva genomförde under sin reträtt.

Skadornas omfattning

Genom direkta krigshandlingar och de egna
truppernas åtgörande demolerades 1 453
järnvägsbroar och 1 039 viktiga landsvägsbroar; alla
broar över Rhen från den schweiziska till den
holländska gränsen var förstörda. Detta innebar

Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 20 maj 1949.

711.168(43-.3)

särskilt för Ruhrområdet i början ett nästan
oövervinnligt hinder för all trafik. Ingen malm
kunde tillföras Ruhrområdet och icke heller
kunde kol framforslas till vänstra
Rhen-stranden. Så gott som alla järnvägslinjer var avbrutna
av de sprängda broarna och de flesta linjer var
trafikerbara endast på omvägar eller med
tågombyte.

Samma öde hade drabbat så gott som alla
stora genomfartsvägar, vilka på samma sätt
hade gjorts brolösa. Även spårvägarna, vilka
särskilt i Ruhrområdet spelar en stor roll, blev
lidande härpå, likaså de många privatbanor, som
förbinder gruvschakten osv. med statsbanorna. I
Ruhrområdet finns sammanlagt 1 383 km
statsbanor, 1 004 km spårväg och 1 015 privata
stickspår (till gruvor osv.). Det är lätt att föreställa
sig vilka svårigheter som måste uppstå, då
många bansträckor blev mer eller mindre
avbrutna.

Även inne i städerna märker i allmänhet
lekmannen blott alltför litet av den ödeläggelse, som
har drabbat gator, ledningar, kanalisationer o.d.
Man kan anta, att i en storstad ca två
femtedelar av det totala byggnadsvärdet ligger under
jord, i gator, ledningar, kanalisationer,
husgrunder osv. T.ex. i Essen skadades enbart
kloaknätet genom bombnedslag o.d. på 3 530 ställen,

Fig. 1. Ruinmängder i
Ruhrområdet 1945; staplarnas vita
delar och procenttalen anger hur
mycket som var uppröjt 1 april
1949; 1 milj. m’ motsvaras av ca
5 mm stapelhöjd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free