Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 25 februari 1950 - Hänt inom tekniken - Cigré-konferensen i Paris 1950 - Public Works and Municipal Services Congress and Exhibition - American Society of Tool Engineers - Konferens om gruvlinor - TNC: 4. Kedja, kätting, av J W - Nordiska granntidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 februari 1050
175
Preliminärt program jämte anmälningsblanketter etc. liar
direkt från Paris utsänts till Cigrés permanenta
medlemmar. Andra intresserade kan erhålla dessa handlingar hos
Svenska Centralkommittén för Internationella
Ingenjörskongresser, Stockholm 26. Anmälan skall snarast möjligt
insändas till kommittén samtidigt som mötesavgiften, 150
kr för aktiv deltagare (120 kr för permanenta medlemmar
i Cigré), och 15 kr för medföljande dam insättes på
postgiro 51 635.
Public Works and Munieipal Services Congress and
Exhibition kommer att anordnas den 13—18 november
1950 i Olympia i London under överinseende av den
engelska hälsovårdsministern. Denna kongress och
utställning är resultatet av en sammanslagning av Public Works,
Roads and Transport Congress and Exhibition och Public
Health and Munieipal Services Congress and Exhibition,
vilka hittills — med undantag för krigstiden — har hållits
alternerande vartannat år. Den kommer att omfatta allt
som har att göra med uppförandet eller driften av publika
anläggningar: vägar och broar, vattenverk, bad och
tvättinrättningar, renhållningsverk, skolor, bibliotek, sociala
institutioner, bostadsbyggande, stadsplanering osv.
Närmare upplysningar kan erhållas genom Mr. .1 Pattison,
68 Victoria Street, London, S.W. 1.
American Society of Tool Engineers håller i samband
med Industrial Cost-Cutting Exhibition en kongress i
Philadelphia den 10—14 april 1950; vid kongressen
kommer huvudsakligen att diskuteras frågor om ökad
mekanisering inom verkstadsindustrin.
Konferens om gruvlinor anordnas av Institution of
Mining and Metallurgy in.fi. den 19—23 september 1950 vid
Ashorne Hill, Warwickshire, England. Närmare
upplysningar erhålles från institutet, Salisbury House, London EC 2.
TNC
4. Kedja, kätting
Såväl kedja som kätting kommer ytterst från latinets
catena. Ordet kedja fanns redan i fornsvenskan, men
kätting har vi fått från holländskan i senare tid. I tyskan
motsvaras båda orden av Kette, i franskan av chaine och
i engelskan chain; kätting i betydelsen varp i väv skall vi
här bortse från.
I helt allmän bemärkelse ävensom bildligt säges endast
kedja. En viss matematisk kurva kallas kedjelinje. Ett
antal personer kan bilda kedja, och vi har sådana ord
som kolkedja i molekyl, kedjereaktion, orsakskedja. I
sådana fall är det omöjligt att säga kätting.
Eftersom vi inom tekniken här i Sverige dock äger två
ord, kedja och kätting, för i stort sett samma begrepp, har
man velat på bästa sätt utnyttja denna tillgång genom att
dela upp begreppsområdet. Man har emellertid inte varit
ense om gränsdragningen, vilket åstadkommit oreda i
nomenklaturen. En sak är visserligen alla överens om: är
länkarna fina bör man säga kedja, t.ex. säkerhetskedja för
dörr, snökedja för bilhjul, cykelkedja, urkedja och alla
slags prydnadskedjor. Är länkarna grövre, och funktionen
är att driva, lyfta o.d. föredrar man på vissa håll termen
kätting, medan andra med kätting endast vill avse sådana
fall då länkarna är allsidigt rörliga i förhållande till
varandra, t.ex. ankarkätting.
Åsiktsskillnaden gäller alltså endast den konstruktiva
grupp som kännetecknas av att länkarna är tämligen
grova och sinsemellan rörliga i endast ett plan. Dit hör
bl .a. de kedjor-kättingar i vilkas benämningar ingår
egen-namnen Gall, (egentligen felstavning för Gallé, en fransk
uppfinnare) och Ewart, och de som har rullkonstruktion
på samma sätt som cykelkedjan men är grövre. I vissa
kataloger och varuförteckningar ser man här ordet kätting,
som även användes i Svenska Teknologföreningens
handbok 37, Teknisk ordlista för hiss-, omlastnings- och
transportanordningar, år 1933. I andra varuförteckningar ser
man i stället kedja, vilket ord också konsekvent användes
av Ingenjörshandboken, år 1948. Standardcentralen, SMS,
förordar likaså kedja i detta fall, medan transporttekniken
i viss utsträckning håller fast vid kätting. Termerna
gångkedja och krypkedja i samband med traktorer,
grävmaskiner o.d. är man dock överens om.
En uppenbar fördel vore om man som rubrik för hela
området sluppe att sätta "kedjor och kättingar" och i
stället kunde få hålla sig till en enda term. Enligt
inledningen kan endast en av de båda komma i fråga: kedja.
Kätting skulle då betraktas som specialfall av kedja. Den
av ordet ankarkätting representerade gruppen hör klart
hit. Skulle den omtvistade gruppen också benämnas
kätting bleve för den gamla svenska termen kedja mycket litet
av teknisk betydelse kvar. Det har visserligen från
trans-porttekniskt håll framkastats att man skulle kunna skilja
mellan kedjor, som har drivande funktion, och kättingar,
soin har lyftande funktion, men då skulle man för samma
konstruktiva utförande få olika namn alltefter
användningen. Denna lösning förefaller inte att kunna
rekommenderas på längre sikt. Bättre synes då vara att för hela
den ifrågavarande gruppen använda huvudtermen, alltså
kedja; TNC är ju inte ensam om denna uppfattning.
Definitionerna skulle bli:
kedja, (obegränsad) följd av med varandra ledbart
förbundna element, länkar, t.ex. urkedja, cykelkedja, Galls
kedja, Evvarts kedja, gångkedja (i grävmaskin e.d.)
kätting, kedja med (någorlunda) grova och sinsemellan
icke styrda utan allsidigt rörliga länkar, t.ex. ankarkätting,
lyftkätting för handmanövrerade mindre lyftblock,
man-överkätting
Typiskt är också att de för kätting avsedda kättinghjulen
har spår där länkarna omslutes, medan de för kedjor med
styrda länkar avsedda kedjehjulen är försedda med tänder
som skjuter in i länkarna.
På områden där man använder annan terminologi kan
det vara ogörligt att lägga om den omedelbart, men på
längre sikt får TNC rekommendera att man när tillfälle
erbjuder sig ansluter sina uttryckssätt så nära som möjligt
till de här angivna riktlinjerna. J W
Nordiska granntidskrifter
Saxild, J: Ved årsskiftet 1950. Ingeniören 1950 h. 1 s. 1.
Dansk teknisk rundskue for året 1949. Ingeniören 1950
h. 1 s. 2—33.
Forchhammer, N: Faksimileteknikcn. Ingeniören 1950
h. 1 s. 34—37.
Astrup, T: Industriel fremstilling af lægemidler.
Ingeniören 1950 h. 1 s. 38—45.
Rødby—Femern—Ruten, Storebceltsoverfarten,
Skandinaviens kontinentalforbindelser. Ingeniören 1950 h. 2 s. 49.
Brink, J F & Cristensien-Dalsgaard, S: En dynamisk
metode til bestemmelse af lydhastighed i fäste stoffer.
Ingeniören 1950 h. 2 s. 50—54.
Warming, K: Arbejdsvilkårene for den kemiske industri.
Ingeniören 1950 h. 2 s. 59.
Rastrup, E: Om betydningen af hurtig tildækning af
beton stobt om vinteren. Ingeniören 1950 h. 2 s. 60—62.
Det grønlandske bly. Ingeniören 1950 h. 3 s. 69.
Byskov, A: Telefoto. Ingeniören 1950 h. 3 s. 70—79.
schröder, C: Kan den ledige ufaglærte arbejdskraft
ind-drages i byggeriet? Ingeniören 1950 h. 3 s. 80—85.
Engqvist, T F: Kobenhavns nærtrafik. Ingeniören 1950
h. 3 s. 86—87.
CHRISTENS|EN, T: Funderingsforholdene for
Lillebælts-broens strømpiller. Ingeniören 1950 h. 4 s. 89—92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
