Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1950 - En teknisk högskola drar ut i fält, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
181
En teknisk högskola drar ut i fält
"Det är säkert ingen överdrift om man säger,
att det senaste världskriget vanns genom
överlägsen teknik överlägsen forskning, överlägsen
produktion och överlägsen användning av
vapnen. På alla dessa områden låg överlägsenheten
hos fria nationer, där forskningen icke var
klav-bunden av politiska ideologier, där produktionen
icke var reglerad, och där unga män hade fått
en självständig uppfostran." Så skriver John
Burchard, nuvarande chefbibliotekarie vid
Massachusetts Institute of Technology i den bok, som
avser att skildra den roll, som MIT spelade i
de amerikanska krigsansträngningarna.
Samma syn på den fria forskningens betydelse
har MIT:s rektor Karl T Compton, i sitt förord
till boken: "Det som under kriget uträttades av
MIT och andra stora centra för militär
verksamhet illustrerar på ett slående sätt effektiviteten
hos kooperativt grupparbete. Uppgifter
fullbordades med en otrolig snabbhet, därför att varje
arbetsgrupp leddes av en målmedveten, osjälvisk
strävan att fullfölja sin uppgift och därför att
varje grupp bestod av individer av framstående
skicklighet. Hur svåra eller talrika problemen
än var, fanns det alltid bara ett kriterium för
deras behandling: Är detta den nyttigaste sak,
som MIT eller någon av oss personligen kan göra
för att hjälpa till att vinna kriget? Och alla
styrdes av denna ’enkelriktade’ princip: Välj ut
den sak, som du mest av allt önskar fullborda,
och ägna sedan alla dina krafter och all din
verksamhet åt detta syfte."
Hur riktiga dessa principer var, kominer det att
ges talrika belägg för i den följande redogörelsen,
som är baserad på Burchards bok. (Dock
kommer här icke alltid att göras någon tydlig
åtskillnad mellan det, som MIT-män har uträttat i
institutets egen regi, och det, som de har utfört på
andra håll.)
MIT mobiliserar
Då tyskarna invaderade Polen hösten 1939
skulle MIT börja sitt 75:e läsår. Antalet
studerande var 3 100. Av dessa hade 605 just antagits
bland 1 621 sökande, och 721 var "graduate
students", dvs. sådana som fortsatte att studera
efter avlagd examen; de kom från 170 amerikan-
Referat av Q. E. ü.—M. 1. T. in World War II, av John Burchard.
Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall, London 1948 . 354 s.,
ill. 3,50 $.
378.962 : 623
ska och 61 utländska universitet. Av bela antalet
var 7 % utländska studerande från 41 nationer.
Antalet lärare var 683, därav 282 professorer
eller jämställda. Universitetets fonder uppgick
till 36 M$ och byggnaderna, vilka omfattade
närmare 100 000 m2, var jämte utrustning värderade
till 16 M$. Utgiftsbudgeten var över 3 M$, av
vilka 70 % gick till undervisningsändamål. Den
motsvarades på inkomstsidan till 58 % av
terminsavgifter, 35 % av fondräntor och 7 % från
andra källor.
Undervisningen försiggick på 17 avdelningar
och 32 underavdelningar, nämligen: flygteknik,
meteorologi, arkitektur, stadsplanering, biologi
och allmän hälsovård, biofysik och teknisk
biologi, byggnadsteknik, företagsekonomi och
teknisk administration, kemisk apparatteknik,
kemisk teknologi, kemi, väg- och
vattenbyggnadsteknik, ekonomi och teknik, elektroteknik (två
kurser), elektrokemi, födoämnesteknik och
industriell biologi, allmän teknik, allmän
vetenskap, geologi, sjötransportteknik, matematik,
mekanik (två kurser), metallurgi, keramik,
gruv-teknik, skeppsbyggnadskonst,
krigsfartygsbyggnad, krigsfartygskonstruktion, fysik och teknisk
hygien.
På våren 1945 hade antalet studenter sjunkit
till 1 173, vartill kom 699 militära deltagare i
specialkurser. Ett par år tidigare, hösten 1943,
var det militära inslaget betydligt större, över
2 000 man, men antalet civila studerande var
nästan oförändrat. Även antalet
inträdessökande höll sig under alla dessa år konstant vid 2
000-strecket. Likaså kunde undervisningen i stort
sett hållas oförändrad under alla krigsåren för
de studenter, som lyckades hålla sig kvar vid
institutet. (Den stora förändringen ur
undervisningens synpunkt kom först sedan kriget hade
avslutats, då soldaterna började komma hein,
och under 1946/47 ökade antalet studerande till
en rekordsiffra av 5 662.)
Dèt var inte heller i undervisningen, som de
stora förändringarna skedde under perioden
1939—1945, utan på forskningens område. Där
var i mitten av 1945 bilden en helt annan än
1939: antalet anställda för forsknings- och
undervisningsändamål var 6 200, dvs. nio gånger
det normala antalet. Den årliga budgeten för
året 1944/45 var över 44 M$, dvs. fjorton gånger
större än omedelbart före kriget. Byggnadernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
