Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1950 - »Cold rubber» — ett bättre syntetiskt gummi, av Hans Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
217
Fig. 3. Processcheina för
tillverkning av lågtemperatur
poly-meriserat Buna-S.
maximivärde vid en konversionsgrad mellan
30—70 %, varefter avmattning sker. Eftersom
reaktionstiden i praktiken hålles mellan 15—20 h,
kan reaktionsvärmet avledas, även när
reaktionen utföres i stora volymer. Polymerisationen
avbrytes vid en konversionsgrad av 60—75 %,
eftersom tendensen att bilda tvärbindningar
kraftigt tilltar vid högre konversionsgrader,
varigenom polymerisatets plasticitet och
bearbet-barhet kraftigt försämras. För att stoppa
polymerisationen tillsättes en inhibitor, vanligen en
förening av hydrokinontyp. Denna tänkes verka
på så sätt, att den först reducerar perföreningen,
varvid denna oskadliggöres. Därvid övergår den
själv till kinon, som kan anlagras till en
kedjemolekyl i tillväxt och avbryta propageringen28.
Latex lösningens vidarebehandling
Den första behandlingen av den
färdigpolyine-riserade latexlösningen består i en avdestillation
av icke reagerad monomer. Denna destillation
måste med hänsyn till latexlösningens ringa
stabilitet företagas vid så låg temperatur som
möjligt. Butadien, som kokar vid —5°C, kan enkelt
avgasas genom en sänkning av trycket och
eventuellt en svag temperaturhöjning, medan styren
måste avdestilleras i vakuum med hjälp av ånga.
Latexlösningen stabiliseras därefter med ett
antioxidationsmedel, vanligen fenyl-^-naftylamin.
Skall gummit användas i form av latexlösning,
måste denna först koncentreras, vilket ställer sig
svårare än för naturgummi. Då partikelstorleken
är avsevärt mindre, ökar nämligen viskositeten
7 o
snabbt med stigande torrhalt. Koncentreringen
kan utföras enligt i huvudsak tre metoder:
indunstning, "creaming" och den tyska
"Stock-punkt"-metoden. Vad industning är, säger
namnet. Vid creaming tillsätter man en elektrolyt,
varvid latexpartiklarna flyter upp till vtan och
bildar ett skum, varefter en del av serumet lätt
kan avskiljas. Vid Stockpunkt-metoden slutligen
tillsättes en mindre mängd elektrolyt, varefter
lösningen avkyles, tills gummit bildar ett gel,
som skiljes från serumlösningen genom
filtrering eller centrifugering. Vid uppvärmning
övergår detta gel till en högkoncentrerad
latexlösning. På detta sätt kan relativt stabila
latexlös-ningar erhållas med en torrhalt av 60—70 %31.
Skall gummit däremot bearbetas vidare i fast
form, vilket ju vanligen är fallet, utkoaguleras
det ur latexlösningen genom tillsats av salt och
syra. Som syra användes svavelsyra och som salt
koksalt eller aluminiumsulfat. Vanligen tillsätter
man saltet först, "creaming", och därefter syran,
varigenom man undviker att få för mycket
vatten inneslutet i koagelet, vilket blir fallet, om
gummit utkoaguleras i själva lösningen. Dock
har metoden med creaming den nackdelen, att
en del av saltet inneslutes i det koagulerade
gummit, varigenom detta blir i viss mån
hygroskopiskt och får avsevärt försämrade elektriska
isoleringsegenskaper. Vid vissa moderna metoder,
speciellt för tillverkning av gummi till kablar,
utföres koaguleringen med enbart syra. Man har
också gjort många försök att tillsätta en bel del
av vulkaniseringsbeståndsdelarna till
latexlösningen före utkoaguleringen för att få dem
intimt inkorporerade i koagelet.
Efter koaguleringen tvättas och torkas gummit
samt pressas till balar. Gummits bearbetning,
formning och vulkanisering ligger utanför ramen
för denna artikel, men med hänsyn till den
efterföljande diskussionen av möjligheterna för en
tillverkning av syntetiskt^gummi i Sverige skall
här bara anmärkas, att det gjorts framgångsrika
och ur svensk synpunkt mycket intressanta
försök att ersätta carbon black med lignin1-23.
Processens tekniska utformning
Ett processcheina för framställning av
lågtem-peraturpolymeriserat buna visas i fig. 315. Det
första steget i processen består i en beredning
och invägning av råvarorna. Dessa satsas
därefter i reaktorerna, vilka utgöres av mantlade
omrörarbehållare med en volym av 14 m3,
konstruerade för ett övertryck av ungefär 10 kp/cm2.
Till följd av peroxidernas aggressivitet och den
starkt inhiberande verkan av utlösta metallsalter
är reaktorerna invändigt belagda med glas44.
Enligt andra uppgifter utföres de helt av rostfritt
stål. Glasbeläggningens livstid är starkt beroende
av, hur ofta reaktorerna renskrapas och den
mekaniska nötningen därvid, men även av
reaktionslösningens pH. Vid pH = 8 räknar man
exempelvis med en livstid av 15 år, vid pH = 12
däremot endast med två år. Omrörarna roterar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
