Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1950 - Centrifugalbroms för bilar, av sah - Skovellös centrifugalpump, av sah - Skruvförbandet moderniseras, av sah - Termitsvetsning av koppar, av sah - Kontinuerlig gjutning av mässing, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
263
Fig. 1. Då bromsen är i vila (upptill) vilar stålkulorna i
sina infattningar och bromshöljet roterar fritt; vid
broms-ning (nedtill) tvingar stålkulorna isär bromsplattorna och
pressar dessa mot bromshöljet.
Centrifugalbroms för bilar. Chrysler har utarbetat en
broms av ny typ, där bromskraften appliceras axiellt i
stället för radiellt, som nu är brukligt. Den nya bromsen
består av två runda tryckplattor, vilka åtskiljes av sex
stålkulor, infattade mellan små motstående fördjupningar
i plattorna, fig. 1. Då man trycker på bromspedalen vrids
på hydraulisk väg den ena plattan ett litet stycke, så att
kulorna pressas ut ur fördjupningarna och klättrar upp
för lutande plan på plattornas inneryta. Härigenom tvingas
plattorna isär, varvid de pressar en bromsbandskiva mot
innerytorna av det roterande bromshöljet, som uppbär hjulet.
Bilens rörelse bidrar till att förstärka bromseffekten
sedan den ursprungliga hydrauliska impulsen har verkat.
Bromsen blir härigenom självkompenserande och
pedaltrycket kan hållas betydligt lägre än vid andra
direktdrivna bromssystem. Andra fördelar hos denna
bromskon-struktion är 30 % större bromsyta, bättre kylning och
därigenom större tålighet vid svåra påfrestningar, t.ex. vid
långa utförsbackar. Vidare kan bromshöljet göras
betydligt styvare än vid konstruktioner, där bromstrycket
appliceras radiellt. Justering av bromstrycket lär härigenom
icke vara erforderlig under bromsbandens livstid (Automot.
Ind. 1 sept. 1949). sah
Skovellös centrifugalpump. Centrifugalpumpar, som
användes för befordring av vätskor, innehållande
föroreningar eller uppblandade med fasta kroppar, måste
antingen överdimensioneras eller konstrueras med ett föga
effektivt fåtal skövlar. I USA har för detta ändamål
konstruerats en pump av ny typ, som helt saknar skövlar.
Den utgöres av en roterande rörspiral, där vätskan matas
in centralt och slungas ut genom den öppna spiraländan.
Pumpens effekt kan hållas vid hälften av en vanlig pumps
för detta slags drift. Spiralens diameter behöver icke göras
större än tilledningsrörets, då allt material som passerar
det senare också kan passera genom pumpen. En 4" pump
har visat sig kunna släppa igenom en laboratorierock, men
den kan även klara igenom ägg oskadade (Bus. Wk 19 nov.
1949). sah
Skruvförbandet moderniseras. Bulten och muttern som
förbindningsmedel har en gammal och hedervärd
historia, men i dessa bandmontagets och mekaniseringens dagar
börjar de för många ändamål ersättas av skruvar och
plåtfästen eller i plåten direkt utbildade
fastsättnings-gängor. De lösa fästena (Tekn. T. 1949 s. 640) är i regel
av specialbehandlad stålplåt, som håller fast skruven
genom fjädring. I det senare fallet slipper man lösa delar
och gängan formas vid den operation, som ändå måste
göras i det förstnämnda fallet för att få ett hål för skruven.
Gängorna utbildas på så sätt, att ett specialverktyg gör
ett hål i metallen och formar den omkringliggande delen
till en uppslitsad kon, som är anpassad efter skruvgängans
stigning. Formen är sådan, att greppet omfattar ett helt
varv av gängan. Processen kan tillämpas på mjukt stål,
fjäderstål eller aluminiumplåt upp till 6 mm tjocklek.
En tillverkare av kylskåp framställer i en operation 38
sådana skruvfästen i kylskåpsdörrar. Vinsten är 4 milj.
muttrar per månad — och hålen skulle som nämnts ändå
ha behövt göras (Bus. Wk 7 jan. 1949). sah
Termitsvetsning av koppar. Koppar kan svetsas ihop
med koppar eller järn utan yttre värmetillförsel genom
termitsvetsning, varvid järnoxiden ersättes av kopparoxid.
Reduktionen av denna med aluminium ger smält koppar
vid 2 200°C. De delar, som skall svetsas, lägges i en
grafit-degel och över denna ställes en gjuttratt, vars bottenhål
övertäckes med en stålskiva. Tratten fylles med
termitpulver, som antändes. Den smälta kopparn tränger genom
stålskivan och rinner ner i degeln. Metoden användes
huvudsakligen för svetsning av kopparlinor (Steel 14 nov.
1949). sah
Kontinuerlig gjutning av mässing. Ett amerikanskt
metallverk har installerat en anläggning för kontinuerlig
gjutning av mässing med en produktionsförmåga av 11
t/h, enligt samma system som numera används inom
stålindustrin (Tekn. T. 1949 s. 298). Smält metall matas in i
maskinen från en 4 t ugn och kommer ut i form av ett
kontinuerügt, 60 cm brett och 6,5 cm tjockt band.
Gjutformen kan på 2 h omställas till smalare bredd. Bandet
skärs i 900 kg platiner, omkring 3 m långa, av en
"flygande" såg, som följer metallen i dess nedåtgående rörelse,
ca 40 cm/min.
Fördelen med processen är homogen kvalitet hos
metallen och en god yta, som icke kräver rensning eller annan
bearbetning. Dimensioner och toleranser kan lätt anpassas
till den efterföljande tillverkningen; likaså kan hårdhet
och struktur lätt kontrolleras.
I samband med installationen av den automatiska
gjut-anläggningen har genomförts en omfattande modernisering
av hantering och vidarebearbetning, vilken har medfört
att man i färdiga produkter kan utnyttja 76 % av den
gjutna platinvikten, mot tidigare 70 %. Produktionen per
arbetare har ökat i anmärkningsvärd grad och kostnaderna
minskat. Samtidigt har kvaliteten märkbart ökat (Bus.
Wk 17 dec. 1949; Iron a. Steel Eng. jan. 1950; Metall
Progr. jan. 1950). sah
Fig. 1. I den kontinuerliga gjutmaskinen avsugas platinen
(vid pilen) allt efter som mässingsbandet kommer ned från
gjutformen; platinen faller ner i en vagga och stjälpes över
på rullar till första avsgningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
