Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1950 - Årets polhemsbelöningar, av Erik Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
255
Årets polhemsbelöningar
Polhemsmedaljer och belöningar ur Polhemsfonden
utdelas av Svenska Teknologföreningens styrelse vart femte
år för förtjänstfulla originalavhandlingar i tekniska
ämnen, författade av svenska medborgare och publicerade
inom en viss tidsrymd. 1950 års tävling utlystes inom
fastställd tid och de inkomna tävlingsskrifterna har var
och en granskats av minst två tillkallade sakkunniga. Den
9 februari 1950 beslöt STF:s styrelse utdela
polhemsmedaljen jämte penningbelöning till professor Hannes Alfvén
och till tekn. dr K H Gustavson.
Hannes Alfvén har, vid sina undersökningar av
elektroners rörelse i en kombination av korsande elektriska och
magnetiska kraftfält, funnit att partiklarna där tar sig
fram på banor, som påminner om en virkning med många
uddar. Sådana banor kallas trokoider. Troligen rör sig
elektronerna i solens yttre delar, i solkoronan, på detta
sätt. Nedflyttade från sin tunna celesta rymd till
laboratorieskala, kan trokoidknippen av elektroner studeras i
vakuumrör. Det visar sig då, att trokoider kan styras med
hjälpelektroder mycket fullständigare än vanliga raka
elektronstrålar. Alfvén har sålunda från sina kosmiska
utgångspunkter letts till en för teletekniken mycket värdefull
konstruktion, trokotronen. Det är ett elektronrör, som
fungerar som en ytterst blixtsnabb omkopplare, vilken flyttar
strömmen precis ett steg, från ett fack till det nästa, för
varje ny impuls. Det är just ett sådant organ man behöver
i matematikmaskiner och andra snabbräkneverk, i
telefonväljare och säkert i många andra användningar.
Polhemsutmärkelsen till Alfvén är en uppskattning av
hans idérika och vackra insats ge"nom skapandet av
trokotronen, där ett fängslande logiskt samspel mellan teori
och experiment har frambragt ett nytt, löftesrikt tekniskt
hjälpmedel för mätning, reglering och
telekommunikation.
K H Gustavsons undersökningar av hudproteinets
reaktionsförhållande har i hög grad främjat förståelsen av de
komplicerade och föga kända reaktioner, som utgör
grundvalen för processerna vid garvning av hudar till läder.
Hans för 25 år sedan framlagda hypotes om garvningens
mekanism som en stabilisering av proteingittret genom
dess armering med bundna garvämnesmolekyler, vilka slår
bryggor mellan närliggande proteinkedjor, har genom hans
senaste forskningar erhållit ett starkt experimentellt stöd.
Speciellt teorin för den tekniskt betydelsefulla kromgarv-
ningen har förts ett stort steg framåt genom hans arbeten.
Vidare har genom Gustavsons intuitiva uppfattning av
problemen och hans experimentella insatser möjlighet
skapats för differentiering av olika reaktionstyper mellan
kollagen och garvämnen. Dessa studier har visat sig
tekniskt betydelsefulla vid tillverkning av höggradig gelatin.
Som en kuriositet och som ett exempel på subtiliteten i
det prosaiska kan nämnas, att genom Gustavsons
teoretiska undersökningar har även orsakerna till
fotperspira-tionens skadegörelse på skoläder fått sin förklaring. Denna
lädrets "korrosion" i skodon i bruk förorsakar årligen
genom kvalitetsförsämring förluster på miljontals kronor.
Det är alltså på många sätt, som Gustavsons
garvteore-tiska arbeten har givit läderindustrin nya impulser.
Polhemsutmärkelsen är ett erkännande av de nya och
viktiga bidrag, som Gustavson har lämnat till garvningens
teori och teknik, och av hans vetenskapligt högtstående
arbeten inom protein- och kolloidkemin, vilka har gjort
i praktiken använda garvprocesser mindre gåtfulla.
STF:s styrelse har vidare beslutat utdela två
penningbelöningar ur Polhemsfonden. Den ena går till tekn. dr
Pelle Hammarlund för hans stora studie över förloppet
vid brytning av höga strömmar i kraftnät. I moderna
starkströmsbrytare måste kontakterna snabbt kunna skiljas
åt, utan att det blir en kvarstående ljusbåge mellan dem.
Det som vill tända den bågen är ett slags elektrisk
svallvåg, som rusar till från kraftnätet vid brytningen. Hur
fort denna återvändande spänning tornar upp sig och hur
allvarlig den blir, beror mycket på hur kraftnätet är
utfört. Hammarlund har ingående studerat dessa
förhållanden, både teoretiskt och experimentellt, speciellt på svenska
kraftnät och de olika brytartyper som här kommer till
användning.
Polhemsbelöningen är ett erkännande av Hammarlunds
skickligt genomförda, omfattande analys av ett för
energiförsörjningen i högspända kraftnät centralt problem, en
analys vars resultat är särskilt värdefulla för den
pågående elektrifieringen i vårt land.
Den andra belöningen har tilldelats civilingenjör P
Wilhelm Werner för hans vackra teoretiska undersökningar
över vattenföringen i jordens stora grundvattenströmmar.
Sådana omfattande artesiska bäcken, som har stort
intresse ur försörjningssynpunkt och ur kultursynpunkt
finns t.ex. i Nordafrika, under Libyska öknen och i det
inre av Australien. Vattnet går i ett förhållandevis tunt,
poröst skikt av sandsten, omgivet av tätare formationer.
Det ligger djupt ner och löper nästan horisontellt och det
får sin vattenförsörjning mycket långt bort, i högre trakter
med regntillgång, där skiktet når högre. Vattnet står
därför under högt tryck och det kommer ut med explosions-
Fig. 1. Årets polhemsmedaljörer,
professor Hannes Alfvén och tekn. dr K H
Gustavson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
