Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1950 - Hagrup-pålar, av Stig Larson - Böcker - Arkitekturens historia, av sah - Utredning rörande saltvattens uppträngande i Göta älv i samband med vissa Göteborgs hamn berörande byggnadsfrågor, av Sven Stenberg - Lydisolationsmålinger i bygninger, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1950
275
För pålar neddrivna till fast botten tillåtes i allmänhet en
last av 100 t. Pålarnas centrumavstånd i lösa och
medelfasta jordarter bör väljas ca 1,5 m och i fastare jordarter
eventuellt ökas något.
Provbelastning av pålarna har utförts vid ett flertal
tillfällen. Innan pålningsarbetena i Köping påbörjades,
utfördes ett antal provpålar av vilka två provbelastades med
270 t vardera, varvid uppmättes en permanent sjunkning
av 2,5 mm. På fig. 5 visas resultatet av en provbelastning
av en påle som utfördes vid det nya Oscarshemmet i
kvarteret Fältprästen vid Valhallavägen, Stockholm.
Provbelastningen utfördes sedan husets stomme uppförts,
varvid lasten på en av väggarna i huset utgjorde motvikt.
Provbelastningen kunde icke utföras till högre last än
280 t, emedan större mottryck ej kunde erhållas. Den
permanenta sjunkningen vid 100 t last uppmättes till endast
3,4 mm och vid 280 t till 7,15 mm.
För att vid provbelastningar kunna utsätta pålarna för
ett konstant tryck under praktiskt taget obegränsad tid
användes en anordning, bestående av ett antal tuber med
komprimerad luft av 200 at ö. Luften ledes in i en
behållare, vars undre del innehåller olja. Från behållaren
ledes oljan in i en domkraft med relativt stor kolvarea. I
ledningen mellan lufttuberna och behållaren är insatt en
reduceringsventil, så att trycket på oljan och därmed i
domkraften kan stegras efter hand som provbelastningen
fortgår. Vid provbelastningens början är endast två av
lufttuberna förbundna med oljebehållaren. Då denna
fylles med luft och domkraftens kolv rör sig uppåt
kommer trycket i tuberna att minska. Tryckminskningen, som
är ganska obetydlig, kompenseras genom att en tredje
eller fjärde lufttub inkopplas så att trycket på oljan kan
hållas konstant mycket nära 200 at ö.
De ovan beskrivna pålarna är standardpålar, neddrivna
till fast botten. Kostnaden för dessa fullt färdiga uppgår
för närvarande till mellan 40 och 70 kr/m, beroende på
antalet pålar som skall utföras, pålarnas längd samt
grundens svårighetsgrad. De längsta pålar, som hittills utförts,
är 18 m. Med denna metod kan även pålar för betydligl
större tillåtna belastningar utföras, exempelvis genom att
tubens och därmed pålens diameter samt eventuellt även
armeringsmängden ökas.
Böcker
Arkitekturens historia, av Elias Cornell. Natur och
Kultur, Stockholm 1949. 326 s., 344 fig. 28 kr.
I denna bok har förf. sökt ge en brett lagd skildring av
arkitekturens historia, sedd som en funktion av de olika
tidsåldrarnas livsföring, av styrelsesätt, av religiösa,
krigiska och sociala händelser. Det har blivit en skildring
av de olika arkitekturerna, sedda som ett funktionellt
uttryck för sin tid, och en redogörelse för, hur stil och
konstruktion undan för undan har förändrats och
utvecklats för att anpassa sig de krav, som varje epok har ställt
på byggnadsverksamheten. Förf. följer därvid sin tes, att
"varje försök att lära känna ett byggnadsverk utan att
se det i förhållande till människan är dömt att
misslyckas ... Byggnaderna–-kan få liv och ge liv först genom
alt infogas i sina sammanhang, i den helhetsbild där de
hör hemma".
Efter denna princip behandlar boken i breda drag de
primitiva arkitekturerna — negrer, indianer, eskimåer, de
stora åkerbruksimperierna — Egypten, Assyrien, Indien
och Kina, Medelhavsländerna — Hellas och Rom,
medeltidens kristna och islamitiska arkitektur, Italiens och
Frankrikes palats och kyrkor, industrialismens villor,
palats och hallar, och slutligen den nya arkitekturen med
dess konkret analytiska syn på bostads-, fritids- och
produktionsmiljön.
Framställningen är lättläst och logisk, men utmärker sig
knappast genom några tankemässiga eller stilistiska höjd-
punkter. Man har också intrycket, att förf. ser sin roll mera
som en ciceron, vilken skall föra läsaren genom
seklernas panorama utan några andra kommentarer än dem,
som behövs för att ge en saklig relief åt visningen.
Bildmaterialet är synnerligen rikligt och väl valt, men icke
heller här finner man den briljans, som ett bättre
samspel mellan papper och tryck skulle ha kunnat ge.
Slutintrycket är en nyttig, delvis underhållande bok, som
är redig och välskriven men knappast fängslande. sah
Utredning rörande saltvattens uppträngande i Göta
älv i samband ined vissa Göteborgs haiirn berörande
byggnadsfrågor, av Knut E Pettersson. Göteborgs
Han-dels- o. Sjöfarts-Tidning, Göteborg 1949. 40 s., 12 fig.
Av utredningen framgår att saltvatten från havet
upp-tränger i Götaälv och intar under det lättare sötvattnet
ett jämviktsläge, som är beroende av den i älven
fram-rinnande vattenmängdens storlek, vindens riktning och
styrka, vattenståndet i havet samt salthalten och
mäktigheten av havsvattnets olika skikt.
Observationer av saltfrontens läge, dvs. den längst
uppströms belägna punkt på bottnen, där salt kan påvisas,
har utförts under en följd av år, dock ej så länge att någon
annan faktor än vattenmängdens inverkan med säkerhet
kunnat fastställas. På grundval av dessa observationer har
modellförsök utförts för att utröna hur saltfrontens läge
skulle förändras vid vissa ingrepp i hamnen samt hur
dessa förändringars skadliga inverkan på vattentäkter och
med avseende på pålmaskangrepp skulle kunna förhindras
genom byggande av spärrdammar samt reglering av
vattenflödet. Sven Stenberg
Ijydisolationsinålinger i bygninger, av Per V BrüEL.
CTH Handl. nr 86, Gumpert, Göteborg 1949. 191 s., 206
fig. 12 kr.
H Kreüger och J-H Säger utförde i början på trettiotalet
ett större antal ljudisoleringsmätningar och publicerade
detta material i 1VA Handl. nr 132 (1934). Detta arbete
har utan tvekan varit av stor betydelse för bostadsbygget
och har tagit bort mycket av den oklarhet, som då rådde
om byggnaders ljudisolering. Under det följande
decenniet undergick byggnadstekniken och den akustiska
mättekniken en viss utveckling, och vid slutet av andra
världskriget blev det nödvändigt att återuppta sådan forskning
i större utsträckning än förut. Statens Kommitté för
Byggnadsforskning, som tillkommit under mellantiden, lämnade
därför anslag för ljudisoleringsforskning såväl till KTH:s
dåvarande ljudlaboratorium som CTH.s nytillkomna
akustiklaboratorium. Båda laboratorierna använde härvid
likartade moderniserade mätmetoder, som nära anknöt till
internationella metoder. Förf. verkade som chef för CTH:s
akustiklaboratorium under dess första fem år och
framlägger nu med denna skrift sina undersökningsresultat.
I förordet anger förf., att motiveringen för
undersökningarna var Byggnadsstyrelsens önskan om ändring av
byggnadsstadgan med hänsyn till ljudisoleringsfordringarna.
Det är dock mera korrekt att säga, att Byggnadsstyrelsen,
som icke direkt föranledde något av de pågående arbetena
vid CTH och KTH, kunde utnyttja de båda högskolornas
resultat, när man 1945 beslöt att även medta
ljudisoleringsfordringar i de nytillkomna anvisningarna till stadgan.
Blott ett relativt magert mätinaterial stod då till
förfogande, eftersom inan från alla håll var överens om, att sådana
fordringar uteslutande borde basera sig på moderna
mätmetoder, och ännu hade man blott använt sådana under
mycket kort tid. I huvudsak kom fordringarna i
Byggnadsstyrelsens 1946 utkomna anvisningar att basera sig på
CTH:s laboratoriemätningar och KTH:s mätningar i
färdiga byggnader.
Förf. anger också i förordet, att behov förelåg att
jämföra vanliga byggnadskonstruktioners
ljudisoleringsförmåga i laboratoriet med den i färdiga byggnader. Med
spänt intresse ger man sig därför in på läsningen av boken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
