Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1950 - Hänt inom tekniken - Skånska Ingenjörsklubben - Bergsingenjör Karl Köjers frånfälle - Inrättande av ett optiskt institut - Näringslivets Granskningsnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
TEKNISIv TIDSKRIFT
när kriget kommer, får vi aldrig. Överingenjör T
Wint-zell ansåg, att alla ingenjörer har sin givna plats inom
försvarets ram. Försvaret måste tänka ekonomiskt, och
ingenjören borde vara värdefull, emedan han kan
rationalisera. Inom försvaret finns mycket att rationalisera,
liksom i det civila livet, onödiga befattningar att avskaffa
osv. Alla ingenjörer borde göras till reservofficerare.
Disponent N Kjellström påpekade vikten av att alla de
civila organisationer, som är nyttiga i krig, även skulle få
vara kvar. Inga arbetsenheter borde sprängas. De
företag, som kan bygga väg, borde få göra detta också i krig.
Överstelöjtnant Bergh ansåg, att försvaret inte kan klara
sig med sina egna ingenjörer i fredstid. Försvaret borde
inte bygga upp nya forskningsinstitut utan i stället hålla
kontakt med den civila tekniska sakkunskapen.
Armédirektör Ehnbom kunde inte instämma i detta. Försvaret
måste forska själv för att klara t.ex. sina radar- och
signalproblem samt vapenfrågor.
Bergsingenjör Karl Kojers frånfälle bringar i erinran
hans skildring ’"Sextio år i bergshanteringens tjänst"
(Bergshanteringens vänner 1942). De glimtar och interiörer han
ger i denna från studierna och kamratlivet vid KTH i
början av 1880-talet är ofta dråpliga. Professorer,
lektorer, andra lärare och vaktmästare passerar revy,
karakteriserade genom några få korthuggna satser. En torr
godmodig humor gör de anförda anekdoterna särskilt
njutbara. Särskilt intressanta är erinringarna från
Norbergsstrejkerna i början av 1890-talet med alla sina spännande
episoder. Andra viktiga milstolpar är lärartiden vid Falu
bergsskola 1903 och befattningen som förste gruvingenjör
vid Norbergs gruvförvaltning under storstrejken 1909.
Hans anspråkslöst framförda berättelse om
maktpåläggande uppdrag i Sverige och Norge, längre resor och
malm-undersökningar i Finland, Ryssland, Österrike, Kanada,
Marocko in.fi. länder har mycket att ge. Köjer var en
verklig bergsman av gamla stammen, kännetecknad av sin
kärlek till yrket, sitt gedigna och samvetsgranna arbete,
sin anspråkslöshet och vänfasthet.
Inrättande av ett optiskt institut har hos K.M:t
föreslagits av de tekniska och naturvetenskapliga
forskningsråden gemensamt. Förslaget grundar sig på en utredning,
som har utförts av en av Statens Tekniska Forskningsråd
tillsatt kommitté för optik med M Siegbahn som
ordförande.
I utredningen framhålles bla., att medan vissa
specialgrenar av optiken, såsom spektroskopin, har haft goda
företrädare i Sverige, har forskning på det huvudområde,
som avbildningsoptiken utgör, endast bedrivits mycket
sporadiskt. Vetenskapsmän och tekniker med tillräcklig
insikt i konstruktiv optik har i stort sett saknats. Denna
brist framträdde särskilt starkt under det senaste
världskriget, då situationen blev helt kritisk. Den har även
medfört, att många tillämpningsområden icke på ett
tillfredsställande sätt har kunnat utnyttja optiska metoder, och
vidare har man ej heller kunnat dra full nytta av svenska
vetenskapsmäns uppslag eller konstruktioner inom
optikens tillämpningsområden för att åstadkomma en därpå
byggd tillverkning.
Situationen är i åtskilliga avseenden en annan nu, då
optisk industri finns i landet, men för att denna skall
kunna utvecklas och för att de förutsättningar som finns
till produktion och export verkligen skall kunna utnyttjas,
måste forskningsmöjligheter skapas. Förhållandet är
analogt med de övriga områden av industrin, för vilka man
har föreslagit en organisatorisk samverkan mellan staten
och industrin i form av särskilda forskningsinstitut.
Utredningen föreslår upprättandet av ett sådant institut med
uppgift att bedriva forskning, utvecklingsarbete och
kvalificerad provning inom avbildningsoptiken och den optiska
tekniken, den fysikaliska optiken, fotometrin och
spektral-fotometrin samt den tillämpade spektroskopin. Inrättandet
av institutet skulle onödiggöra eller modifiera
organiserandet av särskilda organ för optiska forsknings- och
prov-ningsarbeten inom olika statliga myndigheter, såsom
Flygförvaltningen, Försvarets Forskningsanstalt, Rikets
Allmänna Kartverk, Statens Provningsanstalt och olika
institutioner vid KTH. Vid institutet skulle vidare finnas den
tekniska sakkunskap, som måste samlas inför det aktuella
upprättandet av svenska normaler för ljusstyrka. Dessa
normaler föreslås förlagda till institutet även i det fall att
Mynt- och Justeringsverket eller Statens Provningsanstalt
blir officiell tillsynsmyndighet för dem. Även det
utvecklingsarbete på apparatområdet och den utbildning av
personal, som sammanhänger med att inom järn- och
metallindustrin den spektroskopiska analysmetoden nu i rask
takt ersätter de kemiska metoderna, anses böra bedrivas
vid institutet. Utbildning av tekniker och vetenskapsmän
inom den högre optiken skulle även försiggå där.
Tre svenska företag, som sysslar med optik och
angränsande områden, har gått med på att bilda en stiftelse,
"Svensk optisk forskning", som tillsammans med staten
skulle ekonomiskt och administrativt svara för institutet.
Staten skulle bekosta byggnad och huvudparten av
utrustningen, och de årliga driftkostnaderna som vid full
utbyggnad beräknas bli drygt en kvarts miljon kronor —
skulle 71 % komma på staten, 20 % på stiftelsen och
9 % på inkomster av uppdrag.
I utredningen föreslås vidare, att institutet skall förläggas
i närheten av KTH, och att verksamheten skall börja i
mindre skala redan den 1 juli 1950 i provisoriska lokaler.
Svenska Teknologföreningen har i sitt remissutlåtande
(utarbetat av en kommitté, bestående av O Berg, E
Rudberg, O Svahn och H Svensson) i vissa detaljfrågor och
motiveringar kritiserat utredningen men tillstyrkt dess
huvudförslag.
Näringslivets (iranskningsnämnd mottog under 1949 41
ansökningar om kontrollgirokonto. Totala antalet konton
var vid årets slut 326, och på kontona inflöt under året
ca 17 Mkr.; under nämndens sex verksamhetsår har
influtit sammanlagt ca 182 Mkr. Endast ett
kontrollgirokonto har under året spärrats och senare genom
nämndens försorg avslutats; orsaken var att kontoinnehavaren
icke hade följt nämndens direktiv om revision. Alla
kon-trollgirokonton har ställts under revisionssakkunnig
kontroll. Liksom under tidigare år har nämnden även
funnit anledning att närmare granska några av de inkomna
revisionsberättelserna. I de fall där nämnden tidigare hade
påtalat väl höga omkostnader, har en betydlig förbättring
skett. I inget fall liar man haft anledning att påtala
svårare missförhållanden i samband med granskningen av
revisionsberättelserna; med tillfredsställelse kan
konstateras att effektiviteten har ökat och omkostnadsprocenten
varit låg vid de olika insamlingsaktionerna.
Nämndens allmänna propaganda för förbättrande av
förhållandena vid insamlingarna och dess kampanj mot
understödsannonsering har fortgått oavbrutet. I samarbete
med Institutet för bekämpande av mutor och bestickning
har utgivits en upplysningsskrift (Tekn. T. 1950 s. 32).
Den tidigare broschyren "Var går gränsen" har bl.a.
utsänts till annonsörer i publikationer med
understödsannonser. Till sina medlemmar har nämnden riktat en
maning att iaktta försiktighet vid undertecknande av
upprop för stödjande av insamlingar och i samband därmed
erinrat om att den icke godkänner insamlingar med
insamlingslistor. Nämndens begäran 1947 att från
statsmakternas sida åtgärder skulle vidtas för att ändra
finansieringen av en publikation med imderstödsannonser, vilken
utgivits av en organisation vars medlemmar är
stadsan-ställda, har lett till åsyftat resultat; i publikationen i fråga
kommer hädanefter inga understödsannonser att
förekomma.
Nämnden har under året bistått med råd och
upplysningar vid bildandet av "Erhvervenes Indsamlingskontrol"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
