Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1950 - Framställning av vätesuperoxid, av Gösta Wranglén - Cellulosasprit är inte farlig att förtära, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
TEKNISK TIDSKRIFT
2. Haisslxsky, M: Oxidation by anodic processes and by hydrogen
peroxide. Far. Soc. Disc. 1 (1947) s. 254.
3. Latimer, W M: Oxidation potentials. New York 1938, s. 71.
KsSiOs-förfarandet
4. Hydrogen peroxide, production of 80/85 per cent solutions. BIOS
fin. Rep. 599.
5. Hydrogen peroxide production at Hollriegelskreuth, del 1. CIOS
File XXXIII-43.
6. Hydrogen peroxide ivorks of Otto Schickert <fc Co. BIOS fin.
Rep. 294.
7. How the Germans made high test IhOi, Chem. Engng 55 (1948)
h. 8.
(NHi)iSiOs-förfarandet
8. Hydrogen peroxide production at Kufstein. CIOS File XXXIII-45.
9. Manufacture of hydrogen peroxide. Schmidt process. BIOS fin.
Rep. 886.
10. Hydrogen peroxide production at Hollriegelskreuth, del 2.
All-liquid process. CIOS File XXXIII-43.
HsSiOs-förfarandet
11. Hydrogen peroxide-production at Deutsche Gold- und
Silber-Scheideanstalt. BIOS fin. Rep. 683.
Organiska metoden
12. Hydrogen peroxide from 2-ethyl-antraquinone. CIOS File XIX-4.
Direktsyntes ur väte och syre
13. Direct synthesis of hydrogen peroxide by electric discharge.
CIOS File XXXIII-44.
14. Hydrogen peroxide. Elektrochemische Werke, Hollriegelskreuth.
CIOS File XXV-44.
15. Hydrogen peroxide. Investigations ön synthetic methods. l.G.
Farbenindustrie. BIOS fin. Rep. 1414.
Katodisk reduktion av syre
16. Berl, E: A new cathodic process for the production of
hydrogen peroxide. Träns, electrochem. Soc. 76 (1939) s. 361.
Högkoncentrering
Se nr 4, 8 och 14.
Stabilitet och stabilisatorer
17. Reichert, J S & Pete, R H: Hydrogen peroxide, structural
materials, manufacture and uses, Chem. Engng 54 (1947) h. 4.
18. Bretschger, M E & Shanley, E S: Concentrated hydrogen
peroxide. Träns, electrochem. Soc. 92 (1947) s. 67.
19. Shanley, E S & Greenspan, F P: Highly concentrated hydrogen
peroxide, Ind. Engng Chem. 39 (1947) s. 1536.
20. Chumb, W C: Stability of concentrated hydrogen peroxide
solutions, Ind. Engng Chem.- 41 (1949) s. 992.
Användning för raketdrift
21. Kylberg, P A & Sundblad, L G: Raketbränslen, Tekn. T. 76
(1946) s. 1117.
22. Perrlng, W G A: A critical review of German long-range
rocket development, J. Amer. Rocket Soc. nr 65 (1946) s. 1.
23. Wheeler, W H m.fl.: Solid and liquid propellants, J. Inst.
Fuel 20 (1946/47) s. 141.
24. Slater, V W & Wood, W S: High strength hydrogen peroxide
for rocket propulsion, J. Brit. interplanet. Soc. 7 (1948) s. 137.
25. Simard, R: Hydrogen peroxide as a source of power, Engng
J. (Canada) 31 (1948) s. 219.
26. Zucrow, M J: Liquid propellant rocket power plants, J. Amer.
Rocket Soc. nr 72 (1947) s. 26.
Allmänt
27. machu, w: Das MVasserstoffperoxyd und die Perverbindungen.
Wien 1937, New York 1944.
Cellulosasprit är inte farlig att förtära. Enligt ett
tidningsreferat i oktober 1949 med rubriken " ’Vräk ut
smörjan’, säger greve om den svenska cellulosaspriten"
lär Bränneriidkarföreningens ordförande, greve De la
Gardie, ha angripit användningen av cellulosasprit till
förtäring. I artikeln står bl.a. "Myndigheterna har nämligen
tagit den rikliga förekomsten av träsprit till förevändning
för att vilja minska potatisbränningen. Men greven kämpar
emot, och han har flera goda skäl: bland annat att
träspriten är direkt hälsovådlig. I USA har man insett detta
och förbjudit den — här vill man bjuda svenska folket
den!"
Detta uttalande, som tidigare har bemötts i dagspressen,
har AB Svensk Sprit (cellulosaindustrins
försäljningsorganisation för sprit) valt som ingress i en liten, vackert utstyrd
broschyr, i vilken de missvisande uppgifterna i
tidningsartikeln utförligt tillrättalägges. Det framhålles sålunda,
att cellulosasprit är etylalkohol och därför icke kan kallas
träsprit, som är det sedan gammalt använda namnet på
metylalkohol eller metanol. Denna är ett starkt gift, och
dess användning till förtäring är därför förbjuden i USA
och naturligtvis även i Sverige. De brännvinssorter, som
tillverkas av cellulosasprit — Reimersholms och Norrlands
akvavit samt Bords- och Taffelbrännvin — har därför lika
litet med träsprit att göra som potatisbrännvin.
Enligt uppgift skiljer spritförordningen i USA mellan två
huvudgrupper av rå- eller originalsprit. Förtäringsprit
skall vid leverans hålla högst 80 % etylalkohol. Tradition
och lag kräver, att varje slag av förtäringsprit skall ha sitt
särskilda, i lagen specificerade utgångsmaterial, t.ex. säd,
sockerrörmelass eller frukt. Varken sprit ur cellulosasocker
eller potatis är nämnda i detta sammanhang. Industrisprit
är etylalkohol, som enligt kontrollförordningen skall ha
en alkoholhalt på minst 95 %, helt oberoende av
utgångsmaterialet, som kan vara cellulosasocker, potatis,
petroleum eller vilket annat material som helst. Den i detta
sammanhang mest vägande punkten i lagen är emellertid,
att tillverkare har rätt att förskära sin vara, t.ex. whisky,
med industrisprit, under förutsättning att
förskärings-spritens ursprung anges på flaskans etikett. Förskuren
whisky kallas "blended", under det oförskuren kallas
"straight whisky". Enligt amerikansk lag är alltså
cellulosa- och potatissprit fullständigt jämställda, och ingen
anses ha företräde som förtäringssprit.
Cellulosaspritens fysiologiska verkan har undersökts
mycket noga i Sverige. På K. Kontrollstyrelsens initiativ
utförde Karolinska Institutet och Statens Rättskemiska
Laboratorium två undersökningar år 1919, av vilka den ena
var mycket omfattande. År 1922 gjorde K Sondén en
utredning vid Medicinska fakulteten i Uppsala och 1944
gjordes ännu en av L Goldberg vid Karolinska Institutets
farmakologiska institution. Alla dessa undersökningar gav
till resultat, att någon olikhet mellan cellulosa- och
potatisbrännvins fysiologiska verkningar icke kunde påvisas.
En hemställan 1945 till K.M:t från en privatperson om
ny utredning föranledde ingen åtgärd, då Institutet för
Folkhälsan ansåg frågan vara tillräckligt noggrant
behandlad.
Under mer än 25 år har cellulosasprit använts inom
svensk medicinsk vetenskap och inom farmakologin.
Svenska läkare, tandläkare och sjukhus använder fortfarande
uteslutande cellulosasprit, och denna ingår i all medicin,
som skall innehålla alkohol. De medicinska fackmännens
förtroende för cellulosaspriten är ingen tillfällighet utan
torde vara grundat på vetskap om dess höga renhet och
kvalitet. Den råsprit, som cellulosafabrikerna levererar till
Spritcentralens reningsverk för framställning av brännvin
och sprit för medicinska ändamål, är befriad från metanol.
I råsprit av potatis, som skall användas till brännvin, finns
däremot metanol, naturligtvis i liten mängd.
Enligt uttalanden från polishåll skulle cellulosabrännvin
ha en mer elakartad effekt på temperamentet än
potatisbrännvin. Dessa iakttagelser har gjorts under kriget, då
mycket litet potatisbrännvin kunde tillverkas på grund av
försörjningsläget. Under tider, då potatisbrännvin finns i
marknaden i obegränsad mängd, dricks mest Renat
brännvin med en alkoholhalt på 40 %, därnäst kommer
Kron-brännvin med 46 %. Båda dessa sorter är okryddade, och
de motsvaras av Taffel- (40 ■%) resp. Bordsbrännvin
(46 %), som tillverkas av cellulosasprit. När
potatisbrännvinet försvann ur marknaden och ersattes med
cellulosabrännvin, blev förbrukningen av det starkare
Bordsbrännvinet betydligt högre än av Taffel. Orsaken härtill torde
vara, att det senare på grund av cellulosaspritens höga
renhet är "kort" i smaken och saknar Benat brännvins finkel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
