Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1950 - Induktiv omröring i ljusbågsugnar, av C S - Gjutning med utsugning i formen, av CS - Kallsvetsning av metaller, av sm - Slitstarkt gjutjärn, av sah - Nya högtemperaturlegeringar, av sah - Mätning av förhållandet mellan fast ämne och gas, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
TEKNISK TIDSKRIFT
Hittills har två dylika elektrodynamiska omrörare
installerats i Sverige: en vid Hagfors Jernverk samt en vid
Surahammars Bruk. De med dessa ugnar erhållna praktiska
resultaten är mycket lovande. Bland annat har
undersökningar kunnat påvisa följande fakta:
omröringen synes ej påverka färskningsförloppet vid
höga och medelhöga kolhalter. Däremot underlättas vid
tillverkning av stål med låga kolhalter erhållande av lägre
kolhalter, samtidigt som såväl stålets syrehalt som slaggens
FeO-halt ligger lägre än vid normal praxis utan
elektrodynamisk omröring;
slaggavdragningen underlättas och kan ske fullständigare,
varigenom oxiderbara föroreningar såsom P och Cr kan
effektivare avlägsnas;
raffineringsperioden avkortas genom den ökade
badrörelsen och den därigenom orsakade ökade
reaktionsbenägenheten mellan bad och slagg. Samtidigt erhålles därvid
snabb utjämning av temperatur- och
koncentrationsgra-dienterna i smältan samt en bättre värmeöverföring från
ljusbågarna till stålbadet.
Installationen av elektrodynamisk omröring har vid de
hittills därmed utrustade ljusbågsugnarna visat sig vara
ekonomiskt motiverat (Asea Tg 1949 h. 10; Jernkont. Ann.
1949 h. 9). CS
Gjutning med utsugning i formen. Utsugning av de vid
gjutning ur sandformen och kärnor utträdande gaserna har
undersökts vid bilfabriker i USSB. Därvid sattes med
cen-trifugalfläktar delar av gjutformen lokalt under ett
undertryck av 800—3 000 mm v.p. De utförda gjutningarna med
och utan undertryck visar, att trycktätheten hos godset,
i detta fall komplicerade cylinderblock, avsevärt förbättrats
genom detta förfarande. Metoden har därför på försök
införts på dessa verk (Automob. promischl. aug. 1949; ref. i
Eng. Dig. febr. 1950). CS
Kallsvetsning av metaller. Det har tidigare tagits för
givet att metaller vid svetsning måste värmas till
smältning. I England har man emellertid utvecklat en ny
svetsningsmetod, som inte kräver värme utan endast högt
tryck och som torde komma att få stor industriell
betydelse.
En förutsättning för den nva metoden är att svetsytorna
blir ytterst omsorgsfullt rengjorda. Kemisk rengöring är
ej tillämplig, eftersom metallytorna lätt oxiderar vid den
efterföljande sköljningen. Inte heller är mekanisk rengöring
alltid lämplig. Filning, polering eller slipning har visat sig
oanvändbara. Det har visat sig bäst att använda snabbt
roterande stålborstar, som måste bearbeta ytan till dess
att hela ytskiktet avlägsnats, vilket brukar ge sig
tillkänna genom att motståndet mot borstningen ändras. Den
rengjorda ytan hos t.ex. aluminium låter sig svetsas intill
24 h efter rengöringen, men den måste skyddas mot fukt,
smuts och beröring med fingrarna.
Vid hopfogningen är det av vikt, att båda delarna plastiskt
formförändras och genom flytning kommer i intim kontakt
med varandra. Verktygen måste utformas med hänsyn till
dessa villkor. Trycket åstadkoms i allmänhet i hydrauliska
pressar. I vissa fall kan man emellertid nöja sig med enkla
handpressar eller t.o.m. hammarslag. Trycket bör för t.ex.
aluminium uppgå till 2 000—3 000 kp/cnr.
Svetsens hållfasthet är vid riktigt genomförd svetsning
praktiskt taget lika hög som materialets. På grund av
det nödvändiga höga trycket kommer emellertid
svets-tvärsnittet att bli starkt hoptryckt under processen, och
denna dimensionsminskning försvagar konstruktionen
mera än själva fogningen. Hoptryckningen är olika för
olika metaller. Vid kallsvetsning av renaluminium nedgår
materialtjockleken till 40 % av den ursprungliga. För alla
andra undersökta metaller går den ännu längre och är för
duraluminium 30 %, koppar 14 %, zink 8 % och silver
6 %. Den viktigaste tillämpningen torde därför bli i
aluminiumkonstruktioner, men också kopparfogar får ofta
tillräcklig styrka. Aluminium och koppar låter sig svetsas
tillsammans, vilket torde få betydelse inom elektrotekniken.
Endast mjuka metaller låter sig trycksvetsas, däremot icke
t.ex. stål. Eftersom kallsvetstekniken väntas få väsentliga
ekonomiska fördelar kan man vänta sig, att
stålkonstruktioner ibland kommer att utbytas mot
aluminiumkonstruktioner.
Fogarna är vakuum- och trycktäta. Förfarandet väntas
få betydelse inom mycket skiftande grenar av tekniken
(Aviation Wk dec. 1949; Engineering 4 juni 1948; Iron Age
19 aug. 1948; Feinwerktechnik apr. 1949). sm
Slitstarkt gjutjärn. Ett vitt krom-nickellegerat gjutjärn,
kallat Ni-Hard, har en brinellhårdhet av 550—650 vid
sandgjutning och 600—725 vid kokillgjutning. Den höga
hårdheten beror på, att en mängd hårda karbider är
inbäddade i en grundmassa, som har samma hårdhet som
härdat stål. Slitstyrkan är 2—3 gånger större än hos
olegerat gjutjärn; priset är obetydligt högre. Jämförd med
austenitiska manganstål är slitstyrkan l1/, till 2 gånger
större vid måttliga stötpåkänningar. Emellertid kan
segheten ökas med 50—80 % utan förlust i hårdhet eller
slitstyrka genom spänningsutlösning vid ca 200°C.
Legeringen är obearbetbar utom i speciella fall, där
slipning kan användas. Bland användningsområdena märkes
kvarnkulor, foder till kulkvarnar, pumpdelar, bromsskor,
infodring av störtschakt, delar till grävskopor o.d. (enligt
International Nickel Corp.). sah
Nya högteniperaturlegeringar. Speciellt för användning
i gasturbiner finns ett nytt material. Inconel X, vilken är
användbar från minustemperaturer upp till 650°C.
Materialet, som är starkt och segt, är smidbart och bearbetbart
men kräver därvid stor kraft. Det kan vidare svetsas
med ljusbåge, neutral gas, atomärt väte och genom
motståndssvetsning; för acetylensvetsning finns ännu inget
lämpligt flussmedel.
För användning i reaktions- och raketaggregat finns en
zirkonium-borlegering, som är användbar för temperaturer
upp till 1 650°C vid påkänningar av 3 000—5 000 kp/cnr.
Legeringen öppnar en väg till högre
kompressionsförhållanden och ger möjlighet att gå upp avsevärt i
förbränningsenergi (Steel 31 okt. 1949; Aviat. Wk 24 okt. 1949). sah
Mätning av förhållandet mellan fast ämne och gas.
Vid US Bureau of Mines har utvecklats en elektronisk
metod för kontinuerlig mätning av förhållandet mellan
fast ämne och gas i en blandning av dessa, t.ex. i en
transportledning innehållande kolpulver. Metoden baserar
sig på en mätning av förändringarna i blandningens
dielektricitetskonstant. Mätanordningen består av två
kondensatorplåtar, som matas med 1,5 Mp/s. Kondensatorn
ingår på vanligt sätt i en brygga, och obalansströmmen
matas efter förstärkning till ett oscilloskop, där
blandningsförhållandet kan direkt avläsas i volymprocent.
Prov med anordningen har bekräftat giltigheten av
ekvationen: log Dm = V log D, där Dm är blandningens och D
det fasta ämnets dielektricitetskonstant samt V
blandningens procentuella volymhalt av det fasta ämnet.
Instrumentet har hittills huvudsakligen använts för att
kontrollera homogeniteten i koltillförseln till anläggningar
för förgasning av kol och utprova effektiviteten hos
skärmar, som där användes för att reglera materialtillflödet.
Metoden kan givetvis användas för andra blandningar,
under förutsättning att deras dielektricitetskonstant är
tillräckligt stor för att ge en mätbar förändring i
mätkon-densatorns kapacitet. När det gäller ämnen, vilka liksom
kol har dielektricitetskonstanten ca 8, ligger nedre
känslighetsgränsen vid 5 volymprocent av det fasta ämnet. För
titandioxid, som har dielektricitetskonstanten 80, ligger
gränsen i motsvarande grad lägre och där kan även så
små variationer som 0,1 volymprocent upptäckas (Chem.
Engng okt. 1949). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
