Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1950 - Självkostnadsberäkning vid mekanisering av järngjuterier, av Oscar Warne - Världens tonnageproduktion 1949, av N Lll - Kartotek över svetstekniska patent, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.358
TEKNISK TIDSKRIFT
formen är automatiserade. Vid kärngods
erfordras en tredje man för kärnisättning. Tyvärr har
ännu ej säkra kostnadsvärden erhållits för
produkterna vid tillverkning enligt denna metod.
Däremot vet man att produktionssiffrorna per
mantimme eller golvarea i jämförelse med
trans-portbandmekanisering stiger till det dubbla.
Metoden är endast lämplig för produktion av
mycket stora serier av gjutgods (3 000 detaljer och
däröver), även av komplicerat slag.
Slutord
I denna artikel har endast mekanisering av
själva formningsprocessen behandlats, men även
i sandberedning, kärntillverkning och smältning
har man givetvis mekaniseringsproblem.
Exemplen kan enbart tillämpas vid jämförelser mellan
de skilda mekaniseringsgraderna men de kan
därvid tjäna som riktlinjer vid undersökning av
en planerad mekanisering. Jag har sökt
framhålla, att den kalkylmässiga vinsten av en
mekanisering av transportsystemet i ett gjuteri i
regel blir blygsam, och att en övergång från
handformning till maskinformning i första hand
bör eftersträvas. För att underlätta rekrytering
av arbetskraft måste man dock genom
mekanisering söka eliminera tungt arbete, där detta
är möjligt, även om produktens
självkostnadspris därigenom ej reduceras.
Världens tonnageproduktion 1949. I Lloyd’s Registers
"Atinual Summary" över jiandelsskeppsbyggeriet meddelas
att det i fjol sjösatta tonnaget uppgick till 926 fartyg om
3 131 805 brt, jämfört med 872 fartyg om 2 309 743 brt år
1948, varvid båda åren segelfartyg och pråmar icke
medtagits i statistiken. Uppgifter för Ryssland och Tyskland
saknas, medan statistiken nu för första gången efter 1939 även
omfattar Japan. Fördelningen på de olika länderna är
följande (motsvarande siffror för 1948 anges inom parentes):
Antal fartyg brt
Storbritannien och Nord-
irland............ ...... 320 (342) 1 267 467 (1 176 346)
Förenta Staterna . . ...... 66 ( 49) 633 303 ( 126 418)
Sverige ........... ...... 71 ( 56) 323 099 ( 245 896)
Holland .......... ...... 100 ( 97) 169 295 ( 142 485)
Japan ............ ...... 84 ( — ) 147 974 ( - )
Brittiska samväldets utom-’
europeiska länder . ...... 41 ( 81) 101 747 ( 123 609)
Italien ............ ...... 46 ( 47) 99 150 ( 111 555)
Danmark ......... ...... 26 ( 20) 86 134 ( 99 426)
Norge ............ ...... 47 ( 49) 59 213 ( 46 974)
Belgien ........... ...... 16 ( 34) 45 402 ( 52 456)
Spanien ........... ...... 27 ( 31) 15 428 ( 21 521)
Finland ........... ...... 13 ( 8) 11 723 ( 6 841)
...... 6(3) 7 460 ( 5 025)
Jugoslavien ....... ...... 2(2) 6 398 ( 6 200)
Portugal .......... ...... 2(4) 3 150 ( 3 975)
Kina ............. ...... - ( 1) — ( 2 220)
Uruguay .......... ...... - ( 1) — ( 406)
Argentina ......... ...... - ( 1) — ( 130)
Den sammanlagda brittiska anparten av totaltonnaget
utgjorde 43,72 %, varav 40,47 % på Storbritannien och
Nordirland. I det brittiska samväldets utomeuropeiska länder
faller största delen på Kanada, som sjösatte 28 fartyg om
69 671 brt. I Australien sjösattes 7 fartyg om 19 928 brt.
På de brittiska öarna sjösattes i Clyde-distriktet (Glasgow—
Greenock) 98 fartyg om 433 953 brt, i Tyne-distriktet
(Newcastle—Sunderland) 67 fartyg om 399 079 brt, i
Middles-brough-distriktet 22 fartyg om 104 075 brt och i
Belfastdistriktet 12 fartyg om 97 136 brt.
Det 1949 totalt sjösatta tonnaget fördelade sig på 615
motorfartyg om 1 755 423 brt (56,3 % av totaltonnaget), varav
12 fartyg om 15 022 brt med dieselelektriskt maskineri,
och 311 ångare om 1366 382 brt (43,7 % av totaltonnaget),
varav 102 fartyg om 1015 811 brt med utväxlade
ångturbiner, 190 fartyg om 254 716 brt med kolvångmaskiner och
18 fartyg om 83 952 brt med kombinerade kolvmaskiner
och ångturbiner. 199 ångare om 1 155 980 brt hade
oljeeldning, återstoden, 112 fartyg om 210 402 brt, koleldade
pannor. Av totaltonnaget var således blott 6,7 % avsett att
använda kol som bränsle. I Storbritannien och Nordirland
sjösattes i fjol nästan dubbelt så stort motor- som
ångtonnage. Motorfartygen dominerade också i de flesta andra
europeiska länderna med undantag av Finland och Polen,
medan i Förenta Staterna och Japan huvudsakligen
ångfartyg byggts. I USA sjösattes sålunda 39 ångare om 623 000
brt mot 27 motorfartyg om endast 10 216 brt, och i Japan
57 ångare om 120 916 brt mot 27 motorfartyg om 27 058 brt.
De under 1949 sjösatta tankfartygen utgjorde 119 om
1335 528 brt eller 42,6 % av totaltonnaget, jämfört med
64 fartyg om 599 903 brt år 1948 och blott 35 fartyg om
308 292 brt år 1947. Av fjolårets tankfartyg hade 77 om
706 627 brt motormaskiner, 42 om 628 901 brt ångturbiner’.
I Förenta Staterna sjösattes 39 tankfartyg om 623 090 brt,
av vilka ett 30-tal hade en bruttodräktighet av 17 000—
17 900 rt, motsvarande en lastförmåga om 26 500—28 000
tdw, i Storbritannien och Nordirland 48 om 434 230 brt
samt i Sverige 22 om 183 934 brt.
Lloyd’s statistik innehåller även upplysningar om i vilka
länder de sjösatta fartygen skulle registreras. I
Storbritannien och Nordirland var huvudparten av tonnaget, 196
fartyg om 745 365 brt, avsett för det egna landet. Av det för
registrering utomlands sjösatta, 124 fartyg om 522 102 brt,
byggdes nära hälften, 39 fartyg om 255 864 brt, för norsk
räkning. Hos oss sjösattes 27 fartyg om 54 562 brt för
registrering i Sverige, resten, 44 fartyg om 268 537 brt,
för utländsk räkning, därav 36 fartyg om 230 687 brt för
Norge, 3 om 24 838 för Danmark, 1 om 9 000 brt för
Argentina, 1 om 1 350 brt för Island, 1 om 1 256 brt för
Frankrike, 1 om 800 brt för Ryssland och 1 om 606 brt för
Brasilien. N Lll
Kartotek över svetstekniska patent. Svetstekniska
avdelningen vid Ohio State University har utarbetat ett
hålkortskartotek över sitt bibliotek, som omfattar bl.a. mer
än 12 000 patent, som på något sätt berör
svetsningsområdet. Patenten är klassificerade på flera olika sätt —
enligt metod, material, produkt, användning, uppfinnare,
bevillningsdatum osv. — och på några minuter kan man
genom mekanisk sortering få ut numren på de patent, som
hänför sig till ett visst önskat område. Kartoteket omfattar
inte blott grundläggande patent på svetsmetoder och
-utrustning utan även industriella tillämpningar av
svetsning.
Patenten är uppdelade på 19 grupper: bågsvetsning
och provningsutrustning; utrustning för bågsvetsning;
elektroder för bågsvetsning; elektrodhållare, svetsskärmar,
tillbehör; gassvetsning, skärning, värmning och
glödskals-avtagning; termittrycksvetsning, vällsvetsning och
termitsvetsning: lödning; stum-, bränn- och bultsvetsning,
induktion; punkt-, söm- och press vetsning; flygplan; cisterner,
tryckkärl, kemiska anläggningar; elindustri; jordbruk,
grävning, gruvindustri; länkar, kedjor, ringar, band, öglor,
hjul, stållinor; motorfordon; rör; järnvägar; svetsade
konstruktioner, inredningar; vattenkraft; diverse tillämpningar.
Förfrågningar kan insändas även per post till Davis
Welding Library, Ohio State University, Columbus 10, Ohio,
och besvaras mot en obetydlig avgift för täckande av
handläggningskostnaderna. W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
