Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1950 - Krompläterade motorcylindrar, av J van der Horst - Diskussion, av E Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.362
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Cylinderslitning vid gjutjärnsyta och krompläterad
cylinderyta (Lauson-provmotor 1’^X^Ig).
E-16-1 "Comet II" provmotor. Broeze fann, att
driftstemperaturerna på olika ställen av såväl
kolvar som foder blev avsevärt lägre vid
användning av de förkromade lättmetallfodren (fig.
10).
Som exempel "från det praktiska fältet" kan
anges prov med en 4 hk encylindrig motor,
vilken som standard ursprungligen var utrustad
med 2%" X gjutjärnscylinder och
lättmetall kolv. Man beslöt att bygga om motorn med
lättmetallcylinder, varvid att börja med stålfoder
kom till användning, som emellertid övergavs,
då man kom underfund med, att kromplätering
kunde ske direkt på cylinderväggen.
Livslängden uppges genom denna omändring ha
tjugo-dubblats, även jämfört med foder av nickelstål.
På grund av förbättrad värmebortföring kunde
kompressionsförhållandet ökas från 5 till 6 och
effekten för kylfläkten minskas till hälften mot
förut. Krompläteringen säges också ha
möjliggjort en minskning av spelrummet för kolven
Fig. 10. Kolvtemperatur bakom översta kolvringen som
funktion av effektiva medeltrycket i Ricardo-provmotor
E-16-1 "Comet". - gjutjärn,––krompläterade
lättmetallkolvar. Jämförelse mellan gjutjärns- och
krompläterade lättmetall-cylinderfoder under lika driftförhållanden
vid varierande varvtal.
(nedre kolvänden?) från 0,17 till 0,04 mm och
genom dessa förändringar erhölls en
effektökning från 4 till 7 hk.
Diskussion
Ingenjör E Bohr (skriftligt inlägg): Det kan väl
sägas, att van der Horsts förklaring av de metallurgiska
processerna vid modern kromplätering är mycket
intressant, ehuru man möjligen kunde ha önskat närmare
uppgifter om de nya metoder, som kommer till
användning för att förhindra kromlagrets avflagning från
basmetallen. Man skulle önskat få några resultat, som
verkligen påvisar, att man enligt uppgift "slutgiltigt löst" detta
problem, som ju har ytterst stor betydelse. Diagrammet
(fig. 9) från försök i Lausonmotor med "dammprov" torde
i första hand visa fördelarna med kromytans hårda men
dock täta och finkorniga struktur, varigenom avnötningen
genom i cylindern inkommet damm, lösa järnpartiklar o.d.
blir låg. Som belägg för minskad avflagning av kromlagret,
som ju enligt van der Horst är det akuta resultatet av en
tämligen långvarig process, ett slags undermineringsarbete
av korrosion, som äter sig fram under kromlagret, kan
detta diagram icke tjänstgöra. Det framgick ju av
föredraget, att de nya metoderna tillkom för åtskilliga år
sedan, varför praktiska resultat borde vara tillgängliga.
Det andra exemplet från det praktiska fältet är av
intresse, ehuru den med 175 % ökade effekten av motorn
knappast kan tillskrivas krompläteringen i och för sig.
Uppgiften om tjugodubblingen av livslängden vid
kromplätering jämfört med foder av nickelstål skulle, även
om den i och för sig är riktig, behöva kompletteras med
åtskilliga upplysningar. Motsvarande skillnader i livslängd
kan ju även förekomma mellan exempelvis olika
gjutjärnsfoder.
Problemet cylinderslitning i förbränningsmotorer är i
själva verket utomordentligt komplicerat. Här inverkar
mekaniska, kemiska, termiska och möjligen även
elektriska faktorer dels var sig och dels under inbördes
påverkan. Även om forskningen på de två senaste decennierna
och kanske mest i slutskedet av världskriget och därefter
har hunnit ganska långt, återstår ännu mycket, innan de
många olika sammanhangen och inbördes sambanden blir
klargjorda. Tekniskt inverkande faktorer är
motorkonstruktion, oljor, bränslen, kylning m.m. Materialfrågan i
cylinderväggarna blir därför ett detaljproblem, som får ses
ur åtskilliga synpunkter. På grund av omöjligheten att på
förhand teoretiskt kalkylera med alla de mångfaldiga
faktorer, som kan inverka på nötningen och då absolut
säkerhet icke ens kan vinnas genom laboratorieförsök, måste
det bli erfarenheter från långvariga praktiska försök, som
blir utslagsgivande. Cylinderslitning och dess
följdverkningar innebär ansenliga ekonomiska risker, varför
rekommendationer av nyheter på området bör vara starkt
teoretiskt och laboratoriemässigt motiverade.
De många olösta frågorna på cylinderslitningens område
har framtvungit en kanske mera tillfällig lösning, som
egentligen innebär ett kringgående av problemets
grundbetingelser, nämligen införandet av utbytbara
cylinderfoder. Denna anordning medför i själva verket nya
svårigheter och skapar nya problemkomplex, men den
möjliggjorde emellertid en oavbruten utveckling på i synnerhet
dieselmotorernas område. Cylinderfoder ger också en ökad
frihet ifråga om materialval och minskar de ekonomiska
riskerna för ett visst experimenterande under praktiska
driftsförhållanden, där konsumenterna i regel med eller
mot sin vilja får stå för experimentkostnaderna. Målet
för forskningen i dessa avseenden torde väl emellertid
vara en cylinderyta, som stoppar under motorns livslängd,
varigenom behovet av cylinderfoder bortfaller.
Ifråga om gjutjärnsfoder har man kunnat konstatera, att
foder från samma fabrik har visat sig utomordentligt
va-lierande ur hållfasthänseende under driften i motorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
