- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
373

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1950 - Böcker - Welding technology, av K A Ringdahl - Prüfen und Messen der Oberflächengestalt, av sm - Fluid pressure mechanisms, av Björn Tornqvist - Hydraulische Antriebe und Druckmittelsteuerungen an Werkzeugmaschinen, av H Hallendorff - Resistance, propulsion and steering of ships, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 5 april 1950

373

texten finns en del noter, som hänvisar till olika
tidskrifters artiklar, men någon litteraturförteckning i
egentlig mening finnes icke.

O ni man bortser från svetsningens metallurgi och
metallografi motsvarar boken i stort sett en grundläggande
högskolekurs i svetsteknik, men boken är också lämpad för
verkstadsfolk, som snabbt vill sätta sig in i den
grundläggande svetstekniken. För de av oss svenskar som vill
följa den engelska svetslitteraturen rekommenderas boken
som ett utmärkt "lexikon"; genom uppställningen och de
goda och talrika illustrationerna samt registret kan man
i allmänhet snabbt hitta de vanligaste svetsuttrycken.
Förf:s ställning gör att man kan lita på termernas
korrekthet. En genomläsning, som inte är betungande, ger snabbt
ett gott glosförråd på svetsområdet, samtidigt som man
får en inblick i brittisk svetsning. K A Ringdahl

Prüfen und Messen der Oberflächengestalt, av
Johannes Beuthen. Carl Hauser, München 1949. 257 s., 115 fig.
28 DM.

Studium av ytbeskaffenhet är ett av de mest aktuella
problemen i modern verkstadsteknik. Det är en relativt
ling gren av tekniken, ca 20 år gammal, och har kanske
ännu inte mognat till sträng vetenskap. Ytmätning är
nämligen ytterst vansklig, eftersom dess begrepp och storheter
är svårdefinierade och det hittills saknats ytnoriner samt
lämpliga instrument eller metoder för deras mätning.
Litteraturen på området är ofantligt rikhaltig men präglad av
den rådande osäkerheten. Översiktligheten har saknats och
författarna har gärna rört sig på ett opraktiskt
spekulativt plan. Trots detta har ytmätningstekniken i stor
utsträckning anammats av industrin och också givit
betydande ekonomiska resultat, eftersom den gör det möjligt att
definiera enklaste och billigaste metoder att nå en viss
kvalitet och sålunda utmönstra osakliga och överdrivna
fordringar samt ger möjlighet till bedömande av olika
metoders inbördes värde.

Förf. är en av föregångsmännen på området och hans
nya bok fyller i detta hänseende ett väsentligt behov. Den
är överskådlig, saklig och i motsats till flertalet föregångare
vänder den sig till verkstadsfolk och andra praktiker
snarare än till vetenskapsmännen. Förf. har ett trevlig och
lättförståeligt framställningssätt och har på det
begränsade utrymmet fått med allt som kan vara av betydelse
för praktiskt bruk. Han ger först en översikt över
vetenskapens omfattning och dess definitioner och behandlar
därefter mätinstrumenten och praktiska mätförfaranden.
Även de allra nyaste utvecklingarna, t.ex. Linniks
inter-ferensmikroskop och Forsters stegtastinstrument
behandlas. Förf. tycks favorisera dessa och ljussnittinstrumenten
före anordningar med glidande taststift. Även moderna
engelska och amerikanska anordningar finns ingående
behandlade. Slutligen behandlas ytmätningars betydelse för
precision, utbytbarhet, standardisering och konstruktion
och ytmätningens praktiska organisation och
genomförandet. En litteraturförteckning om 950 nummer avslutar
boken.

Den förtjänar de bästa rekommendationer och det ligger
i verkstadsindustrins eget intresse att den får den vidaste
spridning bland ingenjörer och praktiker. sm

Fluid pressure mechanisms, av H G Conway. Pitman,
London 1949. 218 s., 175 fig. 25 sh.

Bokens första del är en sammanställning av ett stort
antal konstruktioner av element, som finns i hydrauliska
och pneumatiska maskiner, schematiskt behandlande
verkningssätt, och i någon mån även användningsområde. Den
senare delen behandlar olika grupper av hydrauliska och
pneumatiska maskiner och maskinsystem av instruktiv
natur. Exemplen avser endast att stimulera läsarens
fantasi, och förbigår all detaljdimensionering och beräkning.
Som en påminnelse till den, nya tidens konstruktörer har
förf. till avslutning dragit fram några hydrauliska maski-

ner från 1600-talet, som väl hävdar sig i jämförelse med
moderna maskiner.

Förf. har i möjligaste mån sökt klassificera de olika
konstruktionerna under gemensamma beteckningar, vilket
förutom överskådlighet även givit boken ett värde som
uppslagsbok för anglosachsisk nomenklatur på området.
Den bör dessutom kunna rekommenderas som
uppslagsbok för idéer för såväl nybörjaren som den erfarne
konstruktören. Björn Törnqvist

Hydraulisehe Antriebe und Druckmittelsteuerungen
an Werkzeugmaschinen, av A Dürr & O Wachter. Carl
Hanser, München 1949. 211 s., 249 fig. 11,50 DM.

Den ständigt ökade användningen av hydrauliska
drivsystem för huvud- och matningsrörelser vid
verktygsmaskiner gör, att man med stort intresse tar del av
föreliggande arbete. Ett inledande avsnitt ger en orientering om
hydraulikens för- och nackdelar samt beskriver
grundprinciperna. I anslutning härtill diskuteras de vätskor som kan
användas. Bokens huvuddel ägnas åt pumpar, motorer,
ventiler, slider, cylindrar och rörledningar. Ganska kort
uppehåller sig förf. vid driftegenskaperna och avslutar
boken med ett kapitel med beskrivningar av utförda
konstruktioner.

Fördelaktigt är att det dominerande antalet bilder utgöres
av detalj- och sammanställningsritningar, medan endast
ett fåtal visa yttervyer av maskiner med hydraulik. En
svensk läsare saknar IMO-konstruktionerna, inen eljest är
även andra än tyska konstruktioner representerade, även
om tillverkarehänvisningarna huvudsakligen ger tyska
namn. Bilderna är av hög kvalitet, i vissa fall är dock
originalen återgivna i alltför stark förminskning. Boken
rekommenderas till verkstadsfolk och till studerande inom
mekaniska facket. H Hallendorff

Resistance, propulsion and steering of ships, av W

P A van Lammeken, L Tröst och J G Kon ing. H Stam,
Haarlem (Holland) 1948. 366 s., 240 fig.

Detta betydande arbete utgör den första på engelska
utkomna delen av en stor serie, "Ships and Marine Engines",
som även utges på holländska. Serien skall förulom
skeppsteori, motstånd och propellrar omfatta praktiskt
skeppsbyggeri, handelsfartygskonstruktion, kust- och insjöfartyg,
sjömaskiner och sjömaskininstallationer. Den föreliggande
delens innehåll är fördelat på fyra avdelningar: Ship
Resistance, Propulsion, Steering, Ship Trials. Största
utrymmet är ägnat åt de båda första.

Avdelningen om fartygsmotstånd inledes med redogörelse
för strömningsfenomenen, modellförsök och mätapparater.
Bl.a. har här van Lammeren behandlat den rätt så
omtvistade bulbstäven, om vilken han som slutomdöme säger,
att en vinst i vissa fall kan erhållas jämfört med vid en
god normal skeppsform. Om bulbstäven emellertid icke är
tillräckligt sakkunnigt utformad eller alltför klumpig kan
skepp med dylik stäv vid stampningsrörelser i sjögång få
mycket vatten över bogen. Detta gör att farten då minskas
mycket fort i dåligt väder. 1 varje fall bör bulbstäv endast
ifrågasättas, om ett fartygs förliga djupgående beräknas
hålla sig närmast oförändrat.

I det följande kapitlet om skrovformer till sjögående
last-och passagerarfartyg visas en metod att medelst
beräkningar och kurvor finna ett visst fartygsprojekts
"ekonomiska fart" och anges regler att fixera lämpligaste
konstruktionskoefficienter, spantarealkurvor och
deplacements-tyngdpunktslägen i olika fall. Särskilt med hänsyn till
vågmotståndet lämnas anvisningar om lastvattenlinjens
bästa form och infallsvinkel mot symmetriplanet i
förskeppet. Vidare diskuteras fördelar och nackdelar av
V-eller U-formade spant 1’ör enpropellerfartyg. Som resultat
därav säges, att för jämförelsevis långsamtgående fartyg
med maskin akterut och lågt varvantal det är fördelaktigt
med U-formade spant i akterskeppet, medan för relativt
snabbgående fartyg ined högt propellervarvtal det är bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free