Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Hänt inom tekniken - Walo von Greyerz' †, av Victor Jansa - STF:s årsmöte
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.398
TEKNISK TIDSKRIFT
Greyerz den första efter nutida principer anordnade
snabb-filteranläggningen i landet. Denna vackra anläggning kan
anses ha utgjort förebild för ett flertal svenska
vattenreningsverk av samma typ. Även i undersökningar och
projektering av vattenlednings- och avloppsanläggningar
utom Sverige, såsom i Finland, Ryssland, Polen och Burma,
har von Greyerz tagit verksam del.
På grund av sin sakkunskap och sina gedigna personliga
egenskaper hedrades von Greyerz vid upprepade tillfällen
med krävande officiella uppdrag, bland vilka några må
anföras. Ar 1927 tillkallades han av drätselkammaren i
Helsingfors som en av två sakkunniga att avge yttrande
rörande principerna för rening av Helsingfors stads
avloppsvatten. Av styrelsen för Stockholms stads industriella
verk tillkallades han 1929 som en av tre sakkunniga för
att avge yttrande rörande principerna för ett nytt
vattenverk för Stockholms stad på Lovön. År 1933 utarbetade
han Vattenbyggnadsbyråns yttrande angående åtgärder för
rening av Stockholms avloppsvatten, von Greyerz var även
en av de fyra av K.M:t 1936 tillkallade sakkunniga för
utredning av frågan om lagstiftning rörande åtgärder för
att förhindra förorening av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar. I förarbetet
till 1939 års grundvattenlag och 1941 års
vattenföroreningslag har von Greyerz gjort uppmärksammade och
betydelsefulla insatser.
Inom kamratkretsen togs han i anspråk bl.a. åren 1930
och 1932 såsom ledamot av styrelsen för Svenska
Teknologföreningen, år 1931 såsom vice ordförande i avd.
Väg-och Vattenbyggnadskonst, samt åren 1937—1940 såsom
ordförande i Svenska Konsulterande Ingenjörers Förening.
Under åren 1925—1944 var han ledamot av
Vattenbyggnadsbyråns styrelse.
von Greyerz har i en rad uppsatser behandlat olika
grenar av vattenlednings- och avloppstekniken. Liksom allt
hans verk utmärka de sig för samvetsgrannhet och
klarhet.
Ofta uttryckte von Greyerz sin tacksamhet över det
inspirerande samarbetet i tidigare år med sin oförgätlige
vän och lärare J Gust. Richert, men han framhöll också
det maktpåliggande ansvaret för dem, som fått sig
anförtrott att föra Richerts gärning vidare. Vid sin bortgång
kunde von Greyerz se tillbaka på sitt verk i den
förvissningen, att han burit sitt ansvar med ära. Victor Jansa
STF:s årsmöte inleddes den 17 mars 1950 enligt mötets
motto "Teknik och samhälle — några av det gångna
halvseklets tekniska framsteg och deras betydelse för den
allmänna utvecklingen" med fyra föredrag om vad betongen,
elektronröret, de makromolekylära och de nya metalliska
materialen betytt för teknik, industri och näringsliv. På
eftermiddagen hedrade föreningens förste hedersledamot
HKH Kronprinsen mötet med sin närvaro. Dagen
avslutades med en trevlig och gemytlig kamratfest på Tekniska
Museet. *
Även vid mötet följande dag, som i år fick en särskilt
solenn prägel genom polhemsprisernas utdelande, var
kronprinsen närvarande. Ordföranden H Sterky lät i sitt
hälsningsanförande några viktigare händelser inom STF
under året passera revy och yttrade bl.a. följande.
"Föreningens samverkan med högskoleingenjörernas
intresseföreningar har ytterligare förstärkts. Sveriges
Elektroingenjörers Riksförbund har sålunda beretts
kanslilokaler i STF:s hus, där redan tidigare Yngre
Meka-nisters och Skeppsbyggares Förening haft sin hemvist. Det
ser ut som om förutsättningar skulle finnas att under
innevarande år på samma sätt knyta intimare kontakt med
såväl Sveriges Väg- och Vattenbyggares Riksförbund som
Yngre Kemiingenjörers Förening. Vi hyser en livlig
förhoppning inom STF:s styrelse, att vi på deri vägen skall
lyckas lämna högskoleingenjörerna den service till
reducerade kostnader, som såväl STF som intresseföreningarna
avser att bjuda dem.
Sedan någon tid tillbaka pågår förhandlingar om att bilda
en avdelning för lantmäteri inom föreningen. Härigenom
skulle de från KTH utexaminerade civilingenjörerna inom
lantmäterifacket få en naturlig hemvist bland alla de
övriga ingenjörer, som tillhör STF:s olika avdelningar.
Tekniska Fysikers Förening har organiserat en särskild
spännings- och töjningsgrupp, som har startat sin
verksamhet under goda auspicier. Man diskuterar vidare att
bilda särskilda organ för bland annat textilteknik och
livsmedelskemi.
Verksamheten inom de olika avdelningarna har blivit
allt livligare, och vi har kunnat glädja oss åt en starkt
ökad besöksfrekvens vid de olika sammanträdena. Antalet
sammanträden har under året ökats med icke mindre än
12 %. Här möter emellertid föreningen en svårighet på
det ekonomiska området. De ökade portokostnaderna för
utsändning av kallelser belastar hårt föreningens budget,
och vi överväger nu inom styrelsen vissa förändringar i
kallelsesystemet i syfte att minska kostnaderna. Vår
förhoppning är nämligen, att STF i fortsättningen skall
kunna hålla sina medlemsavgifter vid samma storlek som
hittills. I detta sammanhang kanske jag bör nämna, att
föreningsavgifterna varit oförändrade ända sedan 1922
— ja, de har till och med för vissa medlemskategorier
sänkts sedan dess. Jag tror att detta förhållande är ganska
unikt för föreningsväsendet i Sverige. En av orsakerna
härtill är att föreningen i sin tidskrift har ett organ, som
skänker en god bakgrund för föreningens ekonomi.
Under det gångna året har tidskriften ökat antalet textsidor,
och vi beräknar, att plats under detta år skall kunna
beredas för ytterligare textmaterial, utan att detta skall bli
en för stor påfrestning på tidskriftens och föreningens
ekonomi. Men även andra omständigheter bidrar till att vi
fortfarande kan hålla medlemsavgifterna låga, nämligen
det arbete för penningförvaltning och rationalisering, som
bedrives inom föreningens kansli och av de olika
avdelningarnas ordförande och sekreterare.
Det internationella samarbetet har utvidgats och
förstärkts, och framför allt genom värdefulla bidrag från J
Sigfrid Edströms fond för internationellt samarbete
mellan ingenjörer har föreningen och dess avdelningar fått
möjlighet att skicka representanter utomlands och att
värva framstående utländska personer som
föredragshållare eller kursledare. Vi anser, att särskilt föreningens
kursverksamhet är mycket betydelsefull, och styrelsen
förbereder nu åtgärder för att vidga kursverksamheten.
Förslag föreligger att anställa en särskild kursledare, som
skulle kunna stå de olika avdelningarna till tjänst vid det
ofta mycket omfattande förberedelsearbetet för kurserna
och som dessutom skulle kunna utnyttjas för referat i
Teknisk Tidskrift och inom föreningens
kompendieverksamhet."
Föreningens vice ordförande E Rudberg presenterade
härefter polhemspristagarna (se Tekn. T. 1950 s. 255), vilka
fick motta sina medaljer och penningpris ur kronprinsens
hand. Vidare tillställdes på anhållan av Institution of
Mechanical Engineers i London Fredrik Ljungström hans
diplom på Honorary Membership i denna institution,
vilket överräcktes av kronprinsen. H Almqvist föredrog
nämndens för Bengt Ingeströms stipendiefond utlåtande,
enligt vilket ett stipendium på 3 000 kr, för en studieresa
till USA tilldelades L Dirke; huvudvikten kommer att
läggas på studiet av moderna ångkraftverk för höga tryck
och temperaturer, vilket område för närvarande är av
största betydelse för vårt land, då vattenkraften i en snar
framtid torde var utbyggd i sådan utsträckning, att
ångkraftverk måste byggas i betydligt större omfattning än
vad som nu är fallet. Sedan R Stéenhoff delgivit
jurybesluten om Teknisk Tidskrifts priser, utdelades dessa till
pristagarna (se Tekn. T. 1950 s. 256).
Av dagens två föredrag handlade det ena om tekniken
och den ekonomiska utvecklingen under de senaste femtio
åren, det andra om teknikens samhälle och människan. I
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>