Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1950 - Utrymmesbesparande enmanshytter på fartyg, av Nils Möller och Nils Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 1950
t 471
Fig. 6. Enmanshytt
typ A 1; fri durkyta
1,09 m’ (+9 %),
total yta per
hyttpar 3,80 m* (+ 5
%), minsta volym
med höjden 2,11 m,
sitthöjd i kojerna
0,85 m.
Fig. 7. Enmanshytt
typ A 2; fri
durk-yta 1,68 m’ (+ 68
%), total yta per
hyttpar 4,97 m*’
(+ 38 %), minsta
höjd med volymen
A,10 m3 (+21 %),
sitthöjd i kojerna
0,75 m
(minimi-fordran).
framträder. Det har sålunda visat sig möjligt att
bygga hytterna i det närmaste på minimidurkyta
pius koj- och skåpareor.
Vid den första tvåmanshytten erhölls vid
minsta möjliga durkyta, 2 in2, höjden 2,19 m. I
praktiken komma som sagt icke hytter att byggas
efter minimibestämmelserna. Durkytan per hytt
blir därför i allmänhet större än nämnt. Härav
framgår, att höjden kan minskas eller att vid
samma höjd volymen alltid blir tillräcklig.
Enmanshytter
I början framhölls Z-hyttens överlägsenhet
gentemot hytter med enkla kojer med hänsyn
till det mindre erforderliga utrymmet vid
övergång till enmanshytter. Hytter med kojerna
ordnade i Z-form måste givetvis byggas i enheter
om två. Två alternativ förefaller tänkbara:
A: skiljeskottet mellan hytterna är parallellt
med kojernas längdriktning (fig. 4),
B: skiljeskottet mellan hytterna är vinkelrätt
mot kojernas längdriktning (fig. 5).
Vid typ A 1 placeras den inskrivna rektangeln,
som visas i fig. 6, varvid en fri durkyta av 1,09
m2, dvs. 9 % över minimifordran. Anordnas
överkojen så, att sitthöjden blir lika, erhålles
lika volym i de båda hytterna och höjden till tak
vid minimivolym 3,4 ms blir 2,11 m. Detta ger
sitthöjden (avståndet sängbotten tak) till 0,85 m,
vilket är tillräckligt för minimifordran 0,75 m.
Lådorna placeras i likhet med föregående
två-manshytter med beaktande av, att här lådorna
skall kunna dras ut en åt varje håll (hytt). Lå-
dans djup är 0,625 m, varför den går att dra ut,
då durkbredden är 0,700 m. Dock måste skåpet
höjas omkring 0,4 m vid placering längst in i
båda hytterna, i varje fall i ena hytten, för att
lådan skall kunna dras ut helt.
I typ A 2 (fig. 7) placeras skåpen i stället vid
ändan av kojerna. Hytternas längd kommer då att
öka med skåpbredden, och fria durkytan ökas till
1,68 m2, dvs: 68 % över minsta erforderliga yta.
Lätt inses, att eftersom volymen relativt typ A 1
ökas avsevärt, kommer höjden att begränsas av
minsta erforderliga sitthöjd i kojen (0,75 m),
dvs. höjden blir 2 • 0,75 + 0,10 -f 0,30 = 1,90 m,
om 0,30 m är underkojens höjd över durk och
0,10 m avståndet överkoj botten till underkant av
mellanskott. Volymen blir då 4,10 m3, dvs. ca
21 % över minimifordran.
En motsvarande undersökning har gjorts för
alternativ B (fig. 5) med två varianter, B 1
och B 2.
Jämförelse
Hyttarrangemangen A 1 och B 1 synes vara
alltför små för att kunna ytterligare rymma bord
och stol. Även med fällbord blir utrymmet för
litet för att man någorlunda bekvämt skall
kunna sitta och t.ex. skriva. Hytten kan vidare ha
en mindre god psykologisk verkan, då mannen
som bor i den känner sig alltför instängd. Då
förefaller det vara bättre med en tvåmanshytt
med samma storleksförhållande till
minimiford-ringarna. Hytterna A 2 och B 2 har gjorts större,
och de får man väl anse börja bli rimligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>