- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
519

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1950 - Fjärrskriftanläggningar (Telex). Fjärrskriftteknikens utveckling, av Sven Nordström - Fjärrskriftanläggningar (Telex). Automatiska system, av Sten Vigren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1950

519

logiska och Hydrologiska Institut, har de största
privata telegrafnäten inom landet. TT-nätets
stomme utgöres av dubbelriktade förbindelser
från Stockholm till Göteborg, Malmö och
Sundsvall och därtill är anslutna långa kedjor av
tidningsredaktioner över hela landet.

Bl.a. på grund av kriget startades
abonnent-telegrafin här i landet så sent som 16 augusti
1945 med en manuell station med fem
abonnenter och utlandsförbindelser till Helsingfors,
Köpenhamn och Oslo. Det automatiska nät av
Siemens typ, som för närvarande är i trafik,
startades 2 maj 1946. Det hade från början planerats
långt större men nedskärs vid beställningen till
att omfatta:

Stockholm: 30 abonnenter, 10 tjänsteapparater
Malmö: 8 2

Göteborg: 8 2

och omfattar nu, efter utökning med bl.a. en
svensk provstation:

Stockholm: 50 abonnenter, 10 tjänsteapparater
Göteborg: 16 4

Malmö: 8 2

Utlandsplatsen är för närvarande placerad i
Stockholm med direkta förbindelser till
huvudstäderna i de nordiska grannländerna samt till
Hamburg, Zürich, Amsterdam och London,
övriga stationer i motsvarande länder kan givetvis
nås med förmedling.

Det nya svenska nät, som planerats enligt det
svenska systemet, framgår av fig. 3. Till en början
skall stationer anordnas i Stockholm för 140
abonnenter, Göteborg för 60 abonnenter, Malmö för 60
abonnenter samt Sundsvall för 50 abonnenter,
men sedan kommer de övriga planerade
stationerna snart efter, och vidare kommer utökningar
att företas på de andra för att möta den
abonnenttillströmning, som vi hoppas icke skall
utebli. Det synes ligga stora utvecklingsmöjligheter
dolda i denna Telegrafverkets nya rörelsegren.

Redan från början gör vi i malmöområdet, dvs.
till Malmö telegrafstation anslutna
telegrafstationer från Halmstad, Växjö och Kalmar i norr,
försök att samordna det kommersiella nätet
med abonnenttelegrafinätet, bl.a. för en rationell
utnyttjning av telegraf förbindelserna. Sådana
planer har man också t.ex. i Frankrike och
Holland och man har delvis genomfört dem i
Danmark. Om våra försök ger goda resultat,
kommer systemet att införas över hela landet.
Schweiz, som har ganska stora motsvarande nät
— det kommersiella med huvudsakligen fasta
stationer och abonnenttelegrafinätet (som
numera där som annorstädes kallas "telex"-nätet
enligt CCIT:s rekommendationer) med
automatiska centraler — ämnar dock tills vidare i
huvudsak bibehålla bägge näten skilda, fastän
knutpunkterna Zürich, Basel, Bern och Genève är
belägna på samma platser för båda näten.

Automatiska system

Förste byråingenjör Sten Vigren, Stockholm

Vid uppkoppling av förbindelser för
telegramtrafik mellan abonnenter (abonnenttelegrafi,
Telex) genom automatiskt val med finger skiva
uppställer sig i stort sett samma problem som
vid automatisk uppkoppling av telefonsamtal.
De flesta av de principiella lösningar som redan
föreligger inom automattelefonin kan således
direkt eller med någon modifikation användas
även vid abonnenttelegrafi. Den fundamentala
skillnaden ligger i, att den uppkopplade
automatförbindelsen i förra fallet användes för
samtal, i senare fallet för överföring av telegraftecken
enligt femkodsystemet. Ett
abonnenttelegrafi-system kommer dock att innehålla ett betydligt
mindre antal stationer och abonnenter än
telefonnätgrupperna, varför nya lösningar kan vara
motiverade. Finns det t.ex. endast ett fåtal
abonnenter på en ort kan det vara fördelaktigt att ta
in dessa som fjärrabonnenter till en mera
avlägset belägen station.

Ett av huvudproblemen vid helautoinatisering
av en grupp telefon- eller telegrafstationer är
abonnentnumreringen. Hur skall man från en
abonnent vid vilken station som helst kunna
anropa en viss abonnent vid en annan station med
användande av ett och samma abonnentnummer.
Problemet kan lösas på något av följande sätt.

öppna riktsiffror

I ett system med öppna riktsiffror är
stationsnamnet ersatt med ett angivet riktnummer.
Abonnenterna kopplar vid intern trafik det
lokalnummer som betingas av stationens storlek.
Vid extern trafik kopplas siffran 0, varvid
anropet framföres till en huvudstations
gruppväljare. Där påbörjas alltså extern uppkoppling.
Kopplingssiffrorna till adressabonnenten blir
alltså lika för alla abonnenter, oavsett till vilken
station de är anslutna.

Stationens riktnummer, föregånget av siffran
0, bestämmes härvid av siffrorna för de
kopplingsvägar, som erfordras för uppbyggandet av
förbindelsen fram till önskad station.
Riktnum-ret blir sålunda bundet till numreringssystemet
och en omläggning av kopplingsvägarna medför
nummerändring för abonnenterna.

Ett exempel på ett abonnenttelegrafisystem med
öppna riktsiffror utgör de provanläggningar,
som Telegrafstyrelsen år 1942 beställde från
Siemens, Berlin, och som sattes i trafik 1946,
fig. 1—2. Varje abonnent har en
fjärrskrivmaskin, försedd med en kopplingstillsats
innehållande en fingerskiva, en anrops- och en
slutsignalomkastare, en blänkare samt en
kopplingslampa. Förutom abonnenter finns även
tjänsteapparater, som användes dels för prov,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:48:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free