- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
531

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1950 - Utbildning av arbetsstudietekniker i Frankrike, av Pg - Fördubblad produktivitet i spinneri, av Pg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1950

531

Utbildning av arbetsstudietekniker i Frankrike.

I Frankrike finnes en organisation, CSET (Cours Supérieur
d’Étude du Travail), som har till huvudsaklig uppgift att
utbilda tekniker i arbetsstudier enligt de av BTE (Bureau
des Temps Élémentaires, en förening av fackmän med
arbetsstudier på programmet) utarbetade metoderna (Tekn.
T. 1949 s. 739).

Sedan år 1941 är verksamheten uppdelad i en "cours
d’agents d’étude du travail" för att utbilda eleverna i det
egentliga studiearbetet och en "cours d’agents de
mé-thodes" för att undervisa eleverna, hur man med hjälp av
det egentliga studiematerialet lägger upp planer för
organisatorisk, teknisk och ekonomisk rationalisering av en
industriell verksamhet. Trots att kurserna i första hand
vänder sig till arbetare eller tekniker med en utbildning
svarande mot tredje året i yrkesskola, finner man som
deltagare personer med avgjort högre kompetens, speciellt
högskoleingenjörer. Hittills har de flesta eleverna kommit
från den mekaniska och den metallurgiska industrin, men
allt mer ökas antalet elever, som har annan industriell
eller kommersiell verksamhet som yrke. Man har även
varje år haft deltagare från arbetsledarkåren. Man anser
det vara mycket betydelsefullt att även arbetsledarna
erhåller utbildning i arbetsstudier och arbetsförenkling, enär
det inte är möjligt att genomföra några förändringar i
verkstäderna utan arbetsledarnas medverkan. Särskilt
äldre verkmästare är i regel helt bundna av sina
yrkesvanor och övertygade om att de tack vare sin långa
praktik besitter en fullkomlig kännedom om sitt yrke. Bästa
sättet att försäkra sig om arbetsledarnas förtroendefulla
medverkan vid genomförande av nya arbetsmetoder är
därför att utbilda dem i dessa metoder.

Svårigheter har emellertid uppstått vid undervisningen,
beroende på att elevmaterialet är så inhomogent. Arbetarna
har praktisk erfarenhet, under det att en ingenjör kan
komma direkt från högskolan. Vad som särskilt utmärker
undervisningen vid CSET är, att denna inte enbart utgör
en enkel instruktion eller utlärning, som begränsar sig till
ett överförande av vetande från lärare till elever, utan vill
vara en verklig utbildning, som går ut på att eleverna
skall lära sig använda och utnyttja de meddelade
kunskaperna. Var och en av eleverna måste själv under
lärarens ledning eller kontroll utföra allt, som
genomgås i undervisningen. På grund av dessa
undervisningsmetoder är elevantalet begränsat till 30 hos varje lärare.
Erfarenheten har visat nödvändigheten av att bereda
eleverna möjlighet att mellan två lektioner dels verkställa det
praktiska arbete, som ålagts honom i anslutning till
undervisningen, dels smälta och tillgodogöra sig de meddelade
kunskaperna.

Man har måst utbreda undervisningen över en tid av
81/B månader. Under varje vecka har man en lektion, för
vilken anslås en tid av 1/a dag. På vissa platser, där man
inte har tillgång till lärare under så lång tid, har man
reducerat kurstiden till fem månader och håller då två
halvdagars lektioner per vecka. Undervisningen har icke
så mycket formen av teoretiska föreläsningar, utan består
snarare av kåserier, åtföljda av kommentarer, exempel,
praktiska demonstrationer och diskussioner. Genom
diskussioner samt muntliga och skriftliga frågor har man
möjlighet att under hela kursen kontrollera, att eleverna
tillgodogör sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt. Vid
undervisningen använder man även filmer, som belyser
principerna för och användningen av arbetsstudier genom
att klarlägga vilka förbättringar som kan åstadkommas dels
vid arbetets utförande, dels vid tillverkningen av maskinerna.

Vid utbildningen i arbetsstudier pågår under hela kursen
övningar på lärorummet med tidtagning med stoppur.
Även de elever, som tidigare har hållit på med
tidtagningar, måste vara med i dessa övningar. Erfarenheten har
visat, att endast ett fåtal av dessa elever är kompetenta
att vid kursens början använda stoppur utan att fel,
överstigande tillåtna värden, erhålles.

övningar i de egentliga arbetsstudierna igångsättes under
fjärde lektionen. Början göres med övningar i att uppdela
ett enkelt arbete i dess elementära delar, varefter man så
småningom övergår till att studera mera komplicerade
arbeten. Studierna förlägges först till yrkesskolornas och
därefter till industrins verkstäder. Härefter kommer
uppgörande av sammanställning över och granskning av de
tagna tiderna, varvid man börjar med att räkna ut det
aritmetiska mediet. Frågan om bedömning av
arbetsinten-siteterna kommer härnäst. Man utgår ifrån värdet 100 %
som uttryck för normal arbetstakt. För att klargöra vad
som menas härmed använder man en film, som
åskådliggör gång och de omständigheter, som lett till fastställande
av denna utgångspunkt för intensitetsbedömningen. Vid
undervisningen studerar man först filmer och övergår sedan
till att bedöma gång eller enkla rörelser i verkligheten.
Förutom den nämnda filmen över gång finnes ytterligare
filmer över cykelåkning, utdelning av kort samt paddling.

Eleverna är nu rustade för att övergå till att studera
arbeten i verkstäder. För dessa övningar är de uppdelade
i grupper om 5—6 man. Varje elev får öva sig med olika
slags arbeten, varvid dock hänsyn tas till önskemål om
specialisering.

Kurserna avslutas med ett prov, varvid eleven i
lärorummet och under övervakning får granska och bearbeta en
studie, som tidigare har gjorts i verkstad. Vid fastställande
av det slutgiltiga betyget tas hänsyn inte endast till
resultatet av detta särskilda prov utan även till de muntliga
och skriftliga frågor, prov och arbeten, som eleven har
utfört under hela kursen. Om eleven har erhållit godkänt
betyg, återstår för honom att författa en avhandling, som
behandlar tillämpningen inom hans eget
verksamhetsområde av vad han har lärt sig. Härmed är utbildningen
avslutad.

Från och med år 1949 har tillkommit vissa tilläggskurser,
var och en omfattande nio lektioner i följd av en halv
dags längd. Ändamålet härmed är att låta tidigare elever
få ta del av senare gjorda kompletteringar av kurserna
och även genomgå en förnyad träning i
intensitetsbedömning. Erfarenheten har visat att förmågan att rätt bedöma
kan försämras så småningom, om den inte tid efter annan
kontrolleras. Vidare syftar tilläggskurserna till att etablera
förnyad kontakt med förutvarande elever för att få veta
deras erfarenheter om tillämpandet av BTE:s metoder
inom deras verksamhetsområden och få kännedom om de
svårigheter som de har råkat ut för.

Ovan har talats om de undervisningsmetoder, som har
använts i kurserna i arbetsstudier.
Undervisningsmetoderna i kursen, för utarbetande av rationaliseringsförslag, är
desamma med det undantaget, att inga övningar bedrives
i verkstäderna. Man utgår från ett redan
förhandenvarande studiematerial.

Förutom ovan nämnda kurser planeras för en nära
framtid en informationskurs för tjänstemän i mästargraderna.
Undervisningsmetoderna kommer att bli baserade på
samma principer som i tidigare kurser med den skillnaden, att
det i mästarkurserna endast är fråga om en information
i BTE-metoden och icke en komplett utbildning. Sedan
flera år har anordnats informationskonferenser för de
som undervisar i de principer och metoder, som ingår i
BTE. Vid varje dylik konferens lämnas vissa redogörelser,
som sedan diskuteras. Slutligen har sedan två år pågått
specialkurser för studium av kontorsarbete. Eleverna har
kommit från såväl kommunala och statliga förvaltningar
som från större enskilda företag.

Hittills gjorda erfarenheter av kurserna tyder på att dessa
är inne på rätt väg (Etude du travail 1949 h. 3). Pg

Fördubblad produktivitet i spinneri. Som ett led i den

pågående rationaliseringen vid Jonsereds textilfabriker har
genom intimt samarbete med kundkretsen, kompletterat
med intensiv produktanalys, antalet tillverkade artiklar
reducerats till endast 28 % av vad som ingick i den tidigare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:48:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free