- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
557

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1950 - Brytning av pelarna i Bolidengruvan, av Karl Johansson - Element 98

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1950

557

för varande rasberg belt uppe genom bockarna mot
timmermattan. En ny matta läggs därefter ut ovanpå
pelarens fria yta. Denna göres dock enklare än den
ursprungliga och består endast av kluvna 4" stockar. Tvärslagen
utgöres dock alltid av 8" rundvirke. Att mattorna vid den
fortsatta brytningen kan göras enklare beror på att ovanpå
mattan så småningom hopas stora mängder av
sönderbrutet virke som hjälper till att fördela trycket. De slanor,
som användes efter första mattan, har således till enda
uppgift att hindra lösa stockändar att falla ned, när de
under brytningen blir frigjorda.

Som sista moment i uttagningen av en skiva flyttas all
materiel 5 m ned i rullschaktet, en täckning i höjd med den
färdigbrutna skivan bygges över rullschakten, varefter
bockbenen, som bär upp timmermattan, skjuts av med eltändning,
varvid timmermattan faller ned på den obrutna pelaren.

Under brytningen av en skiva upptas hela trycket av
ovanför varande lösa bergmassor av de bockar, som
uppbär timmermattan. Vid den nedåt fortskridande brytningen
uppnår man dock relativt snart ett maximalt tryck, som
sedan icke ökar, trots det ökade djupet och de i höjd
växande bergmassorna, som finns ovanför. Orsaken härtill
är valvverkan hos de lösa massorna. Tveksamt är dock,
om metoden är genomförbar för större pelarbredder än
5 m. Redan nu är nämligen trycken så stora när en skiva
närmar sig sitt slut, att bockarnas ben vill tränga genom
de då hoptryckta tvärslagen. Dock verkar trycket endast
långsamt och förstärkningsåtgärder hinner väl företas, om
så är erforderligt. Man bör likväl ej bryta en skiva i för
långsam takt och ej heller låta en skiva stå stilla till stor
del utbruten, exempelvis under en semester, enär risk då
föreligger att bockarna knäcks.

När det stöd, som malmens sidväggar förut har haft i
pelarna avlägsnas, bryts liggväggen (en kraftigt
sericitomvand-lad kvartsit som lätt spjälkar sig efter förskiffringsplan)
sönder redan på ett tidigt stadium och raset sprider sig
sedan utåt ju djupare pelaren kommer. Omvandlingszonen
är dock endast ca 40 m bred och hittills har rasområdet
ej brett ut sig längre än till omvandlingsgränsen. Vägar,
byggnader, schakt etc., som alla ligger på liggväggssidan,
har därigenom kunnat bevaras oskadda. Hängväggen, som
är betydligt mindre omvandlad, har däremot tills vidare
icke brutits sönder, ehuruväl tjocka skivor har släppt längs
hela brytningsfronten.

Pelarbrytning enligt ovan beskrivna metod har pågått i
Bolidengruvan i ca 5 år. Då under denna tid inga
egentliga olycksfall har inträffat, har metoden i praktiken visat
sig ur säkerhetssynpunkt väl kunna tävla med
igensätt-ningsbrytningen.

Effekter

Den effekt, som uppnås vid pelarbrytningen, är givetvis
i hög grad beroende av de lokala förhållandena. Där
fördelningsväggarna utförts av trådnät har exempelvis
byggnadsarbeten måst utföras för att hålla fyllnadsberget i
intilliggande igensättningsrum på plats. På andra ställen
har pelaren tidigare brutits sönder genom strossar för
utvinning av guldrik arsenikmalm, varigenom arbetet för att
bryta ut en skiva i pelaren blir oproportionerligt stort i
förhållande till den mängd malm, som utvinnes. I
nedanstående sammanställning har upptagits effektsiffror från
pelarbrytningen mellan 130—170 m avvägning.
Fördelningsväggarna är här utförda av trä och pelaren har
tidigare ej varit berörd av någon brytning.

Arbetstiden fördelar sig på olika arbetsoperationer enligt
följande:

Ortdrivning ..........................................................................................................18,2

Borrning för skivbrytning ..........................................................................18,3

Skrotning ..............................................................................................................4,8

Byggnad ................................................................................................................13,6

Skrapning ..............................................................................................................19,9

övrigt ......................................................................................................................25,2

100,0

Fig. 4. iTvärsektion av pelare under brytning (enligt
modell); i pelaren t.v. har en skiva just påbörjats, och i
pelaren t.h. avslutats, men mattan har ännu ej skjutits ned.

Alla arbeten utom vad som sammanförts under rubriken
"övrigt" har utförts med ett ackord, som omfattar alla
arbetsoperationerna, således även ortdrivningen. Övriga
arbeten avser nedflyttning av material till en ny skiva och
förstärkningsarbeten, som ej är lika från skiva till skiva,
exempelvis reparation av fördelningsväggar och inbyggnad
av häng- och liggvägg där så erfordras.

Följande siffror på arbetseffekterna har erhållits:

t/h t/8 h

Ortdrivning, borrning och sprängning av skiva exkl.

gruvbyggnad, skrapning och övrigt ................... 5,3 42,4

Ortdrivning, borrning och sprängning av skiva,
gruvbyggnad exkl. skrapning och övrigt .................. 4,0 32,0

Skraplastning .......................................... 11,0 88,0

Allt arbete i pelaren ................................... 2,2 17,6

Borrningen har utförts med borrmaskin RWT 750,
skrapningen med Ingersolls luftdrivna 10 hk skrapspel. Malmens
specifika vikt är 4,0.

Kostnader

En sammanställning av kostnaderna visar följande siffror:

kr/t

Borrning för skivbrytningen (inkl. luft och alla material) ...... 0,73

Sprängning ...................................................... 0,29

Skrotning ........................................................ 0,10

Skraplastning (inkl. luft och material) .......................... 0,64

Ortdrivning ...................................................... 0,71

Reparation av skrapor och skrapspel ........................... 0,33

Summa 2,80

Gruvbyggnad: arbetslöner ........................................ 0,81

material .......................................... 1,13

Summa 1,94
Totalt 4,74

Kostnaderna påverkas givetvis i hög grad av den relativt
stora virkesförbrukningen. Jämfört med
igensättningsbryt-ningens kostnader har brytningen av pelarna fördelen, att
inga kostnader för brytning av fyllberg och transport och
utplanering av detta uppkommer. Ej heller erfordras
byggande av rullschakt för malm och stegvägar, eftersom dessa
redan tidigare har utförts för igensättningsbrytningen.

Element 98, californium, har framställts av Seaborg och
medarbetare genom att i Berkeley-cyklotronen bombardera
curium med ce-partiklar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:48:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free