Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1950 - Böcker - USA, measure of a nation, av T Pramberg - Bergshantering, berättelse för år 1948, av E R—s - Allgemeine und physikalische Chemie, av Franzi Wagenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1950
559
göras för att förbättra allt detta? Vilka mål är möjliga att
uppnå inom de närmaste tio åren?
Först redogöres för de framsteg som har uppnåtts.
Nationalinkomsten har stigit mer än I6V2 gång under tiden
1850—1940. Under samma tid har arbetskraften ökat 6V2
gång. Arbetstidens längd per vecka var 72 h år 1850 och
43 h. 1940. Det för produktionen erforderliga arbetet erhölls
resp. beräknas erhållas från följande produktionsmedel:
Arbetskraft Produktio-
mänsklig djur Maskiner nens värde
°/« °/o «/« S/h
1850 .................. 15 79 6 0,27
1930 .................. 4 12 84 0,82
1960 .................. 3 1 96 1,61
Produktionen i USA nådde ett maximum år 1944. ökning
från 1940, då totala produktionen var upp i 97 000 M$,
uppgår till 55 %. Visserligen var produktionen 1944 uppe
i 199 000 M$, men en del av den skenbart stora ökningen
i förhållande till år 1940 är att tillskriva en del
ovidkommande faktorer, framförallt prisökningen.
Under det att 1870 drygt 50 % av arbetskraften var
sysselsatt med jord- och skogsbruk, hade denna siffra år
1940 gått ned till 20 %, vilket ger en god bild av den
kraftiga industrialiseringen. Folkmängden har ökats från ca
30 miljoner år 1860 till ca 130 miljoner 1940. År 1960
beräknas den gå upp till 155 miljoner.
År 1940 fanns 37 miljoner bostäder. Nära 16 miljoner
av dessa behövde antingen grundlig reparation eller
ersättas helt med nya. Omkring 80 % är enfamiljshus. Av
de återstående 20 % är de flesta rad- eller tvåfamiljshus.
Utgifterna för bostad inkl. värme, ljus, gas och vatten,
uppgick 1909 till nära 24 %, 1940 till mindre än 18 %
och beräknas 1960 gå ned till 16 ’% av en
genomsnittsamerikanares inkomster. År 1940 hade av alla amerikanska
hem 77 % elektriskt ljus, 45 \% kylskåp, 55 % gas- eller
elspis, 70 % vattenledning, 55 ’% badrum, 60 % wc, 42 %
värmeledning och 82 % radio.
År 1940 fanns i USA x/3 av den sammanlagda
spårlängden av alla järnvägar och 1/B av alla allmänna
landsvägar i världen; 70 ’% av alla person- och lastbilar var
amerikanska. Nära nog var femte person hade bil.
Omkring 10 % av alla inkomster går till reseutgifter. I
genomsnitt reste varje amerikan per år 160 km 1916, 650
km 1929 och 800 km 1940. Vid det senaste världskrigets
slut fanns icke fullt 3 000 användbara flygfält. Man
beräknar att ett behov av 6 000 flygfält föreligger för att
kunna möta det närmaste trafikbehovet.
Under de 20 åren mellan de båda världskrigen 1920—
1939 uppgick alla investeringar till ca 12 000 M$/år,
motsvarande ca 15 % av produktionens värde. År 1940
verkställdes investeringar till ett värde av 13 800 M$, och
1960 beräknas de uppgå till 39 000 M$.
År 1790 bodde 95 % av befolkningen på landsbygden,
1850 85 %, 1890 65 % och 1940 endast 43 %.
Förhållandet mellan odlad mark, betesmark, skogar och öde land
framgår av följande tabell (milj. ha).
Odlad mark Betesmark Skogar öde land
1700 ..................... 20 380 320 80
1879 ..................... 80 400 240 80
1940 ..................... 160 360 200 80
Mellan åren 1913 och 1941 ökade de sammanlagda
kommunala och statliga utgifterna niofaldigt, under det att
befolkningen ökades med ca 30 % och nationalinkomsten
trefaldigades. Dessa utgifter uppgick 1913 till 2 500 M$ för
att 1932 vara uppe i ca 12 000 M’$ och 1941 i 23 000 M$.
År 1960 beräknas de komma upp i 58 000 M$.
Sammanlagda kommunala och statliga skulder per capita uppvisar
följande stegring: 1913 60 $; 1922 300 $; 1932 310 $ och
1945 1 970 $. Den avsevärda ökningen 1945 beror
naturligtvis framför allt på verkningarna av det senaste
världskriget. T Pramberg
Bergshantering, berättelse för år 1948, utgiven av
Kommerskollegium. Statens Offentliga Statistik, Stockholm
1950. 73 s.
Under 1948 stegrades produktionen av järnmalm,
tackjärn, götmetall samt valsade järn- och stålprodukter
mycket kraftigt, men även för ferrolegeringar,
kopparmalm, guld, koppar och vissa stenprodukter förelåg höjda
produktionssiffror. Bristen på arbetare lättade under året
och såväl antalet arbetare som arbetstid per man ökade
inom järnhanteringen, trots att bristen på skickliga
underjordsarbetare i gruvorna ännu var markant.
Bränslesituationen liksom försörjningen med elenergi förbättrades
väsentligt.
Järnmalmsproduktionens stora variationer åren 1943—
1948 framgår av följande sammanställning:
Malm inkl. slig Andel i produktionen
t Norrbottens län Kopparbergs län
»/o °/o
1943 ....................10 819 997 57,1 24,2
1944 ....................7 253 359 48,9 30,2
1945 ....................3 929 662 54,0 22,1
1946 ....................6 867 208 65,2 20,3
1947 ....................8 894 544 70,9 18,5
1948 ....................13 287 118 78,4 13,7
Under krigsåren 1940 till 1943 höll sig den svenska
järnmalmsproduktionen nästan konstant omkring 10—11 Mt/år.
Den kraftiga nedgången 1944 berodde på tyskarnas
svårigheter att transportera hem malmen från Norrbotten.
Fattiga malmer från Kopparbergs län kunde dock fortfarande
sändas till Tyskland, vilket är förklaringen till den 1944
höga produktionsandelen för detta län.
Vapenstilleståndsåret 1945 präglades av en minimal
produktion och detta år exporterades endast något över 1 Mt
järnmalm. Sedan Tyskland 1948 återinträdde som
malmkonsument stiger produktionen snabbt till den under
senare delen av 1930-talet normala nivån 13 Mt.
Tackjärnsproduktionen 1948 ökade ca 70 000 t jämfört
med 1947 eller till 766 466 t. Tillverkningen av
ferrolegeringar ökade betydligt 1948 beroende på bättre tillgång på
elenergi och utgjorde 37 120 t. E R—s
Allgemeine und physikalische Chemie, av W
Feit-knecht. Ernst Beinhardt, Basel 1949. 302 s., 78 fig., 42 tab.
6,40 sfr.
Denna bok är en mycket lättfattlig och tämligen allsidig
framställning av de viktigaste fysikalisk-kemiska
processerna. Den klargör i all korthet de grundläggande begrepp,
som mera detaljerat finns återgivna i alla elementära
läroböcker på detta område. Boken är indelad i tolv
huvudkapitel, behandlande aggregationstillstånd, kolloidala system,
termokemi, jämviktssystem, kinetik, elektrokemi, fotokemi,
periodiska systemet och en del nyare rön angående
jon-och valensbindningar samt elektron- och kärnreaktioner.
I slutet på boken finns en sammanställning av de viktigaste
formlerna. Denna är översiktligt gjord och försedd med
hänvisningar till resp. kapitel i boken. Framställningen är
enkel och koncis och fordrar icke högre matematiska
förkunskaper. Mycket bra jämförelser har gjorts, ofta i
tabellform eller i förklarande diagram.
I en del fall hade det dock varit lämpligt att mera
konkret anknyta till praktiska rön, t.ex. att i samband med
viskositet nämna några viskosimeter och deras
användning. Vid hänvisningar till tabeller är det synd, att inte
förf. även kostat på sig att uppge numret på ifrågavarande
sidor.
Boken är särskilt lämpad för studerande, som har
fysikalisk kemi som biämne, såsom biologer och medicine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
