Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1950 - Svetsning inom flyget, av Artur Fransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1950
567
energin från en likströmskälla (omformare eller
likriktare) ladda upp ett kondensatorbatteri
under relativt lång tid, varigenom
laddningseffekten kan hållas ganska låg. Under själva
svets-förloppet, dvs. bildandet av en svetspunkt, får
kondensatorbatteriet hastigt urladda sig över en
svetstransformator. Härvid förbrukas den
upplagrade energin under ett mycket kort
tidsintervall, varigenom stor svetseffekt erhålles utan
snedbelastning av ledningsnätet. Svetsenergin
regleras genom ändring av laddningsspänningen
och kapaciteten på kondensatorbatteriet. De
använda maskinerna är av mycket varierande
utförande. Antalet svetspunkter mellan rengöring
av elektroderna uppges kunna variera mellan
ca 20 och ca 200.
Genom den snabba och starkt lokalt avgränsade
uppvärmningen av svetsfogen erbjuds härigenom
en, även för härdade aluminiumlegeringar,
användbar svetsmetod, som icke synes ha menlig
inverkan på materialet, varken beträffande
statisk hållfasthet eller korrosionsegenskaper. Det
är emellertid nödvändigt, att svetsningen sker på
material, som efter härdningen har åldrats
under tillräcklig tid, minimum 2 dygn, för att inte
en avsevärd sänkning av hållfastheten vid
svetsstället skall erhållas.
En grundförutsättning för att punktsvetsning
av lättmetaller skall lyckas, är dock att
svetsstället är rent och ytan oxidfri. Detta uppnås
genom behandling av arbetsstyckena i en serie
olika bad, omedelbart före svetsningen. Det bör
påpekas, att man härvidlag har gått fram på
olika vägar i olika länder. Den metod som här
beskrivs, utgör därför endast ett exempel. Först
sker avfettning genom två doppningar i ånga av
tri- eller tetrakloretylen. Detaljerna underkastas
omedelbart därefter etsning i en blandning
bestående av 1 % natriumfluorid i 10 %-ig
svavelsyra under 3 min., vilken tid noga
bestämmes med hjälp av stoppur. Nästa operation är
tvättning i kallt vatten under 30 s., eller tills
all syra försvunnit från arbetsstycket. Därefter
sker betning i salpetersyra, beredd av lika
volymdelar koncentrerad syra och destillerat vatten.
Betningstiden är 10—15 s. Slutligen tvättas ånyo
i kallt vatten under 30—60 s. Först därefter kan
själva svetsningen äga rum. Om arbetsstyckena
är våta under svetsningen medför ingen nackdel.
Skrymmande arbetsstycken eller delar, som av
olika anledningar icke kan nedsäknas i betbad,
behandlas på följande sätt. De områden, som
skall svetsas, avfettas och rengöres genom
behandling med lackförtunning på bomullstrasa.
Därefter anbringas natriumfluoridpasta med en
mjuk hårpensel. Pastan skall kvarsitta 3 min,
varefter den avlägsnas med fuktig trasa.
Plåtytan gnides därefter torr med hjälp av en ren
bomullstrasa. Den använda pastan skall ha
följande sammansättning: 1 g natriumfluorid, 3 g
torkad växtsaft av astragalus-arter, 80 ml vatten,
10 ml alkohol och 10 ml svavelsyra.
Såväl de nyss beskrivna baden som själva
svets-resultatet måste ständigt kontrollprovas.
Sålunda bör baden analyseras och eventuellt
korrigeras varje vecka. Svetsresultatet kontrolleras
under varje arbetsskift genom utförande av
skjuv-prov på punktsvetsade provstrimlor av samma
material som för tillfället är under svetsning.
Dessutom bör metallografisk undersökning av
svetspunkter ske en gång i veckan. Härvid ägnas
särskild uppmärksamhet åt punktens storlek i
förhållande till den sammanlagda godsmängden
i skarven. Vidare undersöks om sprickor
uppstått i anslutning till punkterna. Med ledning av
erhållna laboratorieresultat får eventuellt
svets-maskinens inställning ändras, för att ett bättre
resultat skall uppnås. Som framgår av det
anförda är punktsvetsmetoden ganska komplicerad.
Med anledning därav har den inte heller fått
den stora användning, som mången från början
kanske föreställde sig att den skulle få. Detta
hindrar dock inte, att punktsvetsning har
kommit till ganska stor användning vid tillverkning
av vissa flygplantyper. Särskilt det från senaste
kriget bekanta Lancasterbombplanet uppges av
Marchant31 ha punktsvetsats i stor utsträckning,
varvid kostnaden skall ha utgjort endast en
femtedel av den för nitning, samtidigt som en icke
obetydlig viktbesparing erhölls.
En punktsvetsmetoden närstående
motståndssvetsmetod är sömsvetsning. Denna har hittills
icke fått någon större användning för svetsning
av flygplandetaljer. Emellertid svetsas vissa
plåt-detaljer till reaktionsmotorer enligt denna
metod. Slutligen skall i detta sammanhang även
brännsvetsning något beröras. Det synes särskilt
vara i England som denna metod kom till
användning för flygändamål under det senaste
kriget13. Metoden har sålunda använts för
hopsvetsning av vissa grövre rör till flygplan och
dessutom för motordelar och propellernav. Särskilt
anmärkningsvärt är att ganska högt legerade
seghärdningsstål med framgång ha svetsats
enligt denna metod. Då emellertid förvärmning av
fogytorna sker automatiskt vid brännsvetsning,
är det förklarligt, att legerade stål, som eljest är
svåra att svetsa, kan svetsas på detta sätt utan
sprickbildning. Efter svetsning underkastas
detaljerna härdning.
En relativt ny svetsmetod, till vilken stora
förhoppningar även knytes inom svenskt flyg, där
den för närvarande är under utprovning, är
ar-gonbågsvetsning. Av allt att döma är detta
svets-sätt mycket populärt i utlandet13, särskilt för
lättmetaller, rostfritt stål och
högtemperaturlege-ringar. I princip går metoden ut på att en
ljusbåge upprätthålles mellan arbetsstycket och en
elektrod, vanligen bestående av volfram.
Elektroden och smältan omges av ett hölje av ädelgas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
