Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1950 - Kavitation vid propellrar — forskningens nuvarande läge och mål, av Hans Edstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1950
575
lunda utförd med en vattenfylld behållare runt
inätsektionen. Vattenströmmen accelereras
genom ett munstycke, som i en tank med "slutet
mätställe" (fig. 4), men passerar därefter genom
en behållare med stillastående vatten förbi
modellpropellern. Avsikten med denna
konstruktion är att minska inflytandet från väggens
närhet, varigenom man kan använda större
modelldiameter än i en sluten tank. Dessutom
möjliggör kanske behållaren inbyggandet av större
observationsfönster än i en tank, som ej är
försedd med dylik.
De i en kavitationstank erhållna
försöksresultaten brukar åskådliggöras i den form, som visas
i fig. 54. De uppmätta tryckkrafterna och
momenten samt den beräknade verkningsgraden
upp-sättes i vanlig dimensionslös form soin funktion
av framdriftstalet, alltså
X = J^- (framdriftstal)
n D
T
Ct =-1—5 (tryckkraftkoefficient)
q D n2 J
Cn = —Q—s (momentkoefficient)
Q q Dan
Ct l
rtp =–-(propellerverkningsgrad)
C Q 2 71
där ve är vattenhastigheten, D
propellerdiametern, n varvtalet, T propellertryckkraften, Q
propellermomentet och q vattnets masstäthet.
Som parameter användes kavitationstalet
= Po — e
° ~ Q/2 Ve2
som anger relationen mellan det använda
statiska trycket i tanken p0) vattnets
ångbildningstryck e vid temperaturen i fråga samt den
använda vattenhastigheten. Det dimensionslösa
talet o kan sägas utgöra den storhet, som
karakteriserar det förhandenvarande
kavitationstill-ståndet. Det utgör tillsammans med
framdriftstalet l de villkor, som är nödvändiga, för att vid
modellpropellern återge förhållandena vid
fartygspropellern ur kaviationssynpunkt.
Betydelsen av o framgår för övrigt även av fig. I1. Som
exempel kan nämnas, att i fig. 5 gällande den
där undersökta propellertypen representerar
kurvan o = 1,00 en fart av ca 32 knop hos en jagare
med djupgåendet 3 m, under det att samma
värde för kurvan a — 0,50 är ca 45 knop. Utöver
de ovan nämnda villkoren för prov i
kavitationstank måste man naturligtvis även tillse, att
sådana värden på vattenhastighet och varvtal
väljes, att skaleffekter undvikes i största möjliga
utsträckning.
Tyvärr förekommer endast sparsamt
serieresultat från kavitationsförsök i litteraturen. Detta
har antagligen sin grund i, att den övervägande
delen av de modellpropellrar, som provas, avser
militära fartyg, där sekretessen lägger hinder i
vägen för offentliggörandet. De i fig. 5 visade
karakteristikorna är emellertid hämtade från en
dylik serie, utförd av Frank M Lewis i
kavita-tionstanken vid Massachusetts Institute of
Technology. Lewis undersökte sex trebladiga
modellpropellrar med bladareaförhållandet Au/Ad —
= 0,70 och stigningsförhållandet H/D = 0,80,
0,90, 1,00, 1,10, 1,20 och 1,30, varvid Au är
utbredd bladarea, A D propellerdiskarea, H
propellerstigning (trycksidans stigning mätt på ett
varv) och D propellerdiameter.
Tidigare har även Lerbs publicerat resultat från
kavitationsförsök med några av Schaffrans
seriepropellrar5. Med hjälp av dessa försöksresultat
angav Lerbs kavitationsgränser för den
undersökta propellertypen. Dessa värden ha sedermera
omarbetats av Schoenherr9.
överföring av resultat i kavitationstank
till förhållandena vid fartygspropellern
Vid överföring av resultat från prov med
modellpropeller i kavitationstank till förhållandena
vid fartygspropellern har man att räkna med
vissa korrektioner beroende på de idealiserade
förhållandena i kavitationstanken. Den över
propellerarean varierande medströmmen
tillsammans med störningar från framförvarande delar
Fig. 5. Försöksresultat från prov med modellpropeller i
kavitationstanken vid Massachusetts Institute of Technology.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
