Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Ombyggnaden av södra tunnelbanan i Stockholm, av Werner Roempke - Hänt inom tekniken - Teknisk Tidskrifts redaktion besöker Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 juni 1950
609
passagerarna inifrån vagnarna, att placeras i
kakelbeklädnaden på var 2,5 m. Dessutom kommer naturligtvis
tillräckligt antal namnskyltar att upphängas längs
plattformarnas mittlinjer.
Stationen Slussen kommer visserligen att tills vidare
utgöra den ombyggda tunnelbanesträckans norra ändstation,
men så snart SJ:s nuvarande bansträcka har omlagts
mellan Stockholms S och Riddarholmen, kommer Stockholms
stads tunnelbanebygge att fortsättas från Slussen norrut
via nuvarande järnvägsbron över Söderström till
Riddarholmen och därifrån i tunnel under Norrström till
Tegelbacken, för att senare under Norrmalm hopknytas med
den under byggnad varande nya tunnelbanesträckan
Kungsgatan—Fridhemsplan.
Den nya höga plattformen för Slussen kommer
emellertid att börja med endast att utläggas i sitt slutliga läge
längs sin västra kantlinje och förses med ny trappnedgång
från Södermalmstorg för att betjäna det västra tågspåret,
medan det östra tågspåret tills vidare kvarligger i sitt
nuvarande läge på raksträckan och avslutas med en
stoppbock i norr, där den hittillsvarande vändslingan vidtog.
Härifrån kommer temporärt en trappförbindelse med
Katarinavägen att anläggas, enär trafikmängden vid Slussen,
så länge denna tjänstgör som slutstation, kommer att
vara betydligt mycket större, än när tunnelbanan har
förlängts norrut till Tegelbacken, då samtliga resande till
Stadsholmen och de norra stadsdelarna kommer att
fortsätta förbi Slussen (fig. 3).
Hänt inom tekniken
Teknisk Tidskrifts redaktion besöker Göteborg. Ett par
gånger per år har tidskriftens fast anställda redaktörer och
fackredaktörer haft för sed att komma samman för att
gemensamt diskutera redaktionella frågor. Hittills har dessa
möten alltid hållits i Stockholm, men i år hade man till
mötesort valt Göteborg, och detta av flera skäl. Hela
redaktionen arbetar ju i Stockholm, och detta har medfört att den
bild som tidskriften ger av tekniken och den tekniska
utvecklingen har fått en väl stockholmsbetonad prägel. Detta
har man inom redaktionen varit medveten om, och det var
för att i första hand knyta intimare kontakter med den
göteborgska tekniska världen som redaktionens
vårsammanträde 1950 blev förlagt till Göteborg den 5 och 6 juni.
Besökets första dag ägnades så gott som helt och hållet
Fig. 1. CTH.s rektor med några av fackredaktörerna på
kraftcentralens tak; t.h. syns skeppsprovningsrännan.
Fig. 2. Direktörerna Törnebohm, Larsson och Ruist
demonstrerar SKF.s utställningshall.
åt Chalmers Tekniska Högskola. På morgonen mottogs
redaktionen på CTH:s arkitektkontor av rektor G Hössjer
samt professorerna S Hultin och M Wernstedt, vilka
redogjorde för Chalmers byggnadsplaner. Härefter tog man en
kort titt på högskolans nyaste stora föreläsningssal; denna
har en mycket förnämlig akustik, som delvis beror på att
man, för att ge takets 2 000 ljuddämpningsöppningar den
rätta formen, murat in lika många av byggnadsarbetarna
kvarglömda mjölkflaskor i taket. På Institutionen för
kärn-kemi redogjorde docent K-E Zimens för institutionens
uppgifter och arbetssätt. Under hans ledning besågs bl.a.
institutionens neutrongenerator — över vilken en beskrivning är
att vänta i tidskriften — samt en under arbete varande
GM-impulsräknare av ny, mycket förenklad konstruktion.
Härefter kom turen till Institutionen för silikatkemi, som i
professor Hedvalls frånvaro demonstrerades av docent
R Jagitsch och tekn. dr F Sandford. Institutionens
omfattande och välordnade samling av särtryck
förevisades, och besökarna informerades även om några av de
undersökningar som pågår på institutionen, bl.a. av
frys-ningsprocessen hos tegel. Förmiddagens sista besök gällde
Svenska Textilforskningsinstitutet, där professor N Gralén
redogjorde för intitutets organisation och uppgifter och
förevisade ett antal intressanta apparater, bl.a. en för
bestämning av textilfibrers elasticitetsmodul genom vibration
och en för mätning av ullfibrers inbördes friktion.
Vid lunchen på Bachelors Club med CTH:s rektor som
värd överräcktes till denne STF:s hedersplakett av
ordföranden i Teknisk Tidskrifts nämnd, Rolf Stéenhoff, som
yttrade, att Teknologföreningen genom detta tillfälle fick
möjlighet att uppfylla en länge närd önskan att få
överlämna detta utmärkelsetecken.
På eftermiddagen besöktes först CTH:s moderna
kraftcentral med professor O Hammar som ciceron.
Kraftcentralen levererar värme och kraft till högskolans olika
institutioner och i vissa fall även kraft till Göteborgs stad.
Självfallet tjänar den dessutom även forsknings- och
undervisningsändamål. På grund av sina mångsidiga
uppgifter har centralen fått ett mycket intressant utförande,
varom tidskriftens läsare kommer att informeras närmare.
För högskolans radiosändarstation och den forskning som
är i gång inom olika områden av elektroniken redogjorde
i professor Rydbecks frånvaro ett antal av dennes
medhjälpare. Besökarna fick bl.a. studera den vid institutionen
utförda acceleratorn, som man till stor del har byggt för
att skaffa sig erfarenhet av stora elektronik- och
hög-vakuumarbeten i allmänhet. Man fick även se en intressant
film över resultat av institutionens jonosfärundersökningar.
En reflexion som trängde sig på en då man såg de knappa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
