Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - Båt, järnväg, bil eller flyg? av Bo Th:son Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 juni 1950
617
Båt, järnväg, bil eller flyg?
Civilingenjör Bo Th:son Björkman, Stockholm
Under det senaste århundradet har samhället
varit föremål för en radikal omvälvning. Vi vet,
hur levnadsförhållanden och
produktionsförhållanden förändrats från självhushåll och
bondesamhälle till industrialisering med differentierad
produktion. Vi vet att detta främst betingades
av ett flertal betydelsefulla tekniska
uppfinningar. Emellertid var en av huvudförutsättningarna
för exploateringen av dessa i stor skala att
möjligheter fanns att på ett billigt sätt transportera
produktionsfaktorerna, råvaror och arbetskraft
till fabrikerna. Här fick ett utvecklat
kommunikationsnät sin stora betydelse.
Den allmänna ekonomiska omdaningen av
samhället som industrialismen förde med sig hade
till följd att vi fick en geografisk och social
omvälvning i samband med nya tätorters och
städers tillkomst och tillväxt. En uppfattning av
vad som skett under de senaste decennierna får
man av fig. 1. År 1870 var 72 % av Sveriges
befolkning sysselsatt inom jordbruk och binäringar.
Motsvarande siffra för 1945 var mindre än 30 %.
Denna stora relativa minskning har skett på
bekostnad av en liknande ökning hos två andra
huvudyrkesgrupper, industri och hantverk resp.
handel och samfärdsel. En jämförelse mellan
utvecklingen hos de två sistnämnda är värd ett
närmare studium. Det visar sig därvid att antalet
yrkesutövare inom industri och hantverk har ökat
kraftigast åren kring och efter sekelskiftet med
nära 50 000 per år, men det har de senaste
decennierna visat tecken på stagnering med en årlig
tillväxt av 25 000. Handel och samfärdsel har
däremot fått en allt större årlig ökning, som
numera överstiger 20 000 och således nått i nivå
med industri och hantverk. Sedan år 1900
har antalet yrkesutövare tillhörande sistnämnda
kategori ökat med 85 % medan antalet inom
handel och samfärdsmedel ökat med 165 %.
Detta är bl.a. ett uttryck för samfärdsmedlens
allt större betydelse inom det moderna samhället.
Den antydan om transportväsendets utveckling
som det ovan sagda ger är emellertid icke något
användbart mått på det transportarbete som har
utförts. Som exempel kan nämnas att
bemanningen på vår svenska handelsflotta 1946 i antal
var lägre än 1910 medan transportprestationen
656(091)
var ca 10 gånger så stor. Det naturliga måttet
på trafikvolymen och trafikarbetet är
tonkilometer resp. personkilometer. Vid en beräkning
av godstransporternas storlek är det emellertid
svårt att ur statistiska källor få fram pålitliga
värden för lastbilstrafiken och sjöfarten.
Persontrafiken ger bättre möjligheter till
statistiskt underlag och fig. 2 visar den ofantliga
trafikökning som ägt rum. År 1947 var antalet
personkul mer än tio gånger så stort som 1901.
Samma tendens visar andra kommunikationsmedel,
t.ex. antalet telefonsamtal och postförsändelser.
Emellertid får man en bättre analys av
utvecklingstendensen om kurvorna inlägges i en
logaritmisk skala som ger ett uttryck för den
procentuella stegringen år från år. I fig. 3 har
total-trafikkurvan från fig. 2 uppdelats på olika
transportmedel. Det anmärkningsvärda är den jämna
utveckling som ägt rum för totaltrafiken, med en
genomsnittlig årlig ökning på ca 7 %. Krig och
kriser har förorsakat en stagnation men denna
har uppvägts av en återhämtningsperiod vid
påföljande högkonjunktur. Mått på
personbiltrafiken har erhållits genom de stickprovsanalyser,
som i samband med trafikräkningar gjorts av
antalet resande per fordon samt körsträckan per
bil och år i genomsnitt.
En grov undersökning av godstrafiken uttryckt
i tkm ger vid handen att i stort sett samma
utveckling har ägt rum här som i persontrafiken,
fig. 4. Ökningen i järnvägarnas transportpresta-
Bearbetning av föredrag i Skånska Ingenjörsklubben den 20 januari
1950.
Fig. 1. Fördelning av Sveriges yrkesutövare på
huvudgrupper av yrken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
