- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
639

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - »Fjordbussar» i Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 juni 1950

639

Fig. A. MIS "Haugesiind ’, 740
passagerare, 22 bilar, 16
knop, byggd i Amerika 1943,
omändrad i Norge 1947.

Sand och Stavanger—Haugesund, samtidigt som den starkt
ökade turistströmmen gjorde att större fartyg behövdes.
Medan dylika förbereddes, byggdes ett systerfartyg till
"Express", M/S "Express 11", som blev färdigt våren 1938.

Den första större fjordbussen, M/S "Fjorddrott" (fig. 2),
för något över 400 passagerare och har plats för 12—14
bilar på akterdäcket. Skrovet, som utfördes med nitade
långväxlar men i övrigt svetsat, byggdes hos Rosenberg
Mek. Verksted, varefter inredningen och
maskininstallationen gjordes av Det Stavangerske Dampskibsselskabs
verkstad. "Fjorddrott", som blev färdig våren 1939, har föl-

jande huvuddata:

längd överallt ....................... 145’

längd i vattenlinjen ................. 140’

mallad bredd ........................ 22’

mallat djup ......................... 8’

deplacement ...................... ca 130 t

maskineffekt ........................ 750 ahk

Framdrivningsmaskineriet består av två åttacylindriga
fyrtakt Deutz dieselmotorer om vardera 375 ahk vid 750
r/m, manövrerade från kommandobryggan och
direktkopplade till axlarna för de med vridbara blad försedda
propellrarna samt monterade på gummiklossar för att
reducera vibrationerna. Farten är väl 15 knop.

"Fjorddrott" har en bilport akterut för direkt infart från
färjläge men också stora portar i bordläggningen för
infart från sidan. Det är tyvärr så, att blott ett fåtal
tilläggsplatser har färjlägen. I Stavanger-distriktet byggs nu en

del nya kajer med färjlägen, något som direktör Thorsen
anser vara av nödvändig betydelse för snabb expediering
av bilarna vid ändstationerna. "Fjorddrott" lämpar sig
även bra för godstransport. En lastbil kan köra rakt
ombord, lossa godset och köra i land sedan. Man praktiserar
också sättet att transportera mjölk på en lastbil, som
kör ombord fullastad med mjölkflaskor vid någon brygga
i distriktet, följer med till Stavanger och där fortsätter
direkt till mejeriet.

Fartyget har två salonger för passagerare, med liknande
sätesplacering som i en buss, samt sju passagerarhytter.
Besättningen omfattar 10 man förutom
restaurangpersonalen.

"Fjorddrott" har fartlängdförhållandet ca 1,3.
Vattenlinjens bredd är något mindre än fartygets största bredd
för att minska styvheten. Med bilar på akterdäcket och
alla passagerarna på översta däck är båten ännu mycket
styv med en metacenterhöjd av 1,7 m. Med sina båda
propellrar med vridbara blad är "Fjorddrott" mycket lätt att
manövrera vid tilläggsplatserna. Med nära 6 ahk/1
deplacement är också accelerationsförmågan utmärkt. Så stort var
behovet av detta fartyg att det omedelbart efter
färdigställandet fick göra turer på en linje enligt en tidtabell,
som förut närmast ansetts omöjlig, nämligen: på morgonen
från Sauda (se fig. 3), på förmiddagen ankomst Stavanger,
uppehåll 10 minuter, så till Haugesund, uppehåll där en
kvart, återfärd till Stavanger på eftermiddagen och efter 20
minuter tillbaka till Sauda, en total dagsresa om 164

Fig. 5. Interiörer från
passa-gerarinredningen på
"Haugesund".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free