Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1950 - Frekvensreglering på det svenska samkörande kraftnätet. Drifttekniska problem, av Bengt Löf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5 augusti 1950
647
Frekvensreglering
på det svenska samkörande kraftnätet
Drifttekniska problem
Förste driftsingenjör Bengt Löf\ Stockholm
Frekvensregleringen på större kraftnät ger
upphov till en rad problem av intressant slag. Deras
art gör att de endast sysselsätter en mycket
begränsad krets av tekniker, nämligen dels
driftledningen inom det eller de företag, vars
stationer sköter frekvensregleringen, dels
konstruktörerna hos regulatorfirmorna.
Vad den drifttekniska sidan av saken beträffar
är det här i Sverige nästan uteslutande Statens
Vattenfallsverk, som sköter landets
frekvensreglering i sina stationer och som alltså har haft
anledning till mera ingående studier. Vi har inom
Vattenfall på senare år i samarbete med
firmorna gjort flera rön, som vi tror vara av mera
allmänt intresse, så mycket mer som inhemsk
litteratur på detta område alldeles tycks saknas. I
det följande skall därför närmare redogöras för
det problemkomplex, som möter den driftledning
som ansvarar för frekvensregleringen.
Det svenska nätet
Det svenska samkörande nätet, även kallat
riksnätet, förmedlar kraft till inte mindre än 99 %
av den totala kraftförbrukningen i landet (fig. 1).
Dess geografiska utsträckning är betydande.
Längst i norr skjuter nätet in i Norge, till
Nygårds kraftstation nära Narvik, vars 15 p/s
system är förbundet med det svenska 50 p/s
systemet via dubbelaggregat i Porjus och således
också inbegripes i den svenska
frekvensregleringen. I öster matas finska samhällen i
Tornedalen från det svenska samkörande nätet. Längst
i söder finnes förbindelse med det danska nätet
på Själland, som normalt samkör med det
svenska nätet. I väster slutligen går riksnätet fram
till norska gränsen, även om förbindelse med de
norska näten ännu saknas.
Den anslutna generatoreffekten är för
närvarande i runt tal
MW
vattenkraft ..................................... 3 000
kondensmaskiner ................................ 600
mottryeksmaskiner .............................. 200
summa 3 800
621.316.726 : 621.248
621.316.726 : 621.311.161
De högsta belastningstopparna uppnår för
närvarande inte detta värde utan stannar vid ca
3 000 MW.
Det totala antalet kraftstationer är ungefär
1 450. Härav är 9 större än 100 MW och har en
total effekt om ungefär 1 200 MW. 75
kraftstationer är större än 5 MW med en sammanlagd
effekt av ungefär 2 200 MW. De allra flesta sta-
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 23 september 1949.
Fig. 1. Huvudlinjerna i det svenska riksnätet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
