Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1950 - Böcker - Arbeits- und Zeitstudien in der Betriebspraxis, av Sven Nordelius - Arbetsstudier i samverkan - Lista över tekniska tidskrifter i svenska bibliotek - Ludvikaverken 1900—1950 - Svenska Elektriska Kommissionen (SEK) - Telefon AB LM Ericsson - Lumalampan AB - Elektriska AB Siemens - Kone OY - AB Henrik Lindståhls Bokhandel - TNC: 13. Måttenhetsnamnens böjning, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 TEKNISK TIDSKRIFT
uppgjord tabell omfattande ett blad per timme. Under ett
skift erhålles ett material av ca 1 800 iakttagelser, vilket
användes för beräknande av den procentuella förekomsten
av de olika tempona och av stilleståndstiden^. Delen
avslutas med ett kapitel innehållande ett antal exempel på
arbetsstycken med tillhörande kostnadskalkyler för olika
tillverkningsmetoder. Sven Nordelius
Arbetsstudier i samverkan heter en populär broschyr,
i vilken Arbetsstudierådet redogör för sin syn på
arbets-studieverksamheten. Arbetsstudierådet tillsattes som
bekant som en följd av "Arbetsstudieavtalet" 1948 och
består av tre representanter för Arbetsgivareföreningen och
tre för LO. Broschyren bör genom den auktoritet, som
står bakom den, och genom sin friska uppläggning kunna
göra mycket för arbetsstudiernas förnuftiga utförande och
popularisering produktionen till fromma.
Lista över tekniska tidskrifter i svenska bibliotek,
sammanställd av C Björkbom, har utgivits i ny upplaga
för året av Tekniska Litteratur Sällskapet. Listan är
upprättad i första hand till hjälp för den interurbana
lånerörelsen och omfattar löpande utländska tidskrifter inom
teknik, arkitektur, industriell ekonomi och organisation
samt matematik, fysik och kemi. Den upptar de
fullständiga bestånden i KTH:s och CTH:s bibliotek, men av
bestånden i andra samlingar endast sådana tidskrifter, som
inte finns i dessa bägge bibliotek. Antalet tidskrifter har
ökat betydligt, från ca 3 200 i fjolårets lista till över 4 000
i årets. Listan kan erhållas genom inbetalning av 10 kr. på
Tekniska Litteratur Sällskapets postgirokonto 15 00 26.
Ludvikaverken 1900—1950, redigerad av Per G
Hermelin & Holger Ström, Asea. Västerås 1950. 63 s., ill.
Denna skrift, som har utgivits till Ludvikaverkens
50-årsjubileum, hör till de jubileumsskrifter, som mera
sysslar med nuet och mindre med det förgångna. Den första
hälften av boken behandlar fabrikens huvudtillverkningar
— transformatorer, brytare, likriktare och ventilavledare
— var för sig, och återger i korta drag deras tekniska
utveckling. I de senare avsnitten skildras verkstäder,
laboratorier, kontor och välfärdsanordningar, och i en kort
historik får läsaren del av företagets öden under det
gångna halvseklet. Boken är rikt och väl illustrerad, texten
saklig och lättläst, typografin vårdad som vanligt är i
Aseas publikationer.
Svenska Elektriska Kommissionen (SEK), Stockholm,
har publicerat en teknisk årsrapport för 1949. Den
52-sidiga broschyren redogör för arbetet inom kommissionens
flera tiotal normkommittéer samt för arbetet inom IEC
och dess "Advisory Committees". En nyttig förteckning
över SEN-normer och IEC-publikationer ingår även.
Telefon AR LM Ericsson, Stockholm. Den 16-sidiga
broschyren "Automatic TeIej>hone Exchanges" är en
förteckning över automatiska telefonstationer, som firman
levererat intill 1 januari 1950. Det 8-sidiga engelskspråkiga
prospektet ’’The Private Automatic XY-Exchange AHC90’
beskriver en tvp av privata automatväxlar. Ett
reklamblad, som finns både på svenska och på engelska,
behandlar avdelningstelefon och hemtelefon.
Lumalampaii AB, Stockholm, har givit ut en ny, 64-sidig
upplaga av sin handbok i lysrörsfrågor ’Vad är ett
lysrörT’ Handboken är en populär, men tämligen utförlig
redogörelse för lysrörens egenskaper och användning,
avsedd för elektriker, installatörer och andra som sysslar
med belysningsfrågor.
Elektriska AB Siemens, Stockholm. Katalogblad
"Säkringselement och propphuvar", "Smältproppar",
"Förbhj-ade isolerrör" samt ’Plica isolerrör och pansarrör". En
12-sidig färgillustrerad broschyr om lysrörsarmatur för hem,
kontor, butiker och restauranger.
Kone OY, Helsingfors, den finska tillverkaren av hissar
och lyftdon, har till sitt 40-årsjubiIeum givit ut ett
specialnummer av sin firmatidning "Hissbladet". Firmans
utveckling under den senaste tioårsperioden torde vara rätt
typisk för den finska metallindustrin över huvud taget:
först krigsåren med sin omställning av produktionen och
sedan krigsskadeståndsperioden med nya omställningar,
allt detta i samband med en stadig ökning av
produktionskapaciteten, trots materialbrist och andra svårigheter.
Firmans skadeståndsleveranser har vissa år omfattat ända
till 75—80 % av produktionen. Det största
skadeståndsobjektet har varit en bockkran med 7,5 t gripskopa för 4 t
last, spännvidd 58 m, längd 90 m och lyfthöjd 12,5 m.
AB Henrik Lindståhls Bokhandel, Stockholm. Prospekt
över en nyutkommen tysk-svensk teknisk ordbok.
TNC
13. Måttenhetsnamnens böjning
De flesta namn på måttenheter har realgenus, t.ex. en
meter, liter, sekund, timme, watt, voit, ampere, grad,
kalori, krona .. . Undantagen är få: ett gram, ton, öre,
varjämte man ofta säger ett ar. (Här skall bortses från
mångfaldsnamn sådana som par, dussin, tjog, gross.)
Det har ibland yttrats tvekan i fråga om genus av dyn,
erg och ohm, men realgenus är för dessa så förhärskande
att det inte finns något skäl att gå ifrån huvudregeln.
Neutrum är och bör förbli undantag när det gäller
måttenhetsnamn.
De enkla enhetsnamnens genus och böjning behålles
givetvis om namnen förses med prefix, t.ex. en liter, en
hektoliter; ett gram, ett kilogram. Den vårdslösa men
i handeln vanliga användningen av prefixen hekto och
kilo som självständiga ord i betydelsen hektogram och
kilogram — men aldrig i stället för hektoliter, kilometer,
kilowatt m.m. — borde ge "hekto" och "kilo" genus
neutrum liksom hektogram och kilogram, men egendomligt
nog hör man ofta "en hekto" och "en kilo", vilket är
dubbelt vårdslöst.
Den språkligt normala pluralformen av de neutrala orden
gram, ton och ar är naturligtvis lika med singularformen.
Som måttenhet lämnas även öre i normala fall oböjt;
pluralformen ören användes framför allt när man tänker
på öreslantar.
Orden med realgenus bildar plural med ändelse i
följande fall: timme timmar, minut -er, sekund -er, grad -er,
radian -er, kalori -er, krona kronor, och ofta mikron -er.
Föråldrade eller tekniskt oviktiga enheter förbigås här.
Det normala är emellertid frånvaro av särskild
plural-ändelse, t.ex. hos orden meter, (mikron), ar, liter, newtou,
dyn, bar, joule, erg, watt, voit, ampere, ohm, lumen . ..
En fråga för sig är i vilka fall de måttenhetsnamn som
har särskild pluraländelse, t.ex. grad -er, verkligen skall
anges i plural. Detta problem är utrett i TNC 3 s. 39 med
resultatet: Använd pluralformen efter alla räkneord utom
efter 1 och allmänna bråk mindre än 1. Alltså 0 grader,
0.1 grader, 0,5 grader men 1/2 grad, 0,75 grader men 3/4
grad, 1,0 grader men 1 grad; 1 1/2 grader liksom 1,5
grader, 2 grader... I de fall där talet är uttryckt som ett
allmänt bråk är tanken bakom regeln den, att t.ex. 3/4
grad är en grad nedskuren till 3/4 av sin storlek, medan
1 1/2 grader är en helgrad jämte en halvgrad; därför
singular i första och plural i andra fallet. Ibland resoneras
emellertid på annat sätt med annat resultat, och särskilt
uttrycket "1 1/2 grad" är vanligt, motiverat med att det
är en avkortning av det fullständiga: en grad och en halv
grad. Att efter 0 och decimalbråk alltid välja plural är en
tegel som alla torde kunna acceptera, hur lätt det än må
vara att kritisera den ur logisk synpunkt särskilt i sådana
fall som 0,1 grader, 1.0 grader. J IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
