Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1950 - Bildning av sulfatiska beläggningar och syrakondensat vid förbränning, av Gordon Whittingham - Diskussion, av I Juhász, J M Schenström samt Gordon Whittingham - Bränsle- och kraftteknisk forskning i England, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5 augusti 1950
705
Det har slagit mig, att en stor likhet i problemställning
måste finnas mellan å ena sidan korrosion som följd av
svavelangrepp i en ångpanna och å andra sidan
svavelupptagning av det för rökgaserna i en martinugn blottade
skrotet. I båda fallen har man en mängd kontaktytor av
olika temperaturer, som erfordras för att t.ex. påverka
oxidation av svaveldioxid till trioxid. Möjlighet till bildning
av även andra för korrosion resp. svavelupptagning farliga
svavelföreningar föreligger uppenbarligen även i båda
fallen.
Hithörande problem har i hög grad aktualiserats vid
övergång till svavelrika bränslen, varvid jag i första hand
tänker på de tunga eldningsoljorna. När det gäller
oljeeldade martinugnar anser t.ex. Aitkens och Fischer, att
förbränningens utförande, vari inkluderas oljans
finfördelning, brännarens placering i förhållande till
förbränningsluftströmmen och badet m.fl. faktorer är av stor
betydelse. Är så verkligen fallet, och är svaveldioxid
ofarlig, eller i varje fall mindre skadlig för svavelupptagningen
än svaveltrioxid? Förekommer någon kontakt mellan
ståltillverkningen i England och BCURA när det gäller dessa
frågor?
Dr WHrnTNGHAM: BCURA har använt daggpunktsmätaren
i avgaser från generatorgas- och oljeeldade stålugnar. Det
fanns mycket litet eller ingen svavelsyra alls i gasen från
den generatoreldade ugnen. Kolet, som användes för
framställning av generatorgasen, innehöll 1 % svavel. Däremot
erhölls i rökgas från en martinugn, eldad med brännolja
innehållande 2 % svavel, ansenliga mängder svavelsyra
och allvarlig korrosion i avgaspannor. Mycket litet är känt
om svavelföreningarnas uppförande under
stålframställ-ningsprocessen.
En liknande teknik, som användes vid
ångpanneundersökningarna, skulle nog kunna ge upplysningar om detta
problem.
Litteratur
1. Methods of cleaning modern stoker-fired boiler-plant. Boiler
Avail. Comm. Bull. MC/131 sept. 1945.
2. Interim report ön externat deposits and eorrosion in boiler
plant. Boiler Avail. Comm. Bull. MC/153 nov. 194.
3. Flint, D: Privat meddelande till Boiler Avail. Comm.
4. Whittingham, G: Privat meddelande till Boiler Avail. Comm.
5. Taylor, A A: Relation belween deivpoint and concentration
of sulphuric acid in flue gases. J. Inst. Fuel 16 (1942) s.25.
6. Dooley, A & Whittingham, G: The oxidation of sulphur in
gas flame. Träns. Farad. Soc. 42 (1946) s. 354.
7. Flint, D: A method for the determination of small
concentration of SOs in the presence of larger concentrations of SO2. J.
Soc. chem. Ind. 67 (1948) s. 2.
8. CoRBETT, P F: Phototurbidimetric method for estinwtion of
SOs in flue gases. J. Soc. chem. Ind. 67 (1948) s. 227.
9. Flint, D: The investigation of dewpoint and related
conden-sation phenomena in flue gases. J. Inst. Fuel 20 (1948) s. 248.
10. Crone, II G: High temperature deposits. Coal Research mars
1945 s. 86.
11. Marskell, W G: Fuel and future conference. Ministr. Fuel and
Power 1 (1948) s. 33.
12. Flint, D & Kear, R W: Privat meddelande till Boiler Avail.
Comm.
13. Edwards, A H & Pearce, A O: Loss of inorganic constituents
ön combustion of coal and coke. Nature J54 (1944) s. 463.
14. Lorenz, L & Whittingham, G: Privat meddelande till Boiler
Avail. Comm.
15. Harlow, W F: Causes of flue gas deposits and eorrosion in
modern boiler plants. Proc. Inst. mechan. Eng. 151 (1944) s. 253.
16. Harlow, W F: Causes of flue gas deposits and eorrosion in
modern boiler plants. Proc. Inst. mechan. Eng. 160 (1949) s. 359.
17. Whittingham, G: The influence of silika smokes ön the dew
point of combustion gases containing sulphur oxides. J. Soc. chem.
Ind. 67 (1948) s. 411.
18. Bandall, W A: A contribution ön the application of pulverized
fuel to boilers fired by retort stokers. Institute of Fuel Conference
ön Pulverized Fuel, Harrogate 1947 s. 1069.
19. Ross, S F & Sharpe, G C A: The burning of coke by the down
jet method. J. Inst. Fuel 23 (1950) s. 20—24.
Bränsle- och kraftteknisk torkning i England. En
omfattande bränsle- och kraftteknisk forskning bedrives i
England inom bränsleministeriet. Hit hör bl.a. National
Coal Board, British Electricity Authority och Gas Boards
men dessa organisationer har till huvuduppgift att svara
för produktionen av respektive produkter.
Utvecklingsarbetet inom området har anförtrotts respektive
nationaliserade bränsleindustrier, varvid dock arbetsprogrammen
fastställes i samarbete med bränsleministern, så att man
får en samordning av forskningen på olika håll. Arbeten
utföres i stor utsträckning av statliga och industriella
institut och sammanslutningar. Som rådgivande institution
har ministern i juni 1948 inrättat ett vetenskapligt råd
med A Egerton som ordförande. Som verkställande organ
fungerar Chief Scientisfs Division med Roxbee Cox som
"Chief Scientist". I det följande lämnas en kort
redogörelse för några pågående forskningsarbeten.
Experiment med underjordsförgasning av kol har
påbörjats nära Chesterfield. Proven göres till början endast
i liten skala, för att man skall komma under fund med
de primära svårigheterna. Om underjordsförgasningen
skulle lyckas, räknar man med för exempelvis
kraftalstring att kunna utnyttja stora kvantiteter kol, som det
med nuvarande metoder inte lönar sig att bryta. Man
skulle härigenom vinna, att motsvarande mängder brutna
kol skulle kunna användas för andra inhemska ändamål
eller till export.
Värmepumpen har ännu inte kommit till så stor
användning i England, men dess möjligheter skall närmare
undersökas. Bl.a. planerar man att med värmepump ombesörja
en del av uppvärmningen av en ny konserthall som
bygges i London för "1951 Festival of Britain".
Gasturbinen anses ha vissa fördelar med hänsyn till
anläggningskostnaden, men så länge som den endast kan
drivas med destillatolja är den av mindre intresse. I
England har man störst intresse för koldrift och prov med
sådan drift planeras. Det finns i stort sett tre olika
metoder att använda kol till gasturbiner. Först har man direkt
förbränning av kolpulvret i en öppen gasturbinanläggning,
och en sådan anläggning på 2 000 hk skall byggas. Vid
Fuel Research Station gör man förberedande prov med
brännkammare för kolpulver och även vid British Coal
Utilisation Research Association håller man på med
undersökningar härför. Man skall också göra prov med en
befintlig 500 lik anläggning. Den andra metoden är yttre
förbränning av kolet, vilket kan användas både vid slutet
och öppet gasturbinsystem. Prov enligt det förra av dessa
system skall göras i en 500 hk anläggning. Den tredje
metoden är tvåstegs inre förbränning, som tillgår så att
man gör generatorgas av kol med luft av något högre
tryck än trycket i gasturbinen, och sedan brännes gasen
1 den egentliga gasturbinanläggningens brännkammare. En
2 000 hk anläggning enligt detta system skall byggas.
Man har också intresserat sig för torvgasturbiner
särskilt med hänsyn till de stora torvförekomsterna i
Skottland. Två anläggningar enligt det slutna resp. öppna
systemet är under arbete. Vid det öppna systemet förs den
vattenånga som man får vid torvens torkning in i
gasturbinprocessen, varigenom effekten förbättras. Den öppna
torvgasturbinen förefaller därför vara en intressant
möjlighet.
Man har också riktat uppmärksamheten på vindenergin,
dä man pä mänga häll i Storbritannien har goda
förutsättningar för alt alstra elektricitet med vindkraftverk.
Man skall göra prov med en 100 kW anläggning och
vidare studera nya typer av vindmotorer. Den största
svårigheten är att konstruera och bygga så stora
anläggningar, att elproduktionen verkligen blir av någon större
betydelse.
Värmeekonomin i olika industrier är föremål för
systematiska undersökningar, varvid man försöker bestämma
riktvärden för exempelvis kolförbrukningen, uttryckt som
kolmängd per produktionsenhet. Tolv olika industrigrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
