Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1950 - Böcker - Outline history of transatlantic steam navigation, av N Lll - Technisches Rechnen, bd 2, av sm - Praktisches Handbuch der gesamten Schweisstechnik, bd 1 & 2 av Gösta B Fernström - Technische Strömungslehre, av sm - Steam turbine theory and practice, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5 augusti 1950
713
"blå bandet", Cunard-linjens T/S "Mauretania" (1906),
som behöll det mellan 1907—29, då Norddeutscher Lloyds
T/S "Bremen" (1928) med en medelfart av 27,83 knop
mellan Bremerhafen och New York visade sig något
snabbare. "Blå bandet" togs 1933 av den italienska T/S "Rex"
(1931) med en medelfart av 28,92 knop mellan Gibraltar
och New York, 1937 av den franska T/S "Normandie"
(1932), som med ca 160 000 ahk nådde en medelfart av
31,2 knop, och slutligen 1938 av Cunard White Star-linjens
T/S "Queen Mary" (1934), som kom upp i 31,7 knops
medelfart. Till sist beskrives T/S "Queen Elizabeth", som
med 1 031’ längd är världens största handelsfartyg,
framdrivet av ett Parsons turbinmaskineri om maximalt 181 700
ahk.
Illustrationerna till detta sjöfarts- och
skeppsbyggeri-historiskt värdefulla lilla arbete kunde gärna ha varit flera,
även om bokens pris därigenom måst höjas en eller annan
shilling! N Lit
Technisches Reell nen, bd 2: Zeichnerische Darstellung
als Rechenhilftsmittel, Werkstattbiicher nr 90, av VoiLLRAr
Happach. Springer, Berlin 1949. 64 s., 162 fig. 3,60 DM.
Ovanstående långa och invecklade titlar utgör en
konstgjord rökridå, bakom vilken en liten lärobok i nomografi
döljer sig. Boken innehåller visserligen en hel del om
grafiska framställningar utöver nomografin, men denna utgör
tyngdpunkten. Något väsentligt nytt bringar inte boken,
men trots sitt ringa omfång behandlar den sitt ämne med
äkttysk systematik och försöker alltid anknyta till den
matematiska bakgrunden. Den kan därför rekommenderas
som lärobok på ett stadium, där emellertid eleverna måste
vara ganska hemmastadda med matematiska uttryckssätt,
t.ex. på tekniska högskolor eller gymnasier.
Dimbildningen i titeln är emellertid både onödig och
olycklig. Att kalla boken "verkstadsbok" är alldeles
missvisande. Det torde inte finnas många verkstadsingenjörer
som ger sig tid att sätta sig in i en bok med så matematisk
uppläggning som denna, som därtill ingalunda är lättläst.
Förf. har förvisso rätt när han säger att nomogrammen
förtjänar att användas betydligt oftare än hittills. Men
det är ett dåligt sätt att försöka nå vidsträcktare
användning om man försöker lära verkstadsingenjörer att själva
rita och beräkna nomogram. De behöver lära sig använda
nomogram, och om de sedan stöter på en rutinräkning,
som skulle kunna underlättas med ett nomogram, så blir
det billigast och bäst att anförtro nomogrammets
uppritning åt en specialist. sm
Praktisches Handbuch der gesamten Schweisstechnik,
bd 1: Gasschweiss- und Schneidtechnik, 4:e uppl.; bd 2:
Elektrische Schweisstechnik, 5:e uppl., av Paul Schimpkie
& Hans A Ho:rn. Springer, Berlin 1948, 1950. 400 + 444 s.,
412 + 520 fig. 19,50 + 28,50 DM.
Detta verk torde i svetskretsar vara alltför välkänt för
att här påkalla någon historik, men det kan förtjäna
framhållas, att tio år förflutit mellan den tredje och fjärde
upplagan av första bandet, medan endast fem år har gått,
sedan fjärde upplagan av det andra bandet utkom (1945).
Det första bandet ger en synnerligen grundlig
framställning av gassvetsningens teori och praktiska tillämpning.
Av bränngaserna behandlas icke blott acetylen, väte och
lysgas utan även andra, såsom metan och andra kolväten.
Stor omsorg har ägnats avsnitten om armatur och
tillbehör. Man finner alla tänkbara upplysningar både för
svetsning av järn och icke-järnmetaller. Dessutom har i
detta sammanhang även mera periferiska tillämpningar
behandlats, varvid i första hand bör nämnas svetsning av
termoplastiska material, såsom polyvinylklorid och
akryl-polymerisat (plexiglas). Lödning och skärning behandlas
utförligt i särskilda kapitel; här saknas dock uppgifter om
pulverskärning.
Den nya upplagan av band 2 har undergått en mindre
utökning samt en delvis avsevärd omarbetning. Boken be-
handlar på ett utmärkt sätt alla områden av den elektriska
svetsningen, varvid särskild omsorg har ägnats de avsnitt,
som omfattar koppling och arbetssätt hos de strömkällor,
som användes vid ljusbågssvetsning. Det i vårt land
mycket bekanta "dubbelströmsaggregatet" har dock tydligen
glömts bort i detta sammanhang. I kapitlet om
motstånds-svetsmaskiner, vilket ej är så omfattande, har jag ej
kunnat finna omnämnd den amerikanska metoden för
trefasig anslutning med likformig belastning av faserna.
Större delen av andra bandet behandlar annars
ljusbågs-svetsningen på ett mycket förtjänstfullt sätt, även om man
tycker sig sakna ett och annat. Sålunda borde i kapitlet
om elektroder de under senare år utvecklade
kontaktelektroderna ha medtagits. Vätets roll vid bågsvetsning har
blivit utsatt för en något styvmoderlig behandling. Här
borde Mallefs m.fl. resultat närmare ha behandlats. Vissa
avsnitt i båda banden är identiskt lika, nämligen de som
omfattar svetsningens metallografi, provningsmetoder m.fl.
Om båda banden hade hopslagits till ett, skulle härigenom
avsevärt utrymme ha kunnat inbesparas.
Vad böckernas utstyrsel beträffar måste tyvärr
konstateras, att papperet är av dålig kvalitet, särskilt i band 1.
För båda banden gäller för övrigt, att färgen och
ytfin-heten hos papperet varierar ganska kraftigt, vilket i viss
utsträckning haft en ofördelaktig inverkan på bildkvaliteten
(speciellt i första bandet).
Sammanfattningsvis kan sägas, att böckerna i första
hand är skrivna för tyska förhållanden, vilket givetvis alls
ej hindrar deras bruk i vårt land. De kan tvärtom
lämpligen användas som handböcker av våra svetsingenjörer
och andra tekniker inom svensk industri. Även som
lärobok vid våra tekniska läroanstalter torde de kunna göra
god nytta.
Förf. har för övrigt annonserat ett tredje band, som skall
omfatta "Schweissgerechtes Konstruieren och Berechnen".
En dylik bok skulle utan tvivel kunna fylla ett stort behov
även i vårt land, varför den emotses med största intresse.
Gösta B Fernström
Teehnische Strönmngslehre, 3:e uppl., av Bruno Eck.
Springer, Berlin 1949. 398 s., 372 fig. 24 DM.
Boken behandlar den tekniska hydro- och
aeromeka-niken: de hydrostatiska grunderna, strömningsläran,
strömning under friktion, avlösningsfenomen, fasta kroppars
uppträdande i strömningsfält med tillämpningar,
motåtgärder mot avlösning, kavitation, gasdvnamik och
strömningstekniska mätmetoder.
Redan den första upplagan av boken, som utkom 1940,
fann avsevärd spridning i Sverige, vilket den väl
förtjänar på grund av sin klara disposition och det
lättförståeliga framställningssättet. Boken är mycket väl tillrättalagd
för praktiskt bruk och anknyter alltid till viktiga
tillämpningar. I den nya upplagan fäster man sig särskilt vid ett
intressant kapitel, som ger en strömningsteknisk
behandling av förloppet vid förbränning. Sålunda behandlas
turbulent blandning av gaser med vätske- eller
stoftpartiklar och dessas förbränning. Kapitlet om
strömningstekniska mätningar har också avsevärt utvidgats.
Boken kan varmt rekommenderas som läro- och
uppslagsbok för laboratoriet och driften såväl för fackmän
inom området som för ingenjörer, som sysslar med dess
gränsområden, t.ex. värmetekniker. sm
Steam turbine theory and praetice, 5:e uppl., av
William J Kiearton. Pitman & Son, London 1948. 640 s.,
388 fig. 22 sh. 6 d.
Första upplagan av detta arbete kom ut 1922 och den
nu utgivna är den femte i ordningen. Boken är främst
avsedd att vara en lärobok om ångturbinerna, och i
samband med turbinteorin behandlas även de närliggande
områdena inom termodynamiken. I ett inledande kapitel
beskrives ångturbinernas arbetssätt och olika huvudtyper av
turbiner. Härefter redogöres för vattenångans egenskaper,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
