- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
731

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1950 - Kon som värmepump — en lösning av lantgårdens värmeproblem, av Mårten Blomqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.5 augusti 1950

731

Kon som värmepump —
en lösning av lantgårdens
värmeproblem

Civilingenjör Mårten Blomqvist, Stockholm

621.577 : 636.083.1

På grund av att kor och andra djur i ladugårdar
producerar stora värme- och vattenångmängder, som avges till
omgivningen genom avdunstning, uppkommer oftast
svårigheter att på ett tillfredsställande sätt ordna med
bortven-tilerandet från ladugården av dessa värme- och
fuktmängder. En ko avger i medeltal totalt ca 20 000 kcal värme och
8 à 9 kg vattenånga per dygn1- 10. Särskilt är de stora
vatten-ångmängderna besvärande, enär de, om de ej bortföres i
tillräcklig grad, verksamt bidrar till väggarnas och övrig
byggnadsmaterials förstöring. För att hålla ned den
relativa fuktigheten i ladugården tvingas man därför att
anordna ventilation av en storleksordning, som ofta är svär
att tillfredsställande uppehålla.
Därför är det synnerligen välkommet, om man kan hitta
på något effektivare sätt att bortföra dessa ladugårdens
överskottsprodukter. Ett sådant sätt, som dessutom
samtidigt utnyttjar djurens värme- och vattenångproduktion
för nyttigt uppvärmningsändamål, har man i sättet att
med värmepump överföra såväl det kännbara värmet som
värmet i vattenångan från ladugården till den plats eller
utrymme, som man önskar uppvärma2-s. Det allmännaste
värmebehovet utgöres av bostadshusets uppvärmning under
årets kalla period.

I stället för att som nu, då av kornas totala normala
värmeproduktion i medeltal endast ca 30 % erfordras för
att täcka ladugårdens utstrålningsförluster och resten
måste ventileras bort till ingen nytta, avses här att med
hjälp av värmepump utnyttja omkring hälften av kornas
normala värmeproduktion för nyttigt
uppvärmningsändamål medan fortfarande lika mycket (ca 30 %) åtgår för
ladugårdens uppvärmning och resten avses för en mindre
men dock fullt tillräcklig naturlig ventilation.

Fig. 1 visar schematiskt ett enkelt fall, när värme
överföres från ladugården L till en bostad B eller den plats,
som skall uppvärmas genom värmepumpanordningens
1—2—3—4 medverkan. Den värmeupptagande delen 1
ligger inuti ladugården L och den värmeavgivande delen 2 är
belägen i B. Själva värmepumpaggregatet, här angivet
som kompressor med motor 3 samt strypventil 4, kan vara
beläget, där det bäst passar — i L i B eller på annat
närliggande ställe. Fig. 2 visar schematiskt huru
värmepumpanordningen kan med trevägsventilerna 9 och 10
omkopplas till att arbeta som en vanlig kylmaskin och kyla
rummet K, medan det därvid upptagna värmet avgives av
kondensorn 7. Strypventilen betecknas med 8 och
kyl-evaporatorn med 6.

Anordnandet av ett sådant kombinerat
luftkonditionerings- och uppvärmningssystem för ladugården och
bostaden blir därvid också gynnsamt ur flera synpunkter.

Dels är värmet lättåtkomligt och erhålles i ladugården utan
särskild kostnad, dels har värmekällan (ladugården)
relativt hög och jämn temperatur av ungefär samma
storleksordning som bostadens temperatur. Därför behöver man
ej "lyfta" eller "pumpa upp" värmet från en relativt låg
temperatur till den för bostaden önskade
temperatur-höjden, såsom fallet är vid tidigare anordnade
värmepumpanläggningar för bostadsuppvärmning. Härvid har värmet
tagits från jord eller vatten i brunnar eller floder ävensom
från ytterluften, vilken senare som bekant även kan variera
betydligt i temperatur under vintern.

Före kriget fanns endast ett fåtal värmepumpanläggningar
för bostadsuppvärmning bl.a. i Schweiz4’ 6 och USA6.
Under de senaste åren efter kriget har i USA installerandet
av värmepumpanläggningar för såväl större som mindre
hus tagit fart7. Att intresset härför är stort framgår även
av facklitteraturen. Att värmekällans beskaffenhet samt
dennas temperaturnivå är av alldeles särskild betydelse i
detta sammanhang har även observerats i USA, vilket
framgår av bl.a. följande citat: "Because of the large
eco-nomic advantages offered such special heat sources need to
be carefully investigated"8 samt "The most important heat
pump problem today insofar as residential applications
are concerned continues to be that of heat sources"9
ävensom "The future development of space heating by the heat
pump is to a considerable degree dependent ön the
success-ful adaptation of available heat sources"10. Som ett
koncentrat av synpunkterna på värmepumpproblemet i USA
torde följande citat vara belysande: "The heat pump is
a commercial reality and a definite factor in the future
heating and air conditioning fields14."

Värmepumpens funktion skulle enkelt kunna beskrivas
på följande sätt: Den vanligen elmotordrivna
värmepumpens kompressor pumpar ett giftfritt och ofarligt medium
(motsvarande t.ex. köldmediet "freon" i en vanlig
kylmaskin) runt i systemet, varvid värme upptas (överföres
till mediet genom rörytorna) i ladugården och avges
(överföres från mediet genom rörytorna) till bostaden eller det
utrymme, som skall uppvärmas. Det sker med andra ord
endast en transport av värmet från ladugården till
uppvärmningsstället. Man kan också därför jämföra hela
anordningen med ett transportband, där en motor i ena fallet
driver transportbandet runt med en viss last, som pålastas
i ena änden och avlastas i den andra änden av bandet och
i andra fallet driver värmepumpens kompressor en vätska
runt, varvid värme pålastas i den ena änden och avlastas
i den andra änden av systemet.

För kompressorn tillkommer, utöver det så att säga rena
transportarbetet, ytterligare ett arbete för att höja
temperaturnivån på det transporterade värmet från den
temperatur det har vid upptagningsstället till den temperatur,
som erfordras vid uppvärmningsstället för att erforderligt
temperaturfall till omgivningen skall erhållas. Storleken
av detta arbete är direkt beroende av den befintliga
temperaturskillnaden mellan värmekällan och
uppvärmningsstället. Denna temperaturhöjning av det
värmetransporte-randet mediet sker genom komprimering av mediet, när
det i gasform passerar kompressorn. Ju högre
temperaturhöjning, som erfordras, desto högre måste gasens
temperatur och därmed tryck höjas i kompressorn. Hos en gas
är ju tryck och temperatur bundna till varandra så att
mot ett högt tryck svarar en hög temperatur och tvärtom.

Fig. 1. Värmepumpöverföring från
ladugård till bostad.

Fig. 2. Värmepumpens
införande som kylmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free