Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1950 - Böcker - Paper base laminates, av Gunnar Svenson - The influence of solutions of salts on the elastic properties of cellulose fibers, av SHl - AB Atlas Diesel - AB Gösta Nyström - AB Continental Import - TNC: 16. Själv(t), var(t)dera, gradvis(t) m.m., av J W - Problemhörnan, av A Lg - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792
TEKNISK TIDSKRIFT
tiska egenskaper, deras provning och användning.
Pappers-laminatens styrka, låga nr-vikt, elektriska och termiska
egenskaper samt deras relativa korrosionsbeständighet har
gjort dem mycket användbara inom exempelvis
elektrotekniken, flygplansfabrikationen, byggnadsämnesindustrin
jämte många andra industrier. Boken behandlar särskilt
ingående fabrikationen av lämpligt papper samt själva
tekniken vid framställning av laminaten. Både tillverkare och
förbrukare får vidare många goda råd och uppslag. Boken
har även ett stort intresse för pappersfabrikanten. Varje
kapitel avslutas med en fyllig litteraturöversikt.
Gunnar Svenson
The influence of solutions of salts ön the elastic
pro-perties of cellulose fibers, av B W Asmussen, Frode
A|ndersen & B KiRAWACK. Träns. Dan. Acad. techn. Sci. nr 5
1950. G E C Gad, Köpenhamn 1950. 13 s., 11 fig. 3 dkr.
Undersökningarna har gjorts med lösningar av NaBr, KF,
NaF och ZnCL>. Det sistnämnda saltet har ägnats största
uppmärksamheten, då det visat sig särskilt intressant på
grund av sin förmåga att lösa cellulosa. SHl
AB Atlas Diesel, Stockholm, har givit ut en katalog över
bert/borrmaskiner, Coromant hårdmetallborrar,
lastmaski-ner m.m. för gruv- och tunneldrift. Av stort intresse är
den borrvagn, som företaget har konstruerat för
användning vid drift av orter och tunnlar och som har kommit
till användning vid ett norskt kraftverksbygge. Uppgifterna
om Coromant-bergborrarna och deras egenskaper jämfört
med vanliga stålborrar är värdefulla. I övrigt finns goda
beskrivningar av firmans olika borrmaskiner,
lastmaskiner, hasplar och centrifugalpumpar, samtliga drivna
med tryckluft. Katalogen avslutas med uppgifter om
tryck-luftarmatur.
AH Gösta Nyström, Stockholm. Ett engelskspråkigt
prospekt "Noble metal catalysts" beskriver de viktigaste
användningarna av katalysatorer av ädla metaller samt anger
de former, i vilka dessa förekommer. Den ökade
betydelse, som ädla metaller — särskilt platina och silver —
har fått som katalysatorer inom den kemiska industrin,
har medfört en standardisering av vissa typer, som nu
tillverkas i större kvantiteter. I prospektet ingår även en
förteckning över litteratur i ämnet.
AB Continental Import, Stockholm. Prislista över Nore
glödlampor.
TNC
K». Själv(t), var(t)dera, gradvis(t) m.m.
Ordet själv heter i plural själva; jag själv, vi själva. I
analogi med halv, halvt, halva borde man i neutrum säga
självt, och denna form är korrekt men låter ofta något
ansträngd, varför i ledigare stil även formen själv i
neutrum bör anses tillåtlig. Detta gäller särskilt
sammanställningen sig själv, t.ex. "det gick av sig själv", "ordet är i
sig själv riktigt", "det säger sig själv".
Neutrumändelsen -t tillkommer ordet var i betydelsen
varje, t.ex. var och en, vart och ett; vart fjärde exemplar.
I uttrycket var sin böjes dock aldrig var, utan det heter
"rummen har var sin ingång", trots att betydelsen är: vart
och ett sin ingång. Som förled i sammansättningar med
-annan, -derå och -enda skall ordet normalt få
neutrum-ändelse: vartannat, vartdera, vartenda. I st.f. vartdera är
emellertid vardera som neutrum vanligt och torde få
tolereras; "en stol i vardera hörnet".
Adverben delvis, försöksvis, gradvis, tidvis och andra
på -vis kan ibland uppträda som adjektiv och bör då
böjas som sådana; "denna delvisa överensstämmelse",
"det medgivna försöksvisa användandet av.. .". Obestämd
form neutrum är inte så vanlig men bör skrivas t.ex.
"konstatera ett gradvist inträngande av .. .". Bäst är dock
att undvika sådana konstruktioner och i stället skriva
t.ex. "ett inträngande gradvis" eller "konstatera att...
gradvis intränger", där i båda fallen gradvis är adverb.
Adverbet precis ses också någon gång använt som
adjektiv och heter då i neutrum precist, t.ex. ett korrekt och
precist sätt. Även adverbet gratis kan stå som adjektiv,
"ett gratis reklamerbjudande" men måste då lämnas oböjt.
Detsamma gäller ordet lagom: "på lagom håll", "skorna
är alldeles lagom".
Det är ju mycket vanligt att adverb avledes av adjektiv
genom tillägg av -t, t.ex. plötslig ankomst, ban kom
plötsligt. Detta har gjort att man ibland kan få höra formerna
"precist" och "gratist" och kanske också "delvist" använda
för själva adverben, vilket icke får anses som korrekt. Ett
annat adverb som ibland får otillbörlig t-ändelse är
"straxt"; det måste alltid heta strax, "tåget kommer strax".
Adverbet eljest slutar däremot normalt på t, låt vara att
formen "eljes" ibland förekommer och ej får betraktas
som felaktig.
Adjektivens pluralformer är i modern svenska lika för
alla genus. Man behöver därför i fråga om sådana uttryck
som "gamla anor", "kära föräldrar", "vuxna syskon" inte
veta vad de aldrig eller sällan i singular förekommande
substantiven anor, föräldrar, syskon har för genus; det
blir i varje fall: gamla, kära, vuxna. Undantag härifrån
bildar räkneorden tjugoen, tretti(o)en . . ., vilka som
bestämningar till plurala neutrala substantiv normalt får formen
tjugoett osv. Om man inte förut haft anledning grubbla
över vad ordet syskon har för genus, därför att man aldrig
använt det i singular, så blir frågan aktuell när man talar
om "tjugoett syskon". Det blir emellertid allt vanligare
att även i neutrum säga tjugoen osv., alltså tjugoen syskon,
tjugoen skott, trettien hänglås i förråd. Detta torde numera
få anses tillåtligt; i det speciella fallet tjugoett år, trettiett
år osv. måste man dock fortfarande säga -ett.
Ett kinkigt ord är fel. Det är i grunden ett substantiv.
Motsvarande adjektiv är felaktig, i betydelsen behäftad
med fel. Ofta användes ordet emellertid som oböjligt
adjektiv i betydelsen orätt, t.ex. fel person, fel tåg, fel
skor, och likaså som adverb i betydelsen oriktigt, miste,
t.ex. vara fel underrättad, höra fel, räkna fel, ta (ga) fel,
slå fel. Dessa användningar av ordet fel utpekas ibland
som icke önskvärda. De har emellertid blivit så vanliga
och är så bekväma att TNC vill tala för deras
godkännande. Sammansättningar av typen feladressering,
felkoppling, felskrivning, felsteg osv., där fel just har den
påtalade betydelsen, finns ju i myckenhet. — Att låta
adverbet få formen "felt", t.ex. "det slår inte felt", är
dialektalt och kan ej tillrådas. J W
Problemliörnan
Problem 6/50. I
vidstående figur är vinkeln
cx och sträckan O Aa
givna. Konstruera en
punkt P så beskaffad att
en liten förflyttning av P
längs linjen OP ger
samma relativa ändring av
sträckan OP som den
relativa ändringen av
sträckan AP. A Lg
Rättelse: I uppsatsen "Undergräver tekniken den
mänskliga existensen?" i Tekn. T. 1950 s. 667 skall i sp. 2 r. 6
stå "Energi och rörelseutvecklingens summakurvor ...",
och i samma spalt r. 7 nedifrån! "..., alltså närmast
individuellt, ...". På s. 668 sp. 1 r. 31 skall stå "Man gör med
människans miljö som .. .".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
