Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Framtidens hus, av Eric Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Hur livet skall levas
enligt Niemeyer.
fritt fantiserande form som stammar från Miro
och Arp." Man vågar dock anta, att denna
"slutgiltiga" lösning inte skall avhålla likasinnade
från vidare försök i samma anda. För den som
skall skriva om framtidens hus är det dock föga
hoppingivande att något längre fram finna:
"Den akt av korsbefruktning medelst vilken
skapande impulser fortplantas i konsten förblir ett
mysterium trots allt som skrives därom. Ändå
kan studiet av modellerna och ritningarna bidra
till att antyda hur den nutida arkitekturen har
nått fram till sina karakteristiska synliga
former."
Niemeyers villa är alltså förlagd på en sluttning
mot Stilla Havet, och bottenvåningen är i stor
utsträckning befriad från ogenomskinliga
väggar, enligt arkitekten för att "maximalt utnyttja
den underbara utsikten". Markiser, barer m.m.
sörjer emellertid för att den civiliserade
nutidsmänniskans cirklar icke blir rubbade, fig. 8. Ett
slingrande soldäck förenar — estetiskt genom sin
form, praktiskt genom en trappa —
övervåningen med den av Roberto Burle-Marx utformade
trädgården, vilken synes nå ända ned till plagen.
Under övervåningen och soldäcket breder så
bottenvåningen ut sig, ömsom inom- och ömsom
utomhus, med komfortabla grupper här och var.
Lägger man härtill en skicklig cocktailblandare,
palmernas sus och havets brus, så förstår var
och en att detta måste sätta spår för framtiden
i känsliga sinnen, och nya korsbefruktningar
skall säkert inte låta vänta på sig.
Hyreshus
Några hyreshus har på senare tid blivit mycket
omtalade. Det ena är Le Corbusiers "vertikala
stad" i Marseilles, fig. 9, en gigantisk byggnad,
beräknad att rymma bortåt 400 lägenheter med
över 2 000 invånare sammanlagt. Även denna
byggnad säges utgöra syntesen av en lång
utveckling. Det är Le Corbusiers av ett livs
erfarenhet renade och fördjupade strävan som här
kommit till uttryck, en strävan att med
arkitektoniska medel bidra till lösningen av det sociala
problem som uppstått i vårt industrialiserade
samhälle.
Den moderna stadsmänniskan är enligt Le
Cor-busier avstängd från tre av våra djupaste
kraftkällor — naturen, avskildheten och ett verkligt
samhällsliv, och detta missförhållande avhjälpes
alls inte i våra vanliga förstäder med sin låga
bebyggelse, där det levande samhällslivet
försvåras och de små gräsytor man får rum med blir
orimligt dyrköpta. Den "vertikala staden",
däremot, samlar människorna i koncentrerade
grupper och lämnar naturen så gott som fri,
lättåtkomlig, frisk och stimulerande. Så bygger nu
alltså Le Corbusier detta sjuttonvåningshus på
pelare, fig. 10 och 11, omkring vilket ljus och
luft skall spela, under vilket parken obehindrat
skall "flyta fram" och inom vilket ett rikt
samhällsliv skall kunna blomstra. Under markplanet
lägger han garage, värmecentral m.m., i sjunde
och åttonde våningarna butikscentrum,
tvättinrättning, post, restauranter, hotell m.m. och i
Fig. 9. Skiss till Le Corbusier’s "vertikala stad" i Marseilles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
