Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Begreppssystemet — ett förslag till klassificering av teknisk och vetenskaplig litteratur, av Ejnar Wåhlin - Hur långt kan formgivningen gå? av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1950
837
UDK Begreppssystemet
n. Allmänt
i. Filosofi. Psykologi. Etik 1. Matematik-fysikgruppen
2. Religion. Teologi 2. Material
3. Samhällsvetenskap. Rätt Förvaltning 3. Naturen
4. Språkvetenskap. Filologi 4. Kulturen
5. Matematik. Naturvetenskap 5. Samhället
6. Tillämpad vetenskap Medicin. Teknik 6. Speciell teknik (teknik
karakteriserad av sitt ändamål)
7. Konst. Musik. Idrott 7. översikter
8. Litteraturhistoria Skönlitteratur
9. Geografi. Biografi. Historia
Materialgruppen indelas efter materialens ursprung, alltså
t.ex. metalliska, mineraliska, organiska material, med en
inledande grupp för "allmänt om material", bl.a. den
grundläggande kemin, kärnfysiken m.m. samt en
avslutande grupp, behandlande vissa speciella materialgrupper,
karakteriserade ej av sitt ursprung utan av sitt
användningsområde, t.ex. textil, bränsle, målningsmaterial osv.
Naturgruppen indelas i universum, jordklotet, jordytan,
atmosfären, växter, djur, människan (fysiskt).
Till Kulturgruppen hänföres de andliga
kunskapsområdena samt den enskilda människans behov och intressen.
Till gruppen Samhället hänföres olika former av
organiserad mänsklig samverkan, såsom administration,
ekonomi, politik, juridik osv. I grupperna kulturen och
samhället kan knappast så strikta underindelningar som i
grupperna 1—3 göras utan man får gå mer enligt gängse
indelningsgrunder.
Till gruppen Speciell teknik hänföres sådan teknik som
ej lämpligen kan anknytas till något under 1—3
presenterat begrepp. Denna teknik karakteriseras i stället av sitt
ändamål. I gruppen återfinnes som underrubriker t.ex.
byggnader, skrift- och bildteknik, fordon och transportteknik.
Under gruppen översikter återfinnes tidsöversikler
(historia), rumsöversikter (geografi) m.m.
Ett system enligt dessa principer bör kunna passa icke
blott som universalsystem utan även som specialsystem
för alla fack. För närvarande använder ju de flesta fack
specialsystem vid sidan av UDK, vilket givetvis medför
komplikationer. Karakteristiskt för ett begreppsystem är
att varje fack (bransch) breder ut sig över stora delar av
systemet i stället för att som i UDK trängas ihop i vissa
anvisade fållor, vilket sammanhänger med principen att
dokument klassificeras efter begrepp (dvs.
kunskapsmaterialets egen natur) och ej efter avsedd användning. Detta
passar även väl ihop med tendensen till att alltmera bygga
på specialbibliotek. För att även möjliggöra en indelning
efter användning kan man tänka sig att ånge tilläggstal
betecknande facket i fråga.
Indelningen gör ej anspråk på att vara fullt logiskt
motiverad, ty en viss kompromiss mellan praktiska och logiska
krav måste ofta göras, men den står dock på betydligt
fastare grund än t.ex. UDK. De olika huvudgrupperna har
givits utrymmen i ungefärlig proportion till kvantiteten av
facklitteratur inom resp. områden, ej i proportion till resp.
områdes verkliga betydelse, varom ju knappast någon
objektiv uppfattning kan göras gällande.
Intresserade kan direkt från mig erhålla en utförligare
beskrivning av riktlinjerna i stencilerad utskrift.
Hur långt kan formgivningen gå? Numera kan
formgivningen av en produkt vara nyckeln till framgång eller
misslyckande. Vilketdera det blir beror i hög grad på, hur
man har förstått att träffa konsumentens smak. Nu finns
det inga konkreta fakta, inga kurvor eller ekvationer, med
vilka man kan förutspå publikens reaktion inför en
avancerad formgivning. En del empiriska slutsatser kan
emellertid formuleras, och de som här följer har
utkristalliserats under konstruktion, och formgivning av tusentals
produkter, förpackningar och konstruktioner för över ett
hundratal firmor hos det största företaget för industriell
formgivning i USA, Raymond Loevvy Associates.
Då ett välkänt företag under en längre tid med framgång
massproducerar en viss produkt, har utseendet hos denna
en tendens att bli till norm inom sin bransch. Dess form
accepteras av allmänheten mer eller mindre som en
standard för produktens utseende. En utformning, soin skarpt
avviker från denna norm, innebär en avsevärd risk för
tillverkaren — en risk som emellertid kan ha både
positiva och negativa sidor.
Risken ökar med kvadraten på skillnaden i utformning
mellan normen och den avancerade modellen då det
gäller en stor tillverkare, men med kuben på skillnaden då
det gäller mindre tillverkare; det är nämligen svårare för
dessa senare att få en ny norm att slå igenom, genom att
de icke kan dominera marknaden med sin nya produkt.
Om den mindre tillverkaren lyckas etablera sin egen
norm, kommer detta att föranleda den större tillverkaren
att göra sin nästa produkt mera avancerad än vad som
från början var hans avsikt, och att därmed etablera en
ny och skiljaktlig norm. Å andra sidan kan den större
tillverkaren hämnas genom att i stället minska skillnaden i
formgivning, för att kraftigt hävda giltigheten av sin
egen norm. Oftast lyckas han i sina föresatser genom den
levande kraften i sin masstillverkning.
I sitt val av form influeras konsumenten av två motsatta
faktorer: dragningskraften till det nya och motståndet
mot det ovanliga. (General Motors forskningschef Kettering
har sagt: "Allmänheten är mycket mottaglig för nya
produkter så länge som de är exakt lika de gamla".) Då
motståndet mot det ovanliga når chocktröskeln och ett
köpmotstånd sätter in, har produktens formgivning dock nått
gränsen för den mest avancerade utformning som kan
accepteras. I stort sett kan man säga, att detta
gränsstadium har nåtts då 30 % eller mera av konsumenterna
ger uttryck åt en negativ reaktion mot produkten. Om
utformningen synes konsumenten vara alltför radikal, gör
han motstånd mot den, vare sig formen är ett mästerverk
eller icke. Med andra ord kan en forms egenvärde icke
vid gränsstadiet övervinna motståndet mot dess radikalism.
Det finns några underordnade, men välkända konstanta
faktorer att ta hänsyn till i detta sammanhang: ungdom
i tonåren är mest receptiv för avancerade idéer; två ogifta
personer, vilka vardera har hög receptivitet, får den
nedsatt så snart som de gifter sig (den kollektiva smaken är
mera ortodox); äldre personer influeras för närvarande i
allt högre grad av smaken hos tonårsgruppen; kvinnan
är ofta den avgörande faktorn vid köpet, men hennes
inflytande minskar med giftermålets längd och når ett
bottenvärde för att sedan öka i ålderdomen.
Mottaglighetsgränsen för en avancerad produkt varierar med topografi
(t.ex. stad och land), klimat, säsong, inkomstnivå osv.
Av ovanstående framgår, att varje avancerad form
medför risker för tillverkaren. Den skicklige tillverkaren synes
emellertid vara den, som är villig att ta en "beräknad"
risk. Ett stort och framgångsrikt företag kan visserligen
år efter år klara sig utan att ta ett minimum av sådan
risk. Dess egen norm verkar som ett svänghjul ur
formgivningssynpunkt, och detta kan fortgå till dess ett lika
betydande företag lyckas etablera en annan norm.
Likaså kan ett mindre företag fortleva under mycket
lång tid utan att behöva ta mer än ett minimum av risk,
så länge som det noga följer den accepterade normen
sådan den har etablerats av den ledande tillverkaren. Ett
sådant företag kommer emellertid icke att gå framåt, och
sannolikt kommer det så småningom att slockna av.
Om kvalitet, konstruktion och pris är det riktiga synes
emellertid den beräknade risken vara en öppen dörr till
framgång och expansion för en sådan liten tillverkare.
Den beräknade risken får emellertid aldrig föra
formgivningen på andra sidan gränsområdet. Till all lycka kan
detta bestämmas med god säkerhet genom
förhands-undersökningar (SAE J. maj 1950). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
