Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Böcker - Cold cathode fluorescent lighting, av G Günther - »Det var en gång en smedja» - AB Svenska Bostäder - Thulebolagen - SLT-koncernen - Skandinaviska Banken - Asea - Svenska Elfabriks AB Selfa - E T Rahm AB - British Electrical and Allied Manufacturers' Association - Marconi Wireless Telegraph Co. Ltd. - TNC: 18. Alfabetiska register, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 oktober 1950
903
att förf. lyckats i sin uppgift att ge en kortfattad och
lättbegriplig översikt över denna del av den moderna
belysningstekniken. G Günther
"Det var en gång en smedja" är en 56-sidig
minnesskrift, som AB Färe Armaturfabrik, Sibbhult, har givit ut till
sitt trettioårsjubileum. Av skriftens 26 textsidor upptas 18
av en historik över den gamla snapphanebygd, där
firmans anläggningar är belägna. Själva firmahistoriken är
kort, och ett trevligt uppslag är de personligt lagda
uttalandena från några anställda. Däremot är uppgifterna
om fabrikens nuvarande tillverkningsprogram tunnsådda.
På 30 bildsidor får man sedan se hur Färeindustrierna
och samhället Sibbhult ser ut i dag. Bilderna är delvis
utvalda med väl stor självmedvetenhet, men utförandet är
perfekt.
AB Svenska Bostäder, ett fastighets- och
byggnadsbolag som helt ägs av Stockholms stad, redogör i en
24-sidig illustrerad broschyr för verksamheten 1949. Utom
den officiella verksamhetsberättelsen ingår en mängd —
delvis väl ensidiga — kommentarer.
Thulebolagen, Stockholm, redogör i en 76-sidig
publikation för verksamheten 1949. De sex första sidorna, som
upptas av en kommentar till boksluten med instruktiva
diagram, är de enda av större intresse för allmänheten.
Besten av publikationen är "siffror": balansräkningar,
vinst- och förlusträkningar, revisionsberättelser osv.
SLT-koncernen, Stockholm. Redogörelsen för
verksamhetsåret 1949/50 upptar utom årsredovisning med
koncernbalans även ett antal utmärkta bilder och diagram, som
närmare belyser rörelsen. Dessa kommentarer är avsedda
att ersätta den separata berättelse, som verkställande
direktören tidigare om åren har avgivit (Tekn. T. 1949
s. 828).
Skandinaviska Banken, Stockholm, talar för
användningen av nattfack i foldern "Det har inte hänt något
ännu".
Asea, Västerås. Det 20-sidiga illustrerade prospektet nr
7229 "Ventilavledare XRA, XRB" behandlar avledare av
firmans normala serie, som utförs för anslutning till nät
med en nominell driftspänning av högst 80 kV vid isolerad
nollpunkt och 100 kV vid direktjordad nollpunkt.
Svenska Elfabriks AB Selfa, Enköping. Ringkatalog
nr 3 över kapslad elmateriel upptar huvudsakligen
silumin-kapslad materiel. Med hänsyn till svårigheten att vid en
eventuell avspärrning producera tillräckligt med silumin,
har firman även tagit upp tillverkningen av flera typer
i gjutjärn. I samband härmed uttalar firman ett
önskemål om terminologin. Det har nämligen visat sig, att många
i uttrycket "gjutjärnskapslad materiel" även inrymmer
mässings- och siluminkapslad materiel och man föreslår
därför adjektivet "gjutgodskapslad" till användning i
sådana fall, då någon specifikation av materialet icke avses.
E T Rahm AB, Stockholm. "Pressmassef örvürmning med
högfrekvens" är ett 8-sidigt prospekt över av firman
tillverkade högfrekvensförvärmare för härdbara
plastpress-massor.
British Eleetrical and Allied Manufacturers’
Association, London, beskriver i en 12-sidig broschyr "Whg
Trolleybuses?" fördelarna med trådbussdrift.
Marconi Wireless Telegrapli Co. Ltd., London,
beskriver i ett fyrsidigt prospekt "VHF Walkie-Talkie
Equip-ment" en "bärbar telefonkiosk", dvs. en portabel
radiosändare och -mottagare med en total vikt av 6,8 kg.
Apparaten är särskilt lämplig för press, polis- och brandväsende,
navigering i hamnar, byggnads- och kabelarbeten samt
marktjänsten pä flygfält.
TNC
18. Alfabetiska register
1 alfabetiskt uppställda ordböcker och i alfabetiska
register brukar uppslagstermerna vara placerade i kolumner
med begynnelsebokstäverna mitt under varandra. Hur
enskilda ord ordnas alfabetiskt är allom bekant: "rem" går
t.ex. före "ren", och dessa ord går före "renlig". Men så
snart man kommer till flerordstermer varierar praxis. I
Nordisk familjebok och liknande uppslagsverk går
"allmänning" före "allmän rådstuga", men eljest torde det vara
vanligast att man först räknar upp alla flerordstermer
som börjar med ordet "allmän" innan man går till
"allmänhet", "allmänning" osv. Denna sistnämnda princip
till-lämpar TNC i sina alfabetiska uppställningar; den kan
uttryckas så, att tomrum (mellan ord) går före a i alfabetet.
Jämte flerordstermer börjande med "allmän" kan
registret innehålla t.ex. "allmänna system", "allmänt möte".
TNC har funnit lämpligt att bortse från böjningen när
termerna ordnas, och resultatet kan då bli exempelvis:
allmänt möte lina
allmänna system linors beräkning
allmän väg linje
Båda de nu anförda slagen av avvikelse från strikt
alfabetisk följd underlättar letandet i långa uppräkningar och
får anses motiverade därav.
Ibland anges flerordstermer med ordföljden omkastad för
att huvudordet skall komma först, t.ex. "motor, kapslad",
"motor, synkron". I vissa böcker kan man få se sådana
termer grupperade för sig och termer av typen "motor för
remdrift", "motor med släpringar" sammanförda för sig
— och ordningsföljden hos dessa två grupper inbördes
kan vara olika. I andra böcker tas ingen hänsyn till
kommat, utan termerna ordnas rent alfabetiskt:
motor för remdrift
motor, kapslad
motor med släpringar
motor, synkron
Detta sätt kan rekommenderas för normala fall.
Använder man av någon orsak en gruppering sådan som nyss
antytts, bör grupperna helst vara typografiskt slutna, dvs.
framstå tydligt avskilda genom lämpliga typografiska
åtgärder. Dessa kan bestå i indrag på olika sätt, eller
uppräkning av termerna i vågrät följd (på så många rader
som behövs) i ett stycke för vardera gruppen, osv.
Huvudsaken är att man strax ser att gruppering gjorts och att
man fort finner den grupp man söker.
Förekommer uppdelade sammansättningar med lederna
omkastade t.ex. "motor, likströms-" bör sådana termer
inordnas som om bindestrecket inte funnes.
Ett alfabetiskt register till en bok, i vilken de olika
termerna förekommer i sina begreppsmässiga sammanhang,
kan uppställas utan andra avvikelser från den strikta
alfabetiska följden än de ovan nämnda. I alfabetiskt
uppställda ordböcker däremot finns inga sådana sakliga
sammanhang att falla tillbaka på, och åtminstone i större
sådana böcker med strängare språkliga krav brukar man
låta alla sammansättningar med gemensam förled komma
i en följd, med överhoppande av andra ord som alfabetiskt
skulle kommit emellan. Så t.ex. låter man efter
prepositionen "med" alla sammansättningar med denna förled
komma i obruten följd: med, medansvar, medansvarig...
medömkan, medömkansvärd, och först därefter inför man
medalj, medan, medel, medicin och andra ord som alfabetiskt
blivit förbigångna. Även sådana sammansättningsgrupper
bör göras typografiskt slutna.
Ytterligare några frågor rörande redigering av alfabetiska
register kommer att diskuteras i nästa TNC-spalt. J IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
