Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1950 - Böcker - Chemistry and industry of starch, av SHl - Mitteilungen aus dem Institut für organische Chemie. VI, av Gunnar Svenson - Subtraktiv farveblanding, av SHl - Beretning II fra Kornudvalget, av SHl - Aktuella ensileringsfrågor - AB Alkafol - AB Separator - Skandiaverken - Insänt: Den kemiska industrins tidevarv — och utbildningen, av Bengt Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
935
lämnat alltför små spår i texten, ty denna innehåller dels
många upprepningar, dels är materialet inom flera
områden fördelat på två eller tre olika kapitel. Det förra
har gjort bokens sidantal onödigt stort, och det senare
försvårar läsningen men minskar naturligtvis icke bokens
sakliga värde. SHl
Mitteiliingen aus dein Institut für organische
Che-mie. VI, av Erik Larsson. CTH Handl. 94. Gumperts,
Göteborg 1950. 28 s. 3 kr.
Förf. redogör på de första sidorna för en
framställningsmetod för 4-acetaminofenyl-metyl-sulfon ur
4-acetamino-bensolsulfinsurt natrium och dimetylsulfat. Sedan följer en
kort beskrivning av 4-aminofenyl-etyl-sulfon och några ur
denna framställda föreningar. Häftets sista sidor upptas
av redogörelser för olika reduktioner med hjälp av
litium-aluminiumhydrid. Härvid visas, att oximerna av
oenant-aldehyd, benzaldehyd, kanelaldehyd, metyletylketon,
cyklo-hexanon, acetofenon och metylbensylketon reduceras till
primära aminer. Gunnar Svenson
Subtraktiv farveblanding, av Aindireas Kornierup.
Teknisk Forlag, Köpenhamn 1950. 304 s. 53 fig. 25 dkr.
Boken är en avhandling för erhållande av teknologie
doktorsgrad vid Danmarks Tekniska Högskola. I dess
första del på ca 100 sidor behandlas de fysikaliska
grunderna för läran om färgmätning, varvid tyngdpunkten lagts på
pigmentfärger. Därefter kommer en experimentell del, där
förf. beskriver en serie försök med blandningar av
pigmentfärger. Boken avslutas med diskussion av olika
teorier för subtraktiv färgblandning och en mycket
omfattande litteraturförteckning. Läran om färger är ett
speciellt och ganska svårtillgängligt område. Den
framställning, som här givits, kan knappast följas utan betydande
specialkunskaper, men för dem, som är något så när
hemmastadda på området, torde boken vara av stort
intresse. SHl
Beretning II fra Kornudvalget. Akad. tekn. Vidensk.
Beretn. nr 11. G E C Gad, Köpenhamn 1950. 164 s. 12 dkr.
1 boken redogörs för resultaten av en undersökning, som
gjorts i Danmark för utrönande av utmalningsgradens
inverkan på mjöls näringsvärde. Efter en diskussion av
denna fråga och en beskrivning av de vitaminer, som
förekommer i dansk spannmål och till vilka hänsyn tagits vid
undersökningen, rapporteras resultaten av bestämningar
av halten tiamin och några B-vitaminer i olika
spannmålsprodukter samt av halten av några vitaminer i kvinno-,
komjölk och lever från nyfödda barn. Därefter diskuteras
människans behov av olika B-vitaminer och
utmalningsgradens inverkan på mjöl- och grynprodukters
näringsvärde. Vidare har B-vitaminhalten i olika brödtyper och
i dansk kost bestämts. Boken avslutas med Kornudvalgets
uttalanden ined anledning av undersökningen. SHl
Aktuella ensileringsirågor, av FoLKiE Jarl, Yngve
Andersson & Åke Haraldson. Jordbrukstekn. Inst. medd.
230. Uppsala 1950. 45 s., 31 fig. 1,50 kr.
I meddelandet har sammanförts tre föredrag vid
Jordbrukstekniska Föreningens årsmöte 1950, vilka behandlar
ensileringsmetoder samt tekniska anordningar och
arbets-åtgång vid ensilering.
AB Alkafol, Stockholm. Den smakfullt utförda 28-sidiga
broschyren "Alkafol i hem och hushåll" ger instruktiva
råd för husmödrar hur de i sina hem skall använda Alkafol
vinylplastfolien.
AB Separator, Stockholm, beskriver i ett 16-sidigt
illustrerat prospekt plattapparater för mejerier. Den
engelskspråkiga broschyren "Purification and dryiny of insulatiny
oil" behandlar rening och torkning av transformatorolja
och det franska prospektet "Séparateurs De Laval pour
huile d’olive" separatorer för olivolja. Alla tre broschyrerna
håller den höga "exportindustristandard", som i allmänhet
utmärker Separators trycksaker.
Skandiaverken, Lysekil, har till sitt 50-årsjubileum
utgivit en 24-sidig festskrift, som i utmärkta bilder i en
tilltalande, västkustbetonad lay out presenterar anläggningar
och tillverkningsprogram.
Insänt
Den kemiska industrins tidevarv — och utbildningen
I Tekn. T. 1950 s. 460 frågas efter anledningarna till och
efterlyser Bed. förslag att påskynda den förhållandevis
långsamma utvecklingen inom svensk kemisk industri. Att i
detalj analysera detta problemkomplex torde överstiga en
persons förmåga. Det vore kanske därför lämpligt att
genast sätta en hjärntrust i arbete. Jag vill emellertid
försöka att belysa problemet ur utbildningssynpunkt och
har då valt att ta upp frågan: Är den svenska kemitekniken
tillräckligt utvecklad för att tillåta en kraftig industriell
expansion?
De flesta anser väl, att den kemiska tekniken i alla länder
är ung och outvecklad. En historisk jämförelse av
utvecklingen inom andra grenar av tekniken ger ytterligare belägg
för denna uppfattning. Låt oss exempelvis betrakta
elektrotekniken. Bedan så sent som vid seklets början existerade
ingen elektroteknik i modern mening. Dåtidens
elektrotekniker var till övervägande del fysiker med
maskinteknisk inriktning eller maskintekniker med elektricitetslära
som specialitet.
Verklig fart på utvecklingen blev det inte, förrän denna i
visst avseende lekmannamässiga verksamhet övergavs och
de tekniska högskolorna och de större industrierna upptog
rent elektroteknisk forskning och undervisning på sina
program. I samband härmed systematiserades det
elektrotekniska vetandet genom att man införde begreppen
kraftteknik, mätteknik, teleteknik etc. Först efter denna
systematisering kunde man tala om elektrotekniken som en
självständig ingenjörsvetenskap.
Om vi ser på den kemiska tekniken av i dag, torde den i
de flesta länder, USA undantaget, befinna sig i ett läge,
motsvarande det som elektrotekniken befann sig i för
femtio år sedan. Endast i USA torde nämligen den kemiska
tekniken ha hunnit utvecklas till ingenjörsvetenskap. Detta
är ett djärvt påstående och därför skall jag motivera det
ur flera synpunkter. För att göra framställningen så enkel
som möjligt, väljer jag att jämföra förhållandena i två
länder: USA och Sverige.
Eftersom förutsättningen för all forskning och utveckling
är högre utbildning, är det av speciellt intresse att se litet
närmare på hur den bedrives i de bägge länderna. Vad som
kanske främst karakteriserar ingenjörsutbildningen i USA
är, att man helt gått ifrån den snäva specialiseringens
princip. Exempelvis har sådana läroämnen som olje- och
gummiteknik praktiskt taget helt försvunnit från
högskolornas kursplaner. Berörda industrier torde snarare ha
vunnit än förlorat härpå. Hur är detta möjligt? Och i
samband hämed, hur kommer det sig att USA förmår att
på kort tid "skaka fram" helt nya, speciella tillverkningar?
Ta som exempel tillverkningen av syntetiskt gummi. Utan
tidigare erfarenheter på detta område byggde
amerikanarna på två år upp en industri, som fyllde hela landets
krigsbehov av denna nyckelvara. Jag tror inte förklaringen till
denna enastående prestation ligger enbart i landets stora
ekonomiska resurser. Till mycket stor del torde
förklaringen vara den, att USA före denna tidpunkt hade börjat
systematisera sitt samlade kemisk-tekniska vetande, så
att erfarenheter från ett tillverkningsområde kunde
nyttiggöras på ett till synes helt annat område. Denna
omständighet får sin förklaring, om man observerar, att all ke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
