Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Konsekvenser av bemanningsökningen på fartyg till följd av sjöarbetstidslagen, av Hjalmar Sjöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
942
TEKNISK TIDSKRIFT
tas av maskinella eller instrumentala
anordningar, torde svaren i dag bli ungefär följande.
Fartygsbefälets arbete med fartygets navigering
utföres i regel av én befälsperson åt gången, som
går vakt 0111 vakt med en eller två andra
befälspersoner. De nya anordningar, som under senare
tid har ställts till fartygsbefälets förfogande för
fartygens navigering såsom pejlapparater,
ekolod, radar, Decca, Consol, Loran etc. ersätter ju
på intet sätt navigatörens arbetsuppgifter, även
0111 de ger honom effektiva hjälpmedel att
navigera på ett tillfredsställande sätt. Dessa
navi-gatoriska hjälpmedel kräver i stället noggrann
uppmärksamhet av vakthavande fartygsbefälet,
eller av särskild därtill avdelad person, om
anordningarna skall bli till avsedd nytta. När
exempelvis radar användes under svårare
förhållanden, torde en person ständigt böra iaktta
radar skärmen och följa radarbildens växlingar,
och denna person bör helst vara
navigationskun-nig. Här kan det sålunda ifrågasättas, om det
icke är nödvändigt att för rätta handhavandet
av radar rent av öka, i stället för minska
fartygsbefälets antal på bryggan när svårare
väderleksförhållanden är rådande. I varje fall torde
man inte kunna räkna med, att man skall kunna
reducera fartygsbefälets antal ombord på våra
fartyg på grund av de navigatoriska hjälpmedel
och andra förbättrade anordningar, som för
närvarande står till förfogande eller som kan
förväntas bli tillgängliga inom närmaste tiden.
Det vaktindelade däcksmanskapet utgöres nu i
regel av rorsmän och utkiksmän. På senare tid
har den automatiska styranordningen
tillkommit, vilken möjliggör, att fartyget kan hållas på
viss kompasskurs utan manuellt ingripande,
varför rorsmannen, när denna automatiska styrning
är tillslagen, icke erfordras vid ratten, åtminstone
när fartyget under dager och gynnsamma
väderleksförhållanden befinner sig i öppen sjö. När
fartyget går i mera trafikerade farvatten, närmar
sig land, går i tjocka eller under svårare
väderleksförhållanden, behöver rorsman vara på sin
plats. Då sådana förhållanden kan föreligga
under längre tider, torde det vara nödvändigt att
ständigt ha folk till hands, som kan tjänstgöra
som rorsmän dygnet om. Den automatiska
styrningen torde därför icke göra rorsmännen
umbärliga men den medför givetvis den ej
oväsentliga fördelen, att rorsmannen under längre eller
kortar tider kan avvaras vid ratten och användas
till andra arbetsuppgifter såsom underhåll etc.
Utkiken sättes endast om natten och om dagen
då svårare väderleksförhållanden råder eller då
befälhavaren eljest anser sådan vara
erforderlig. Radar eller andra navigatoriska hjälpmedel,
som för närvarande står till förfogande, torde
icke onödiggöra utkik. Vid de tillfällen, då radar
användes till sjöss, är i regel siktförhållandena
mindre goda, varför utkik då kan vara nödvän-
dig, särskilt med hänsyn till att icke alla mindre
föremål under sjöhävning framträder på
radarbilden. Ej heller syns träfartyg alltid på
radarbilden. Anser befälet emellertid, att utkik under
vissa förhållanden icke är nödvändig på grund
av radarn eller annat hjälpmedel, torde
utkiksmannen kunna dras in för fullgörande av andra
uppgifter ombord.
Går vi så till fartygets maskinerirum och ser hur
det kan komma att ställa sig med det av Hardy
ifrågasatta förseglade maskinrummet, finner vi
nog mycket snart, att det ej finns stora utsikter
att kunna ordna ett sådant. Maskinbefälets
arbetsuppgifter är ju dels sådana, som har
samband med maskineriets manövrering för fartygets
fram- och backgång och hastighetsförändringar
och dels sådana, som är hänförliga till
maskineriets rätta handhavande, skötsel och underhåll
m.m. Att lita till bryggkontroll för
framdriv-ningsmaskineriets’ manövrering bör man nog
akta sig för, åtminstone när det gäller andra
maskinerier än de allra minsta. På senare år har
man på mindre fartyg försökt att för motorer
med upp till 400—500 hk föra upp
manöveran-ordningar och reglage till navigeringsplatsen,
och man har därvid tänkt sig att kunna
manövrera motorn direkt från bryggan. Anordningarna
har visserligen kunnat fungera vid prov, men i
praktiken har man haft svårigheter med även
dessa mindre motorers fjärrmanövrering. När
man har att göra med maskineri av storlekar
över 100—200 hk, torde man nog i
fortsättningen liksom hittills få sköta manövrarna av
maskineriet från maskinrummet.
Vid dieselelektriskt maskineri eller propeller
med vridbara blad eller backslag, varigenom
propellerns rörelseriktning kan ändras oberoende av
maskineriets rörelseriktning, kan de manövrar,
som reglerar fartygets fram- och backgång eller
hastighet, verkställas från bryggan. Själva
maskineriet kan däremot icke tillfredsställande
manövreras från bryggan. Även när man kan
manövrera de vridbara bladen från bryggan,
torde det under vissa förhållanden vara
erforderligt att ändra framdrivningsmaskinens hastighet,
vilket bör ske vid själva maskinen.
De av maskinbefälets arbetsuppgifter, som
gäller maskineriets handhavande, skötsel och
underhåll, kan givetvis icke fullgöras från bryggan
utan måste utföras i maskinrummet. I vad mån
dessa arbetsuppgifter är av den art, att de måste
utföras dygnet runt, är en fråga, som får
bedömas från fall till fall. Särskilt när det gäller
mindre och enklare maskinerier, torde det kunna
ifrågasättas, om ej tillsynen av maskineriet kan
koncentreras till vissa tidsperioder, särskilt om
man till förfogande har tillfredsställande
automatiska alarmanordningar eller andra
anordningar, som tillkännager, ifall något i
maskineriet mankerar. Det är emellertid icke endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
