Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1950 - Hänt inom tekniken - STF:s styrelse - Svenska Elektroingenjörsföreningen - TCO-konferens om ingenjörerna och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
988
TEKNISK TIDSKRIFT
föreningarnas Samarbetsdelegations möte på Island (Tekn.
T. 1950 s. 735) uttalades, efter samråd bl.a. med
överstyrelsen för de tekniska högskolorna, att STF för sin del
är beredd att översätta civilingenjörstiteln med Master of
Science in Technology (M. Sc. Tech.).
På grund av omöjligheten att erhålla ett bindande
kostnadsförslag för tryckningen av den planerade nya
upplagan av STF:s porträttmatrikel skall arbetet med
matrikelns redigering avbrytas och matrikelkommittén
upplösas.
Årsmötet 1951 avses att hållas den 14—15 mars 1951 i
samarbete med Svenska Läkarsällskapet och behandla för
teknik och medicin gemensamma frågor, i första hand
mätteknik och radioisotopers användning.
Svenska Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den
6 oktober 1950 på Veterinärhögskolan för att höra
professor Yngve Zotterman berätta om elektrotekniska
problem inom fysiologin. De nära hundra mötesdeltagarna
fick höra om bioelektriska fenomen i allmänhet, om deras
registrering och de krav som ställes på förstärkare och
oscillografen särskilt brusnivån och avskärmningen är
svåra problem. Professorn berättade vidare om sina kända
ner^ysiologiska experiment och illustrerade sitt tal med
syn- och hörbara bilder av elektriska nervimpulser.
(Radiotjänst har förresten haft en vidsträckt användning av
en upptagning av smaknervimpulserna hos en groda, då
vattendroppar fälles på grodtungan: skivan imiterar
skottlossning utmärkt!). En av den schweiziska
nobelpristagaren Hess upptagen film visade verkan av elektrisk
retning av nervcentra på en katt.
Tillsammans med sina medhjälpare visade sedan
professor Zotterman på fysiologiska laboratoriet hur man
studerar ledningshastigheten i nervtrådarna och
impuls-trafiken i sinnesnerverna och hur man utlöser viktiga
funktioner i centrala nervsystemet genom retning med
elektriska impulser av olika form; för att kunna variera
vågformen hos impulserna hade man byggt en speciell
generator. Mikrofoneffekten i innerörat demonstrerades på
en levande katt: två elektroder infördes i vävnaderna strax
innanför runda fönstret och anslöts till en förstärkare
med högtalare; om man sedan talade eller sjöng för
katten, återgavs detta med utmärkt kvalitet i högtalaren.
TCO-konferens om ingenjörerna och samhället. TCO:s
ingenjörsråd hade kallat omkring femtio representanter
för bl.a. den högre tekniska undervisningen,
ingenjörsorganisationer, Industriförbundet, Arbetsgivareföreningen, LO
och de tekniska högskolornas studentkårer till en
konferens i Saltsjöbaden den 12—13 oktober 1950. Rådet,
som bildades hösten 1949 och representerar 16 000
ingenjörer av alla kategorier — från högskolor, läroverk
och institut — inom fem TCO-organisationer, har till
uppgift att behandla ingenjörernas gemensamma problem utan
hänsyn till organisationsgränserna. "Ingenjörernas plats
i samhället och ingenjörsutbildningens anpassning härtill"
hade man kallat ämnet för konferensen, som speciellt
avsåg högskoleingenjörerna. Läroverks- och
institutingenjörernas utbildning skall senare diskuteras vid konferenser
med dessa grupper.
Statsrådet Weijne, som var förste inledare, var glad över
att TCO hade tagit detta initiativ för att intressera
ingenjörerna för samhällsfrågor. Utvecklingen i Tyskland på
trettitalet visade, att större insikter på det samhälleliga
området är en förutsättning för att högröstade agitatorer inte
skall kunna förleda ett folk. Hos oss är tyvärr intresset
för politiska frågor ringa bland människor med hög
bildning, och dock borde den tyska läxan ha lärt oss att
demokratin fordrar allas upplysta medverkan. För att kunna
intressera ungdomen bör undervisningen ge mera kunskap
om samhällets innehåll än om dess former. Skolorna bör
inte stängas för politiken. Samhällsundervisningen bör gå
som en röd tråd genom hela skolan, och högskoleundervis-
ningen får då en helt annan grund att bygga på. Men även
på högskolestadiet bör ungdomen ha möjligheter att få
upplysning om samhällsfrågor och att diskutera dessa. Vi
måste fostra politiker, som är kunniga, kritiska och
an-svarskännande. Vi behöver flera ingenjörer i riksdagen, i
de kommunala organen och varför inte i regeringen.
Även andre inledaren civilingenjör L österberg, TCO:s
ingenjörsråd, ansåg att utbildningen har sin stora andel
i ingenjörernas bristande intresse för samhällsfrågor.
Högskoleundervisningen är alltför fattig på obligatoriska
allmänna ämnen. Särskilt socialpsykologi borde tas upp på
programmet; miljöskador är nämligen vanligare än man
tror på de industriella arbetsplatserna. Jäktet på högskolan
ger teknologen just ingen möjlighet till
personlighetsutveckling, och han får inte heller lära sig att ta
ståndpunkt och motivera den. Någon form av
seminarieundervisning vore önskvärd.
Om praktiken lägges rätt, kan teknologerna redan på
skolstadiet inifrån lära känna de grupper som de sedan
skall handskas med, men denna möjlighet utnyttjas tyvärr
sällan. Praktikanterna placeras ofta i en
undantagsställning av de tjänstemän och arbetare, som de kommer i
beröring med. De får aldrig en naturlig plats i kollektivet,
får aldrig tränga in i den mänskliga sidan av arbetslivet.
Den tredje inledaren, disponent H Abenius,
Industriförbundet, hade tre huvudönskemål: De tekniska
högskolornas undervisning måste hållas uppe på ett högt
vetenskapligt plan för att vårt land skall kunna behålla sin ledande
ställning inom den alltmer komplicerade tekniken. Den
ekonomiska undervisningen bör utvidgas väsentligt, vara
obligatorisk för alla och börja på ett så tidigt stadium att
de ekonomiska synpunkterna kan gå igenom hela den
följande tekniska undervisningen. Vissa av de tekniska
tillämpningsämnena måste skäras ner för att de studerande
skall ha möjlighet att vid sidan av de tekniska studierna
skaffa sig en allmän medborgerlig utbildning.
Regeringsrådet H Fransén, överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, framhöll i ett diskussionsinlägg, att bristen
i ingenjörernas samhälleliga aktivitet till stor del har sin
grund i tidsbristen under studietiden. Man skulle vinna
mycket, om man lyckades ta bort den diskontinuitet, som
övergången från gymnasium till högskola innebär, genom
att flytta en del av den allmänna och medborgerliga
utbildningen till högskolan. Genom att låta högskolan ta
hand om nybörjarna ett år tidigare — alltså avkorta
skolgången med ett år — och samtidigt låta skolgången mer
allmänt börja ett år tidigare, skulle man ge teknologerna
mer tid på sig att bygga ut fackutbildningen och samtidigt
göra det möjligt för dem att bli färdiga tidigare, kanske
ett år.
Språnget mellan civilingenjör och läroverksingenjör är
för närvarande ganska stort. Det finns skäl att ordna en
mellanform, som borde vara mer inriktad på den praktiska
verksamheten än vad civilingenjörsutbildningen är.
Man borde även bryta skrankorna mellan universitet och
tekniska högskolor. Det bör vara möjligt för en teknolog
att inhämta kunskaper, som kan vara nödvändiga för
honom, även i andra högskolor än de rent fackliga.
Teknolog Å von Sydow, KTH:s studentkår, redogjorde för
den humanistiska undervisning, som redan finns vid KTH
i form av frivilliga kurser. Man har inom studentkåren
diskuterat även andra ämnen, som lämpligen borde
inrymmas i utbildningen, men lärostoffet är redan nu för
stort för att rymmas i studieplanen. Teknologen måste av
ren självbevarelsedrift redan nu plocka ut vad han vill ta
med, och utesluta en stor del.
Teknologernas praktik har på senare tiden blivit väl
ut-landsriktad, vilket inte har varit ägnat att ge den
erforderliga kontakten med de svenska arbetarnas
arbetsförhållanden.
Direktör P Eg. Gummeson, överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, ansåg det vara meningslöst att diskutera den
högre tekniska undervisningen separat; den kan inte av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
