Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 4 november 1950 - Världsstandard på gängor — kan en sådan uppnås? av Hilding Törnebohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
997
Världsstandard på gängor
— kan en sådan uppnås?
Dr techn. Hilding Törnebohm, Göteborg
Det råder för närvarande en stor förbistring i
fråga om gängstandard, och en förklaring härtill
ligger i den tekniska utvecklingen. När
Whit-worth för mer än hundra år sedan genomförde
den betydelsefulla standardiseringen av ett
gängsystem, valde han en sådan gängstigning, som
då motsvarade det tekniska behovet på bästa
sätt. Nu är vi emellertid i besittning av mycket
förfinade metoder för framställning av
skruvgängor och de toleranser, med vilka skruvgängor
kan framställas, har blivit mindre, varför
behovet av sådana stigningar som var nödvändiga
för hundra år sedan icke längre finns. Såsom en
statistisk undersökning visar, har utvecklingen
gått mot en finare gängstigning. Vissa nationella
standardiserade gängsystem innehåller
emellertid allt fortfarande de normer, som fastställdes
för mer än hundra år sedan. Det whitworthska
gängsystemet med dess grova gängstigningar är
fortfarande officiell standard i de flesta länder.
Det tekniska behovet låter sig emellertid icke
avspisas. Nya gängsystem med finare gängstigning
har därför tvingat sig fram. Resultatet har blivit
förbistring. För att kunna råda bot på detta är
det uppenbarligen nödvändigt med en ganska
kraftig och revolutionerande omläggning i fråga
om betraktelsesättet, när det gäller att fastställa
nationella standard på gängsystem.
Industrins nuvarande behov av gängtyper
När sådana synpunkter framförts, möter inan
mycket ofta den invändningen, att det gamla
hederliga grovgängsystemet allt fortfarande
dominerar. Statistiken visar, att så är förhållandet
och det kan därför näppeligen vara riktigt, när
man påstår, att grovgängor skulle sakna
existensberättigande. Härtill kan anföras, att de
flesta förbrukare icke reflekterar över, huruvida
de gängor som finns på marknadsskruv är
tekniskt ändamålsenliga eller ej. Man ärver från
generation till generation en äldre utföringsform.
Någon analys över huruvida denna är lämplig
företas icke.
Så är emellertid fallet i den moderna indu-
Bearbetning av föredrag i Finlands Standardiseringsförbund den
3 juni 1950.
389.6(100): 621.882.082
strin, som icke var förankrad under
whitworth-perioden. Det är sålunda signifikativt, att
bilindustrin använder fingängade skruvar och
muttrar i stor utsträckning. Likaså är det
signifikativt, att flygmaskinsindustrin känner sig
mycket obenägen att använda grovgängor.
Statistiska uppgifter från olika länder om
förekomsten av olika stigningar för olika
skruvdiametrar framställda i olika gängsystem anges i
princip på fig. 1. Den övre findragna kurvan
visar ett standardiserat grovgängsystem, som i
detta fallet är M-systemet. Detta kännetecknas ju
av att från och med 64 mm diameter stigningen
är konstant 6 mm. Den mellersta heldragna
kurvan visar ett metriskt fingängsystem och den
undre heldragna kurvan anger ett särskilt
fin-gängat system. Om man i ett land där endast
dessa gängsystem finns, plockar in vad
statistiken säger om gångbarheten för de olika
gäng-systmen, får man i stort sett ett resultat som
antyds med den grova sågtandade linjen, över ca
1" diameter existerar knappast några gängor
tillhörande grovgängsystemet. Inom ett område
mellan 1" och 2%" ligger majoriteten av
gängorna i mellanregistret. För större diametrar har
behovet koncentrerats i det verkliga
fingängsystemet.
Då man ser en sådan sågtandad kurva, måste
man onekligen dra slutsatsen, att den standard
som ger upphov härtill måste vara felaktig. Den
tyder endast på, att förhållandet mellan stigning
Fig. 1. Principdiagram över förhållandet mellan stigning
och diameter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
