Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1950 - Eldresistenta vävnader, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1037
Eldresistenta vävnader
Termerna "eldresistent" och "flamresistent" innebär blott,
att ett material i viss mån motstår förstöring av eld. Det
är alltjämt brännbart och alltså icke "eldfast" eller
"eld-säkert", vilket skulle innebära, att dess fysikaliska eller
kemiska egenskaper ej förändras av eld. Flamresistenta
vävnader får emellertid icke fortsätta att brinna, när
värmekällan avlägsnats. De mest använda textilfibrerna
består av cellulosa, som fattar eld mycket lätt, och kläder
utgör därför en potentiell risk för bäraren. Det är klart,
att man icke kan göra cellulosa eller andra organiska
fibrer eldfasta, men man kan minska deras eldfarlighet
genom att göra dem eldresistenta.
Under senaste världskriget blev det snart tydligt, att man
behövde eldresistenta tyger till skydd mot sådana
stridsmedel som brandbomber, eldkastare och mot de eldfarliga
drivmedlen för stridsvagnar, flygplan och fartyg. Man
preparerade vävnader enligt improviserade metoder för att
minska förlusterna av personal och utrustning, men tyvärr
var de bästa då kända förfarandena olämpliga för kläder.
I USA igångsattes därför forskning på området, och
betydande framsteg har gjorts. Ehuru någon fullt
tillfredsställande metod att göra tyger eldresistenta ännu ej
uppfunnits, synes åtminstone problemställningen nu vara fullt
utredd.
Att framställning av eldresistenta tyger blivit aktuell även
i fredstid beror på lagstiftningen i USA. Sedan några
mycket svåra olyckshändelser inträffat till följd av tygers
lättantändlighet, t.ex. katastrofen 1942 i nattklubben "Cocoanut
Grove" i Boston, vid vilken 489 människor omkom, har
man nämligen i 25 stater antagit lagar, enligt vilka
eld-resistens fordras hos tyger, som används i offentliga
lokaler. Den första lagen, som antogs i Kalifornien 1945,
var mycket sträng men har senare modifierats. Flera
motioner har framlagts i kongressen under åren 1945—49,
men ingen federal lagstiftning har hittills skett, antagligen
därför att det är ytterligt svårt att definiera eldrisken
tillräckligt exakt.
Brinnande tygers termiska egenskaper
Människor använder kläder för att skydda sin kropp mot
ogynnsam lufttemperatur. Då därför ett tygs viktigaste
egenskap är dess skyddande förmåga, bör man i första
hand ställa följande fordringar på kläder av eldresistent
tyg. De skall begränsa hettan från en värmekälla
åtminstone så mycket, att bäraren icke utsätts för högre
temperatur, än som motsvarar värmestrålningen. Stegras den
genom att kläderna brinner, har dessa naturligtvis ingen
som helst skyddande verkan. Vidare skall den yta, som
utsätts för värme direkt från källan, förbli den enda
upphettade, dvs. tillväxt av förbränningsytan eller spridning
av elden får icke förekomma. För att anses fullt skyddande
måste tyget slutligen i viss mån hindra överföring av
värme till bäraren eller till brännbart material i
närheten.
När tyg av cellulosa upphettas i en icke oxiderande
atmosfär, sker sönderdelning, varvid tjärartade produkter
avdestillerar; ett kolliknande ämne, som behåller tygets
struktur, blir kvar. Om upphettningen sker i oxiderande
atmosfär och destillatet snabbt kyls, sker reaktionen på
samma sätt; man får ungefär lika stora mängder destillat
och fast återstod som i icke oxiderande atmosfär. Vid
fortsatt upphettning oxideras naturligtvis även den fasta
återstoden. Huvudeffekten av en preparering för uppnående
av eldresistens är en ändring av förhållandet mellan dessa
Refer’at av symposium i Ind. Engng Chem. mars 1950.
Tabell 1. Tygs sönderdelningsprodukter vid upphettning .
tyg behandlat med tjära kol tjära
mg/cm2 mg/cm2 kol
NH4H2PO4,
8,2 */o lösning ............... ............ 2,0 8,3 0,24
18,3 °/o lösning ............... ............ 1,8 14,4 0,12
borax-borsyra 7 : 3,
6,5 °/o lösning ............... ............ 1,4 7,3 0,19
13,6 ■% lösning ............... ............ 0,9 11,2 0,08
obehandlat .................... ............ 12,7 0,2 63,5
produkters mängder. Av labell 1 framgår, att den kan bli
avsevärd.
Reaktionernas termiska förhållanden framgår av fig. 1,
som visar (kurva 4-), att sönderdelningen icke är nämnvärt
exotermisk. Vissa iakttagelser antyder t.o.m., att den kan
vara endotermisk. Under normala förhållanden sker
sönderdelning och oxidation samtidigt. Vid närvaro av luft
(kurva 2 och 3, fig. 1) sker en viss oxidation av tjäran
under dess destillation trots alla försiktighetsmått. Denna
reaktion är starkt exotermisk och ger de skarpa spetsarna
i kurvorna. Tjäran är mycket eldfängd och fortplantar
uppsugen i asbest eller glastyg lågor med ungefär samma
hastighet som tyg av cellulosafiber. Det tycks finnas en
bestämd relation mellan bildad tjärmängd och ett tygs
eldspridande tendens.
Den förkolnade återstoden från sönderdelningsreaktionen
består till största delen av kol eventuellt tillsammans med
rester av ett impregneringsmedel. Dess viktigaste termiska
egenskaper är, att den oxideras mer eller mindre lätt,
ehuru den icke brinner med låga utan glöder. Kurvorna 2
och 3 i fig. 1 har därför ett andra maximum, som synes
vara lika stort som uppflamningsreaktionens. De
vanligaste impregneringsmedlen, t.ex. borax eller metalloxider,
har ingen fördröjande verkan på glödningsreaktionen och
kan i vissa fall påskynda den. De bästa exemplen på ämnen,
som fördröjer den, är ammoniumfosfat och i någon mån
borsyra. När kolresten upphettas i luft, oxideras den alltid
lätt, men den hastighet, varmed detta sker, och
oxidationsprodukternas natur beror av impregneringsmedlet. I fig. 2
visas kurvor för tyger, som först kolats i kolsyraatmosfär
för att bortskaffa tjäran och sedan oxiderats i luft. Av
kurvan B:s förlopp framgår, att det impregnerade tyget
når temperaturmaximum senare än det opreparerade. Det
har fastställts, att även glödningsreaktionen är starkt
exotermisk.
Det värme, som alstras vid cellulosans oxidation, utgör
Temperatur
Tid i minuter
Fig. 1. Temperaturen hos tyger, som utsätts för värme i
en ström av 180 ml/min kväve eller luft. 1 ren luft- eller
kvävgasström, 2 obehandlat tyg i luft, 3 tyg preparerat
med en 30 % lösning av borax-borsyra 1:1 i luft, 4
obehandlat tyg i kväve, 5 tyg preparerat med en 30 % lösning
av borax-borsyra 1:1 i kväve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
