Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Vagnbjörnen, av Joh. Culemeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-4
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Modernt snälltågslok
på väg genom Hamburg på
en 32-hjulig vagnbjörn.
något lägre än det största tillåtna hjultrycket för
en lastbil. (Detta brukar i Europa hållas mellan
2,5 och 5 t. Jag för min del anser, att 6 t
hjultryck borde tillåtas vid lasttrafik på de tyska
landsvägarna. I gatutrafik har stundom
förekommit långt högre hjultryck. I USA har man t.o.m.
uppmätt det oerhörda hjultrycket av 30 t för
pneumatiska hjulringar med 2 500 mm
diameter.)
Vid användning av luftringar för vagnbjörnar
må erinras om, att luftringarna är 50—70 %
bredare än en massiv gummiring med samma
bärförmåga, och att det i flera fall möter
svårighet att få tillräcklig plats för de mera
skrymmande luftringarna på en kort, flerhjulig vagn.
Luftringens större dimensioner även i höjdled
minskar givetvis det disponibla lastutrymmet
under ledningstrådar, vägportar o.d. i jämförelse
med samma utrymme vid massivringar. Denna
minskning i höjdled vid luft- resp. massivgummi
brukar uppskattas till 35—50 cm. Tyska
Statsbanornas samtliga vagnbjörnar har därför
utrustats med massiva gummiringar. Dessas
diameter är minst 620 och högst 760 mm.
Tvillingringar förekommer ej.
Specialtyper för transport av järnvägsvagnar
I fig. 7 visas en vagnbjörn med anordning för
tippning av den transporterade godsvagnen.
Tippbryggan kan med hjälp av en med särskild
hjälpmotor driven hydraulisk press lyftas till
50° vinkel. Godsvagnen fasthålles vid bryggan
med kraftiga byglar kring vagnsaxlarna.
För att avsevärt nedbringa vikten av traktor
och vagnbjörn infördes en motordriven
vagnbjörn, fig. 8. Dennas totallängd är blott 11,6 m
och taravikten med förarhytt och annan
utrustning endast 13,2 t. (Motsvarande siffror för en
vanlig vagnbjörn med traktor är minst 15,5 m
resp. 20 t.)
Vid de i fig. 7 och 8 visade vagnbjörnarna kan
på- och avlastning av järnvägsvagnar endast ske
från den ena vagnsänden. Denna brist på
symmetri nödvändiggör en tids- och
utrymmeskrävande vändning av ekipaget på ban- och
fabriksgårdar (vändradien är 10—15 m) och man
övergick därför till i på- och avlastningshänseende
symmetriskt byggda vagnbjörnar med särskild
traktor. Den senare kan för närvarande
användas för diverse transportuppgifter till skillnad
från den med björnen sammanbyggda
dragmotorn i fig. 8.
Den i fig. 1 visade tvådelade vagnbjörnen har
visat sig synnerligen lämplig såväl för
järnvägsvagnar som för stora och skrymmande föremål,
men har den olägenheten att lastskenorna ligger
ganska högt över marken. Vid transport av hög
last, t.ex. järnvägsvagnar, som är lastade upp till
maximihöjden 4,65 m, stöter man ofta på
svårigheter att få fram björnen och dess last genom
portöppningar, under ledningstrådar etc. På den
tvådelade vagnbjörnen (med boggier) är det icke
möjligt att nedbringa höjden över marken av
lastskenornas bärande yta under 52 cm vid fullt
lastad vagn och under 56 cm vid tom vagn.
Som ett medel att sänka lastskenornas bäryta
övergick man då till vagnbjörnar med ett enda
ramverk och lyckades därigenom minska bär-
Fig. 7. Tippbrygga tippar kolvagn till 50° lutning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
