Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Böcker - Photoelasticity, av CS - Fundamentals of vibration study, av CS - Mechanics, av CS - Tool engineers' handbook, av H Hallendorff - Spitzenloses Schleifen, av H Hallendorff - Varmelære, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-4
TEKNISK TIDSKRIFT
utgör den delen av spänningsanalysen elt allt viktigare
redskap i konstruktörens hand vid konstruktion av
moderna maskiner, transportmedel och byggnadsverk.
Metoden har starkt utvecklats under den senare tiden speciellt
i USA, England och Schweiz. Även i Sverige har intresset
starkt ökat för denna metod. Boken behandlar metodens
principer men även dess praktiska utförande och
hjälpmedel; dessa frågor avhandlas i kap. 1—9. I kap. 10
sam-manställes fem praktiska undersökningsfall som är
mycket instruktiva. I en appendix till boken är teoretiska och
fysikaliska data sammanförda för att underlätta arbetet.
Boken gör ett vederhäftigt och klart intryck och kan
därför rekommenderas åt den med spänningsoptik sysselsatta
ingenjören och forskaren. CS
Fundamentets of vibration study, 2:a uppl., av B G
Manley. Chapman & Hall, London 1948. 56 s., 53 fig.
15 sh.
Boken utgör en klar och kortfattad introduktion i den
tekniska svängningsläran. Svängande system med en och
flera frihetsgrader samt kontinuerliga system behandlas.
Dämpningens betydelse samt yttre krafters inverkan
undersökes. I kap 7 ges en kort behandling av teorin för
Fourier-serierna och Fourieranalys samt behandlas även fallet då
ickeharmoniska krafter verka på ett svängande system. I
ett appendix är en del teoretiska och praktiska data
sammanförda för att underlätta bokens tillämpning på
förekommande problem. I slutet återfinnes en liten
exempelsamling. Boken kan rekommenderas som lärobok. CS
Mechanics, av John W Brenemain. McGraw-Hill, New
York — London 1948. 114 s., 214 fig. 12 sh. 6 d.
Boken avhandlar mekanikens enklaste grunder.
Konsekvent förutsättes hos läsaren inga insikter i
differential-och integralkalkyl, vilket i en lärobok av detta slag måste
anses vara en besvärande begränsning. På grund härav
fyller boken enligt min mening knappast någon funktion
tör tekniker. CS
Tool engineers’ handbook, utgiven av American Society
of Tool Enyineers. McGraw-Hill, New York — London
1949. 2 070 s., 1 750 fig. 15 .$, 120 sh.
I detta arbete har i en volym samlats artiklar av 152
författare, som behandlat var och en sin del av
verkstadstekniken. Eftersom det är verktygsspecialister som står
för utgivningen är det naturligt, att t.ex. kapitlen om
skärande verktyg resp. om pressverktyg är bland de största.
De omfattar 123 resp. 47 sidor. Andra stora avsnitt är
materiallära (ca 70 s.), bearbetningsteori och
bearbetbar-het (55 s.), mätteknik m.fl. Före den rent
bearbetningstekniska huvuddelen av boken har man placerat ca 150
sidor, företrädesvis ägnade åt planeringsproblem och
därmed sammanhängande frågor. Alla de vanliga såväl
skärande som plastiska bearbetningsmetoderna har egna
kapitel, och områdena värmebehandling, ytbehandling,
maskinelement etc. är väl företrädda. I slutet av boken finner
man en samling av de i ingenjörshandböcker vanliga
matematiska hjälptabellerna.
Enligt de försök som i bokens inledningskapitel "Tool
engineering" göres att förklara vad som menas med detta
begrepp framgår att boken i första hand är ägnad åt dem,
som strävar efter att finna de mest ekonomiska
lösningarna till tillverkningsproblem på det mekaniska området.
Man har sökt samla uppgifter till nytta för planerare,
verktygskonstruktörer, verktygstillverkare m.fl. Innan det
egentliga redaktionsarbetet började, försökte man genom
intervjuer med bokens tilltänkta läsekrets få fram riktlinjer för
hur innehållet skall avvägas. En granskning av de olika
kapitlens storlek och innehåll visar att resultatet blivit
ungefär detsamma och med samma inbördes avvägning,
som är vanlig i tidigare utkomna arbeten, ägnade den
mekaniska bearbetningstekniken.
Som ett extra resultat av nyssnämnda förundersökningar
bland amerikanska industrimän framhåller man ett ofta
uttalat önskemål, att ett ökat intresse från den tekniska
undervisningens sida borde ägnas åt utbildningen av
ingenjörer med den speciella kombination av kunskaper,
som behövs hos en man som skall kunna bedöma om och
längre fram i detalj hur en viss artikel kan produceras
ekonomiskt. Samtidigt som "Tool engineers’ handbook" är
en uppslagsbok, som kan ge många värdefulla
upplysningar inom en rad speciella områden, ger den alltså tack
vare en relativt fyllig redogörelse för förda diskussioner
på området en anvisning om ungefär hur kursplanen borde
se ut vid utbildning av en grupp ingenjörer, som får allt
större betydelse inom industrin. H Hallendorff
Spitzenloses Schleifen, av W Hofmann.
Werkstatt-biicher nr 97. Springer, Berlin 1950. 54 s., 99 fig. 3,60 DM.
De slipmetoder, som beskrivs mera ingående i detta häfte,
är genomgångs- och insticksslipning. Dessutom ägnas
relativt utförliga avsnitt åt olika maskintyper och åt
maskinernas utrustning. På en halv sida nämnes under
rubriken "Vidareutveckling av centerlesslipningen" att
man börjat slipa invändiga ytor och gängor. Också nämnes
här metoden att ersätta reglerskivan med två med
hårdmetall belagda stöd. Metoden säges ge större noggrannhet
och bättre yta. Den metod, som utvecklats för
centerless-slipning av föremål med sådan form att de icke kunna
roteras i maskinen, avhandlas icke.
Förf. uppehåller sig vidare på nio sidor vid frågan om
uppnåelig noggrannhet för mått och ytjämnhet. Om det
sistnämnda konstaterar förf. kategoriskt, med angivande
av ett enda exempel på mätdon, att användning av nål
vid ytjämnhetsmätning av slipade ytor ej är lämpligt, då
man ej kommer åt de finaste reporna. Det torde
emellertid vara lämpligt att mildra detta yttrande så, att för de
flesta praktiska behoven ger nålinstrumenten fullt
tillfredsställande noggrannhet på ytor med normal
slipkvalitet, men att man för de finaste ytorna bör gå över till
optiska metoder, om man har mycket stora krav på
mätnoggrannheten. I sådant fall räcker emellertid knappast
heller det av författaren rekommenderade
ljussnittmikro-skopet. Det kan för övrigt påpekas, att förf. i
fortsättningen är inkonsekvent så tillvida, att ban diskuterar
uppnåbar ytjämnhet vid olika slag av slipning endast
genom att ånge icke definierade ritningstecken men utan
att nämna några som helst värden i de enheter, som de
rekommenderade mätdonen ger.
En relativt fyllig redogörelse finner man också för
metoden centerlesspolering. Även här finner man emellertid
endast allmänna talesätt angående de noggrannheter, som
metoden kan ge. Slutligen får man på tre sidor en
redogörelse för, hur man bör konstruera för att detaljerna
skall lämpa sig för centerlesslipning.
Man får i det föreliggande häftet en god redogörelse för
de grundläggande frågorna i centerlesslipning. Speciellt är
avsnitten om skivval och om de konstruktiva synpunkterna
på arbetsstycket av intresse. Beträffande skivorna kan t.ex.
nämnas rekommendationen att man vid
genomgångsslip-ning bör använda skivor ined mindre kornspridning vid
igångssidan än i skivan för övrigt. (Med hänsyn till
skivans arbetssätt skulle man möjligen hellre vilja ha
kornspridningen oförändrad men arbetshårdheten ökad genom
en ändring av bindemedlets hållfasthet.) Något utförligare
behandling av t.ex. automatik och även om området
gäng-slipning och några siffror på, vart man kan komma både
med avseende på kg spån per tidsenhet och för mått och
ytnoggrannhet skulle ha varit av intresse. H Hallendorff
Varnielære, av E S johansen. Gjellerup, Köpenhamn
1950. 346 s., 168 fig. 36 dkr.
Denna lärobok i värmelära, som omfattar huvuddelarna
termodynamik och molekylar-kinetisk teori, inledes med
en redogörelse för temperaturbegreppets utveckling och
värmets natur. Härpå följer termodynamikens första hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
