Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Surte-raset ur teknisk synpunkt, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1077
Surte-raset ur teknisk synpunkt
Byggnadsöverdirektör Gösta Westerberg, Stockholm
Det är klart, att ett uttalande om Surte-raset
—- om det ej stöder sig på omfattande
borrningar och undersökningar av jordmaterialet,
om dess kornstorleksfördelning, vattenhalt,
hållfasthetsvärden, vattengenomsläpplighetstal m.m.
— måste komma att bli behäftat med en viss
subjektivitet. Eftersom jag emellertid för egen
del måste göra ett bedömande av vad som skett
och kommer att ske vid Surte, i varje fall för att
få ett underlag till de första åtgärderna för att
på nytt dra fram farleden, har jag ej ansett det
vara till skada att meddela de synpunkter, som
jag fått vid besök på platsen och efter studium
av fotografier.
Rasets förlopp
Göta älv grenar sig i höjd med Kungälv ca
20 km från havet i två älvgrenar, fig. 1, varav
den norra, Nordre älv, för huvudparten av
vattenmängden, eller ungefär tre fjärdedelar, och
Göta älv den återstående fjärdedelen. De båda
armarna omsluter ön Hisingen. I Göta älvs
dalgång utgörs stränderna av avlagrade massor,
huvudsakligen bestående av lera, och ett lågt
strandparti sträcker sig merendels nära nog horisontellt
in till längre in liggande bergpartier. På några
ställen förekommer dock att den sedimenterade
massan ligger i mer eller mindre brant lutning.
Under olika år har finare eller grövre partiklar
avsatt sig, beroende på vattenhastigheten hos det
slamförande vattnet, varför strandområdets
jordar företer viss lagring. Den sedimenterade
massans kornstorlek bestämmer de avsatta lagrens
vattengenomsläpplighet. Vid rasplatsen vid Surte
ligger de sedimenterade jordmassorna i svag
lutning och utfyller en kittel mellan tre bergpartier.
Genom borrningar på platsen har man kommit
underfund med, att överst finns ett lager av tät
lera, under det att man i rasplatsens inre del
längre ned har påträffat finsandblandat
material; på avsevärt djup finns fast botten.
Från de kringliggande bergen har vid nederbörd
vattnet hastigt runnit ned och trängt in i
relativt vattengenomsläppliga jordlager. Lerlagret
närmast ytan har utsatts för artesiskt tryck och
blivit så att säga flytande på den undre
genomblöta massan och en rörelse på hela massan har
av minsta anledning utlösts. Man kan på fig. 2
urskilja, att den första rörelsen troligen kommit
i rasets innerkant; ungefärligen samtidigt och
551.351
627.74
möjligen beroende på den stöt, som det inre
raset orsakat, har ett sekundärt ras mera av
glidytekaraktär utlöst sig i trakten av Surte
södra järnvägsstation. Området där har
nämligen sjunkit rätt ned, vilket man kan se därav,
att stationshusets tak ligger i jämnhöjd med
markytan. Från detta nedre skred har sedermera
smärre rasskivor lossat, vilket är synligt på fig. 3,
där man ser, att den utrasade massan fallit
sönder i små stycken.
Massan har jämte den innanför varande plana
terrängen av det inre raset skjutits utåt, varvid
järnvägen, landsvägen och det påbyggda området
har flyttat sig i horisontalled ca 60 ni och på
vissa ställen avsevärt mera. Samtidigt som
rasmassorna träffat mera motståndskraftiga,
styvare lerpartier, har rasmassorna höjt sig och
rörelsen avstannat.
Att mellanområdet har blivit påverkat genom
en horisontell skjutande kraft och liksom flutit
Fig. 1. Karta över Göta älvs göteborgsgren och Nordre älv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
